Category Archives: Verkstan

Planering

I veckan började grannen A och jag med att plana ut platsen där växthuset ska stå. Vi började i tisdags då A redan hade börjat när jag kom hem hem från jobbet. Jag rensade undan stenar och höll mig borta från grävmaskinen. Efter någon timmes grävande avslutade vi för dagen. På onsdag skulle jag fortsätta, men hann knappt sätta skopan i marken förens skopan inte lydde. Det visade sig att två länkarmar hade gått av. A kom till undsättning och svetsade ihop den ena armen medan jag svarvade på den andra. På torsdag var jag klar och vi kunde fortsätta att gräva i den tjälfrusna marken på fredag efter jobbet. Jag fortsatte att plocka bort stenar medan A grävde. Planen var att få en så stenfri och uppslukad jord så att jag kunde fortsätta att plana ut med planeringsskopan.

Idag har jag planat ut, men det är så pass lerigt att maskinen lämnar djupa spår efter sig. Kanske det fungerar bättre imorgon. Efter någon timmes arbete så fick jag soppatorsk och behövde införskaffa diesel. Efter att maskinen var upptankad kunde jag fortsätta arbetet. När man väl fått en plan yta att arbeta från så går det ganska bra, men att komma dit är inte så lätt. Halva tiden har gått åt till att försöka få bort de stenar som vi missade med grävskopan. Det är i alla fall ingen brist på stenar till stödmuren.

Efter grävarbetet gick jag upp i Pelargonrummet för att plantera om de sista pelargonerna och pyssla om plantorna lite. Sparrisen har nog haft det lite för varmt och behöver stöd för att hålla sig upprätt. Jag beslöt mig för att ändra dygnet uppe i Pelargonrummet och gjorde misstag så att de hade mörkt en hel dag. Tomatplantorna visade tydliga tecken på att ha vänt sig mot fönstret för att fånga det lilla ljus som kikar in i ett fönster som vätter mot norr.

Det börjar lukta pelargon om Pelargonrummet, så det får fortsättningsvis heta så även om det i huvudsak inte används till pelargoner.

När jag var ut och tog lite bilder med drönaren fastnade en häst och två entusiastiska skötare på bild. Det är skönt att se att barnen är ute och leker nu när våren står för dörren.

Bättre än IKEA-kassar

Nu hart jag programmerat styrning av frökuvösen uppe i Pelargonrummet, och som det ser ut så fungerar det. Ytterligare någon pelargon har letat sig upp tillsammans med en chiliplanta. Gräslöken har ännu inte grott, men än är hoppet inte ute.

Idag tog jag mig i kragen och svetsade ihop ställningen till vetraven bredvid kaminen. Det är mycket trevligare än IKEA-kassar som i sig är praktiska att bära in ved med. Det ryms ved för cirka fyra dagars intensiv eldning plus tändved och stearinkottar. Nu ska det göras en snygg låda för kottarna istället för korgen. Jag skulle ha gjort en krok för eldjärnet, men jag får skjuta på det tills nuvarande vedladdning tagit slut och vedstapeln kan modifieras. Jag fortsatte på temat rustikt industridesign med borstade armeringsjärn. Det passar in med diverse andra inredningsdetaljer som hyllor och barstolar.

Höstfinal

Idag har jag koncentrerat mig på att förbereda inför höst och vinter. Det är alltid ett litet motstånd att ta in det man ställt ut. Det blir så tomt och dessutom så är det lite jobbigt. Om man lever i ett klimat som vi gör så har man inte så många val om man inte vill åka en extra gång till tippen och affären. Kallröken in – check! Murkna in – check! Stolarna i gropen in – check! Dammpumpen tvättad och in – check! Pelargoner in – check! Vattenslang in – check! Tan in den mobila hönsgården – check!

Ovanpå allt fanns det en liten ”backlogg” på tömning av gödselkärror till följd av en trasig stötstång som används när man ska tömma skottkärran på gödseltransportören, så först fixade jag stötstången och tömde skottkärrorna på gödsel. Sedan tog jag in en höbal med traktorn, följt av tvättning av kylskåpen som används vid hängmörning av fågelfän. En extra gallerhylla till den stora kylen tillverkades för att vara förberedd inför nästa slakt.

Just nu håller jag på att blogga samtidigt som jag försöker få till en middag för fyra som egentligen var ämnad till två. Tur att vi har ett skafferi att dryga ut maten med.

Trädgården i fokus

Just nu händer det så mycket så att jag mäktar inte riktigt med att uppdatera bloggen. Några av mina tomatplantor började gulna och jag försökte utröna vilken näringsbrist det var frågan om. Nu tror jag att mysteriet är löst även om plantorna fortfarande är lite gula. Jag tror att slangen legat för långt ner, vilket har gjort att det skett en viss övervattning och medfört att fötterna till slut stått i vatten. Jag var tvungen att skära upp plasten i botten för att dränera bort vattnet. Nu har jag grävt upp slangen och lagt den lite mer ytligt. Vi får se. Jag investerade till och med i en luftfuktare för att öka luftfuktigheten. Nåja – den kanske kommer till användning när gurkorna börjar klättra på den nya spaljén som hänger från taket och väntar på sällskap. Jag blev uppvaktad med några plantor med anledning av min födelsedag som inföll då det skulle krockat med föregående helgers aktiviteter, så jag fick ytterligare saker att göra. Nu står några azaleor och rododendron och kantar vägen ner i gropen. Några jordgubbsplantor hittade in i halvmånen nere i gropen och nu återstår att sätta ner några hortensia på lämpliga ställen. Min frus brorsbarn var här och övernattade från fredag till lördag, och hjälpte villigt till att rensa ogräs i slottsträdgården. Kalkoner, gäss och ankor möter man lite här och var på gården. Nu har myskankorna hitta ner till stora dammen. Hoppas att de går ihop med svarthakedoppingarna och att de orkar hålla vattenspegeln någorlunda fri. Just nu håller jag på att konstruera en sensor som ska kunna känna av vattennivån i tankarna under växthuset samtidigt som jag förbereder maten – tur att man kan sota paprika på nolltid nere i smedjan!

Städning, studiebesök och laseretsning

Idag har det varit en förhållandevis lugn och stillsam dag. Jag passade på att städa bort spåren från de senaste projekten som sakta men säkert spritt ut verktyg, skruvar och pinaler i hela verkstan. Det var skönt att kunna blåsa ut allt sågspånsdamm som legas som en luden film över maskiner och arbetsytor. Jag fick också tillåtelse att städa undan det snart ett år gamla projekt som min son påbörjat men aldrig slutfört. Efter att jag städat åkte jag iväg till några grammar ett par hus bort för att göra ett besök i deras växthus för att hämta inspiration och kunskap. Jag fick lära mig att gurka skulle stå dragfritt och sås i omgångar för att maximera skörden. Nåja – jag håller ju fortfarande på att lära mig. Jag tror att jag väntar ytterligare någon dag innan jag planterar alla tomatplantor. Nu har jag laseretsat små namnskyltar som kan följa med runt i planteringen. Det blev lite osäkert när jag bara hade en skylt som skulle representera 8 plantor. Det är lätt att blanda ihop krukorna när de inte längre kan stå tätt i tydliga klungor.

Hinner inte riktigt med

Klockan är 22:00 och jag har inte fått in förrätten I ugnen ännu. Det är veckans bästa dag ,och även min egen speciella dag på året. Just nu ringer klockan och påminner om att det är dags att ta smärtstillande medicin. Tidigare idag ordnade jag med en förhöjning till växtkuvösen så att tomaterna kan växa på höjden istället för på bredden innan de ska planteras ut i odlingslådorna som blev färdigställda igår. Nu ska de fyllas med mylla. Bevattningsautomatiken är provtryckt, så nu är jag redo! Gässlingarna piper och kvittrar om uppmärksamhet och imorgon kommer det en massa hästmänniskor som ska träna och ha kul. Jag har planerat att fylla lådorna med hästgödsel och jord. Tomatplantorna behöver lite stöd, så jag klippte några vidjor som ska agera stöd tills frosten är över och plantorna kan begravas i sina kistor. Eventuellt dammar jag av Apollon för att kunna njuta av en skön stund med musik och välbehövd återhämtning.

 

Nixie…Nixi…Nix

Idag har jag suttit och felsökt in till förbannelse, och jag har fått löda isär komponenter för att utesluta det ena efter det andra. Det verkar som att signalerna mellan datorn och drivkretsarna inte går fram. Det känns ju precis som med mitt ben om jag tänker efter. Nu la jag allt åt sidan för ett tag. Det är ganska svalt uppe i HQ just nu och det underlättar inte direkt felsökningen när man sitter och fryser. Jag tog faktiskt upp klockan till huset men det blev ganska snart ohållbart det med eftersom jag ganska snart saknade verktyg och mätinstrument. Jag kanske var lite för snabb att montera ihop det hela innan jag grundligt kontrollerat att varje modul fungerar som det är tänkt. Jag kommer nog på vad det kan vara för fel om jag låter klockan vila en stund. Nu ligger klockan med alla komponenter utanför och kan mest liknas vid ett nyslaktat djur som man tagit ut inälvorna på.

Modul för modul

Idag har arbetet med Nixie-klockan Kronos tagit några steg framåt. Alla olika moduler är nu fastlödda och kopplade i varandra. Nu återstår att skriva programvaran för klockan. Jag vill kunna styra när klockan ska vara igång från nätverket så att man exempelvis kan ha den igång så länge som förstärkaren i Nirvana är igång. Kanske man kan koppla ihop en rörelsesensor så att den går igång när man närmar sig, och stänger av när det har gått en minut. För att detta ska vara möjligt måste jag utrusta klockan med en dator med WiFi-modul som också kan hämta tiden från internet. Från datorn styr jag sedan om högspänningsmodulen ska vara på eller inte. Det blev ganska kompakt med alla olika moduler som behövs. Det hela blir inte mindre komplicerat av att vissa moduler kräver 5 volt och andra 3.3 volt. Nu hoppas jag att allt är riktigt kopplat och slipper missöden med brända kretsar. Det visar sig när jag börjar med programmeringen som får ske gradvis. Först måste jag göra ett funktionstestprogram för att säkerställa att allt fungerar, sedan kan jag utöka med finesserna. Om jag kommer så långt imorgon att allt är riktigt ihopkopplat så är jag riktigt nöjd. Då kan jag utveckla och förfina programmet för klockan under veckan som kommer. Tänkbara roliga saker att lägga till är datum, eller varför inte drifttimmar eller nedräknings- eller uppräkningstimer?

Knäck i luren

2005 var året då dykläkaren undersökte mina öron senast. Då kunde han bland annat konstatera att jag hade små men effektiva lungor då han trodde det var fel på spirometern och gav mig en ny att blåsa utanför markeringen. En spirometer kan vara digital eller som i det här fallet ett papprör som man blåser i. En digital hade troligtvis reagerat annorlunda. I en läkarundersökning för dykare ingår det att titta i öronen. Läkaren kunde konstatera att någonting satt i vägen för att kunna undersöka trumhinnan som var en viktig del av undersökningen. Efter lite grävande kunde han lirka fram en hård liten sten som tydligen bestod av torkat öronvax. På senare tid har jag märkt att hörseln på höger öra har varit något dämpad i diskanten. Igår fick min fru gräva med virknål (jag vet…man ska inte, men sjukvården behöver inte mer av mig just nu) och sedan med en tops fånga upp vaxet som förmodligen sakta men säkert var på väg att ombildas till öronsten. Nu har ljudbilden i Nivana förändrats markant. Tidigare har det känts lite som att ljudbilden varit koncentrerad till vänster sida, men nu har det snarare blivit värt om. Det tar väl några dagar att lära om hörseln.

Idag har jag designat fästen till resterande kretskort för Nixie-klockan. Man kommer på saker efter hand, och det är sällan som första biten i en prototyp blir optimal. Just nu printas de sista slutliga fixturerna fram. Förhoppningsvis funkar det. Jag har gjort ett långtidstest på bevarande av superlim och spritpennor. Det fungerar klockrent att lägga i ris i en burk tillsammans med det som man inte vill ska ”torka” ut. Tydligen är det så att det som torkar ut superlim och spritpennor är inte torka, utan fukt. Med detta husmorstips sätter jag punkt för dagens blogginlägg. Vi hörs!

Naprapat, Sömn och Drönarcertifikat

Igår var jag hos naprapaten för att bli av med lite av min ryggsmärta och förhoppningsvis även benbesväret på lite sikt. Enligt diagnosen som jag fick med posten svart på vitt från neurologen så sitter benproblemet troligtvis i ischiasnerven och ryggen. Efter mitt besök hos naprapaten blev ryggen mycket bättre, och jag har för första gången på över en vecka kunnat skrapa ihop över tre timmars sömn. Jag hoppas på att kunna slå nytt sömnrekord inatt. Ryggproblemet har kommit smygande då min hälta gjort att jag snedbelastar ryggen. Blir jag inte bättre i ryggen, blir jag nog inte heller bättre i benet – om nu diagnosen stämmer. Det blir återbesök hos Naprapaten på torsdag. Tills dess ska jag ha gjort lite övningar för att träna upp rätt muskler i ryggen.

Jag hörde på radion igår att man var tvungen att registrera sig för att flyga drönare, och i mitt fall även ta två flygcertifikat. På vinst och förlust registrerade jag mig och förlitade mig på att mina tidigare inhämtade kunskaper om säkerhet och förnuft kring drönarflygning skulle räcka. Med hyfsat god marginal klarade jag båda teoriproven som ger mig rätt att flyga och ta bilder från luften. Jag hade några fel som jag inte kunnat kolla upp efteråt. Det är lite typiskt transportstyrelsen att inte avslöja var man brister i sin kunskap. Vissa frågor är som teoriprovet för bilkörning, så jag är föga förvånad om jag kryssat fel fast jag egentligen vet vad som är rätt.

Utvecklingen av Nixie-klockan går vidare. Nu är alla siffermoduler helt färdiglödda. Nu håller jag på att designa infästningen av respektive modul. Jag är lite fascinerad över hur bra detaljer som 3D-skrivaren klarar av att spotta ut. Distanserna som ska se till att modulernas kretsar kommer i kontakt med metallplattan där elektronrören sticker upp är första delen av  infästningsproblematiken. Del två blir att göra byglar som fixerar modulerna. Tyvärr har junior tagit slut på allt blått plastfilament till skrivaren, så det fick bli grönt istället. Det är ju ingenting som kommer synas när klockan står färdig. Det är bara bloggbilder och mitt sinne för ordning som störs en aning.