I onsdags hämtade jag 5 nya batterier till Grimar. Eftersom de nya batterierna han hålla en högre laddning var det lika bra att byta alla på en gång. Förhoppningsvis håller de längre än de tidigare och behöver inte heller laddas lika ofta, även om man mer rutinmässigt sätter batterierna på laddning över natten. De nya batterierna var några millimeter bredare än de förra, men de fick ändå plats utan större problem. Jag fick klämma om några ringskor eftersom batteriterminalerna hade M6-bultar istället för M4-skruvar.
Idag kom jag hem lite tidigare och passade på att spola av Grimar med högtryckstvätten. Jag passade också på att tvätta några kylflänsar som jag varit förbi och fått hjälp med att kapa hos min vän R på eftermiddagen. Kylflänsarna ska användas i ett projekt på jobbet, och eftersom jag kunde sluta lite tidigare så var det väl inte mer än rätt att jag spolade av och filade bort alla grader efter sågningen. Vi får se om jag tar mig tid att borra de hål som kommer behövas, eller om jag gör det under nästa veckas ordinarie arbetstid.
Uppe i Pelargonrummet hade ett sista frågetecken kommit upp och två mikroskopiska selleriplantor. Jag kanske skulle ha bredsått istället. Om det inte funkar så får jag vara utan selleri i år. Annars så verkar allt gå som som det ska.
Helgvädret blev väl inte riktigt som jag hade tänkt mig. Jag hoppades in i det sista att solen skulle kika fram idag, men den hann gå ner innan den visade sig. Istället bjöds det på regn och rusk. Med vädret som ursäkt kom jag inte igång förrän ganska sent på förmiddagen. Jag bakade ett bröd som inte riktigt blev som jag hade tänkt mig. Jag hade hoppats på att det skulle resa sig mer i ugnen än vad det gjorde, Det gick dock tydligen att äta eftersom halva brödet redan var konsumerat på eftermiddagen.
En hel del tid gick åt till att väga upp hö, fixa “byttor”, tömma gödselkärror och ta in höbalar till Hö-hörnan i maskinhallen. Efter alla rutinuppdrag gick jag ut i orangeriet för att sedan fortsätta att plantera om nyuppkomna plantor i Pelargonrummet.
Eftersom Tuk-tuken började strejka igår baxade jag in den i verkstan för att försöka lista ut vad problemet är. Eftersom flaket inte riktigt ville tippas misstänkte jag att boven var strömförsörjningen. Naturligtvis sitter batterierna under flaket, så det tog lite tid att lista ut hur jag skulle komma åt batterierna. Jag lyckades tjuvkoppla hydraulpumpen förbi automatiken som stänger av strömmen när spänningen sjunker under en viss nivå. Efter att ha kopplat ur batterierna för att mäta varje var för sig, så kunde jag konstatera att ett batteri hade flera volt lägre spänning än sina kompisar. Jag försökte rekonditionera batteriet, men det lyckades tyvärr inte. Vi hade ändå tänkt byta batterier, men kanske inte just nu.
Nu har jag börjat med spegeln till det nedre badrummet. Det är ett “beställningsjobb” från min fru som vill att det ska matcha det rustika tvättstället som jag gjorde förra året. Det har inte riktigt funnits tid till att ta tag i denna lilla, men viktiga detalj. Antingen har annat varit högre prioriterat, eller så har det varit för kallt att hålla på i verkstan. Det är ganska kallt som det är nu, men med handskar, mössa och täckjacka funkar det.
Efter att ha fastställt mått som inte alltid stämmer med vad som är möjligt i verkligheten kompromissade vi till mått som fick plats och var proportionerligt riktiga. Med tydliga instruktioner och konkreta anvisningar är det mycket lättare att arbeta. Efter att ha hittat en bräda i rätt dimension, hyvlade jag ner den och plockade fram japan-sågen, ritsmåttet och stämjärnet för att få det så stabilt och exakt som jag vill ha det. Dessvärre spelar det ingen roll hur noggrann man är när man sågar – har man en skev planka så blir det skevt om man inte dristar sig till att såga snett. Det är ingen katastrof eftersom jag kan lägga allt i en metallram som kan tvinga allt på plats. Spegeln ska nog kunna ge en rättvis bild av betraktaren trots den skeva ramen.
Idag hade vi vägföreningsmöte så förmiddagen gick åt till att förbereda eftersom det hölls hemma hos oss. Mitt i allt stök gick strömmen under någon minut. Oavsett om det hade varit långvarigt eller ej så ville inte belysningen i köket komma igång igen. Ganska snart konstaterade jag att den smarta kontrollern i kontakten hade gett upp. Just de som man är dimbara har en tendens att gå sönder just vid strömavbrott. Som tur var hade jag en vanlig manuell kontakt jag kunde byta till. Gästerna kunde således se hur skitiga köksluckor vi har.
Efter att mötet var över gick jag upp i pelargonrummet för att plantera om lite plantor. Åtta av tio padrones hade kommit upp, och två var på gång. Det är 100 procents grobarhet på egna frön!
Då vädret var som det var bestämde jag mig för att försöka felsöka IoT-modulerna som vid det här laget har blivit tre till antalet. Eftersom jag hörde ett tydligt brummande när den var inkopplad misstänkte jag att det var en av kondensatorerna som inte längre ville vara med. Jag kunde ganska snart konstatera att den inte längre gjorde vad den skulle efter att jag lött bort den och testat den. Istället för 330 uF så kunde jag utläsa någon enstaka och förlustfaktorn var på närmare 1.7, när den kanske borde ligga på runt 0.07, vilket betyder att den förmodligen “torkat” ut. Nu hade jag delvis tur att jag hittade problemet ganska snabbt, men jag hade nog inte för ett halvår sedan ens vågat mig på en gissning om vad problemet var. Efter att ha bytt fyra kondensatorer tillverkade av Chong till Cheng så fungerar belysningen ute i hallen, i köket, över matbordet och soffbordet som det ska igen. Nästa gång ska jag vara beredd med några kondensatorer från Nichicon eller annan tillverkare med bra rykte. De kostar några kronor mer, men som med allt – det kostar på att ligga på topp!
Den här helgen har varit ovanligt lugn med tanke på att jag inte riktigt kan tycka att vädret har varit fel för det ena eller det andra. Igår regnade det en större del av dagen, men det påverkade inte så mycket eftersom första halvan spenderades i HQ och andra vid köksbordet tillsammans med svärfar och hans dotter som tillika är min fru. Vi satt och monterade ihop våra radiostyrda bilar. Även om det ibland går smärtsamt många gånger långsammare än om jag själv skulle ha byggt i min egen takt så är det rätt trevligt. Att tolka anvisningar kan ibland tolkas på flera sätt, och det är först när man hittar en kvarglömd skruv som man inser att man gjort fel och får göra om, och göra rätt. Min fru ligger för tillfället lite före mig, men det beror nog mest på att jag behöver hjälpa både svärfar och henne med tolkningar av anvisningar. Det är lite som att vara handledare i en kurs där jag själv får lära mig att ha tålamod.
Idag har det varit soligt ute. Man får verkligen en försmak av våren när man inte behöver ha jacka på sig bara för att man ska ta sig från punkt A till punkt B. Efter att hästarna tagits ut på morgonen gick jag ner en sväng till HQ för att skriva lite kod till en voltmeter som jag kommer att få användning för i jobbet. Jag vet att man inte ska blanda ihop jobb med fritidsaktiviteter, men just denna gång kunde jag kombinera nytta med nöje, och då är det helt okej. Efter det gick jag upp till bikuporna för att kolla status. Jodå – det är full aktivitet. Jag dristade mig till att plocka bort isoleringen till ventilationen så att fukten kan kan vädras ut. Nu ser det dessutom ut som att det inte kommer bli så bistert på nätterna några dygn framåt så jag tror inte att det kommer bli något problem.
Resten av dagen har jag fnulat lite med alla pumpar som vi har utplacerade på gården. Eftersom hösten och vintern åberopade min uppmärksamhet på annat håll hann jag inte plocka in allt i tid. Det resulterade i att två pumpar gått sönder. För att underlätta med vattningen i orangeriet dammade jag av en gammal trotjänare. Problemet med den verkar vara att trycksensorn inte fungerar, så den står och pumpar konstant även när trycket i ledningarna är rätt. Jag vet inte om jag ska försöka laga den, eller om det blir att jag köper en ny och knyter ett snöre runt fingret för att komma ihåg att ta in den före vinterns ankomst i framtiden.
I veckan har jag inte hunnit med så mycket. Jag har vid några tillfällen kunnat spendera lite tid uppe i HQ för att komma vidare med mitt klock-projekt. Just nu håller jag framförallt på att byta ut färdiga moduler mot egenkomponerade. Dels för att lära mig, men också för att det blir enklare och renare när jag väl konstruerar själva kretskortet. Det är själva resan och erfarenheten som är viktigast i detta sammanhang. Jag är så nöjd med den nya utformningen uppe i HQ. Det är inte så mycket som egentligen är förändrat, men att instrumenten är placerade på rätt ställe och att komponenter och verktyg har en naturlig plats gör att det är enkelt att hålla ordning. Nu ska jag bara ha lite bättre belysning över bänken. Jag funderar på att komplettera med belysning under hyllplanen för att bli av med skuggorna som man själv orsakar.
Nu har jag kommit så långt att jag bytt ut den färdiga modulen för att kunna representera en 8 bitars signal med bara två utgångar på mikrokontrollern. Detta motsvarar två siffror i min klocka. Det fina är att jag kommer kunna utöka med de fyra resterande siffrorna utan att behöva använda fler utgångar på mikrokontrollern. Det öppnar upp möjligheten att kunna göra en lite mer intressant utformning av klockan då jag kan separera logiken från siffrorna och bara ha en tunn kabel till varje sifferpar. Just nu är det bara på idéstadiet och för den som är nyfiken på vad jag försöker åstadkomma får ge sig till tåls.
I Pelargonrummet går allt lite på rutin. Emellanåt går jag upp och kontrollerar hur många frön som har grott och hur det ut med fukten. Jag märker att jag har fått en mer pragmatisk inställning till odlingen. Jag går inte och oroar mig för att en viss planta inte utvecklas som alla andra, eller att ett och annat frö inte gror. Jag tror dock fortfarande på att förgro fröna i individuella koppar tills de har grott. Jag sparar en hel del vatten som annars dunstar bort och det går ändå snabbt att omplantera i större kruka när de kräver lite mer utrymme.
Idag var jag uppe och kontrollerade att bina hade mat och fortfarande levde. De har till och med börjat göra utflykter. Nu är frågan om jag vågar plocka bort isoleringen till ventilationen i botten av kupan, eller om jag ska vänta ett tag till. Jag vill inte att det ska bli för fuktigt i kupan. När jag ändå var uppe hos bina och vitlöksodlingen ligger mindre än ett stenkast ifrån gick jag dit och möttes av gröna stjälkar som börjat pressa sig upp genom snön som fortfarande ligger kvar på sina ställen.
Dagen har flutit på i sakta mak och speciellt mycket har jag inte gjort utöver det vanliga som att ta ut hästar och baka bröd. Jag hade inte planerat några större aktiviteter, just för att kunna göra lite vad jag känner för. Jag har dock gjort en liten sak för att förbättra på gården. Gässens dörr måste hakas upp, och jag stör mig lite på provisoriska lösningar som blir permanenta – även om de fungerar. En mindre insats krävdes för att kunna hålla dörren öppen på ett enklare och säkrare sätt. Jag har lite respekt för gässen, och hålla på med att försöka koppla ihop en snodd med ett snöre när man fruktar för sitt liv är ingen bra kombination. Nu kan jag öppna dörren och låta den glida in i haspen som automatiskt låser fast den…och sedan springa därifrån.
Resten av dagen har jag fördelat mellan Pelargonrummet och HQ. De paprika- och jalapeñoplantor som kikat upp har omplacerats i krukor utan lock. Jag passade även på att så lite basilika. Den brukar jag inte börja med att så i miniburkar, utan den bredsår jag direkt i sin kruka. En plastskiva över hjälper till att hålla fukten på plats.
I HQ har jag fortsatt med att steg för steg utveckla Kronos och alla funktioner som behövs för att det ska fungera i slutänden. Idag har jag koncentrerat mig på IC2 som är ett sätt att med två signalkablar kunna skicka information till exempelvis en krets som omvandlar signalen till en parallell signal. Eftersom jag har 6 stycken siffror för att visa tiden, och varje siffra behöver 10 olika signaler skulle utgångarna på microdatorn ganska snart ta slut. Nu klarar jag mig med att använda endast två utgångar istället för 60. Jag fick tillfälle att testa oscilloskopets förmåga att tolka signalerna. Just den här gången testade jag bara funktionen för att lära mig att använda den för framtida felsökning. Jag skrev ett litet testprogram som skickar ut siffrorna 0 till 9 med en halv sekunds intervall. Nästa steg i projektet blir att bygga en krets som skalar upp 5 till 170 volt för att kunna driva nixierören.
Jag kom på att jag inte sått någon padrones ännu, så jag satte 10 frön av det och 10 frön av något annat som jag faktiskt inte vet vad det är för frön. Jag skulle gissa på att det är chili, men man kan inte så noga veta när man märkt fröna med ett frågetecken.
Enstaka jalapeño har kommit upp med sina hjärtblad. Paprikan är på gång, men det dröjer nog några dagar till. Eftersom jag hade missat att dra upp värmen de första dagarna så blir groningsprocessen lite längre än normalt. Någon vecka hit eller dit brukar inte spela någon roll när man står där med fulla skottkärror och undrar vad man ska göra av alla frukter. I år tänkte jag satsa på att fermentera lite mer chili än förra året och kanske göra lite heta såser.
Eftersom det varit några dagar med plusgrader så smälter snön i rasande takt. Det brukar innebära att stelfruset byts mot lera. Utanför stalldörrarna omvandlas allt tolv till en sörja som blir till jord om man inte avlägsnar den. Först krattade jag bort så mycket jag kunde innan jag gick på med högtryckstvätten som fick gå varm idag. Det tog närmare tre timmar att rensa avloppet från fastfruset guck. När väl proppen släppte tömdes avloppsbrunnen i stallet på nolltid. Innan proppen släppte var jag tvungen att köra ut allt spolvatten med skottkärra. Jag passade på att spola rent golvet från torv när jag ändå höll på med vatten. Det är något speciellt när man kan spola av golvet i stallet och se allt försvinna ner i rännan. Även min fru och svärdotter passade på att kratta upp gåskluttar mellan Gåseborg och Ankeborg där de tenderar att vistas när marken är snötäckt.
Jag fick lite tid över att spendera uppe i HQ. Först öppnade jag rörförstärkaren som jag lödde ihop som byggsats. Den har på senare tid raspat och brusat en hel del. Jag lyckades identifiera några dåliga lödningar vilket löste problemet. Jag testade även nixie-rören och kunde konstatera att jag tidigare gjort fel när jag kopplat in dem. Utan strömbegränsningsmotstånd fick jag inte alla rör att lysa samtidigt. Det ena röret slukade all energi och lät resterande få svälta. Med lite experimenterande och studerande av databladet lyckades jag hitta ett motstånd som passade. Nu funderar jag på om jag ska bygga min egen strömförsörjning, eller om jag ska använda den som jag köpte färdig att leverera de 170 volt som behövs för att driva rören. Om jag ändå ska tillverka ett nytt kretskort är det mer tillfredsställande att ha designat allt från grunden själv. Jag har inte speciellt bråttom eftersom jag började för över fem år sedan med projektet. Även jag kan tydligen låta vissa saker få ligga och mogna!
I veckan kompletterade jag HQ med ett efterlängtat tillskott i form utav ett stereomikroskop. På senare tid har det blivit allt svårare att hålla på med småpilliga komponenter, och inte blir det bättre när motsvarande beräkningskraft som ENIAC hade, har krympt från att knappt få plats i ett helt rum, till att uppta en yta som får plats på mindre än en kvadratmillimeter. Än värre blir det när man ska läsa vad som står på komponenterna eller se till så att alla ben och pinnar sitter fastlödda ordentligt på kretskortet. Nu har jag all utrustning jag kan önska för att kunna kalla HQ för ett komplett elektroniklabb. Nåja – det finns säkert fler instrument och verktyg jag bara “måste” ha, men just nu är jag ganska nöjd.
För att motivera HQ:s existens tog jag och återupplivade ett elektronikprojekt som avstannade när jag inte kom vidare efter att ha lagt ner en massa tid på att i princip bara bränna upp sovjetiska IC-kretsar på löpande band. Det handlar om Kronos som är en klocka med elektronrör. Eftersom jag inte riktigt visste vilka komponenter som fortfarande fungerade kopplade jag upp en testrigg för att testa funktionen på kretsarna innan jag fortsätter. Den här gången ska göra allt i verifierade steg istället för att blint lita på att jag vet vad jag gör. En bra utgångspunkt är att förstå exakt hur drivkretsarna för elektronrören fungerar. Efter att ha läst databladen kopplade jag in chippen en och en och testade funktionen. Jag har totalt 6 stycken fungerande kretsar, och det är just 6 stycken jag behöver. Nu är det extra viktigt att jag bygger detta lugnt och metodiskt och inte gör bort mig på vägen.
Jag kommer att göra ett elschema och tillverka ett kretskort istället för att montera på prototypkort som tidigare. Det är mycket smidigare och blir väldigt mycket bättre och säkrare. Det innebär att jag får löda loss mina Nixie-rör från prototypkorten och börja om från början.
Nu är det inte så mycket slutmålet som är viktigt. Det är mer att metodiskt få bygga något i lugn och ro när tid finns. Jag ser mer slutresultatet som ett kvitto på att jag förstår och kan.
Idag har det varit strålande sol. Det hade varit perfekt om det inte hade varit så att jag först behövde fixa lastmaskinen innan jag satte igång med plogningen. Efter att ha hissat lastmaskinen upp och ner och försökt lirka in sprinten så lyckades jag till slut få den på plats. Jag var beredd på att behöva använda våld för att slå in den, men alla tre hål stod i exakt rätt läge för att med handkraft kunna trycka in den. Därefter fick jag kapa en bult i rätt längd och skruva in den med en låsbricka mellan bulten och sprinten. Nu sitter den åtdragen med bultpistol, så det borde hålla. Efter att ha tryckt in nytt fett i sprinten kunde jag börja ploga.
Efter plogningen tog jag med mig de verktyg jag trodde mig behöva för att montera Nixie-Dynamis där de är tänkta att sitta. Det tog närmare tre timmar att montera. Jag fick plocka bort både elektrostathögtalare och baselement för att kunna montera in elektroniklådan och koppla in alla sladdar.
Om jag skulle göra någonting annorlunda så skulle det vara att placera elektroniken utanför själva högtalarlådan för att göra det både snyggare och mer praktiskt. Det visade sig att när jag skruvat ihop allt, så hade jag råkat vrida ner den ena mätarens känslighet, så det blev knappt något utslag alls. En annan sak skulle kanske vara att plocka signalen från mellanregister och diskant istället för från basen, men det är en smaksak om man vill att den ska lysa när det finns mycket energi i basområdet. Man får väl vila ögonen på rörförstärkaren som visar sina ljusstaplar baserat på just mellanregister och diskant.
Eftersom jag var lite orolig att bina inte skulle ha klarat den långa och bistra vintern gick jag upp till bi-kuporna efter att brödet var färdigbakat för att knacka och lägga örat mot locken. Jag kunde höra lite surr inifrån kuporna och kunde andas ut. Nu vet jag inte hur bra de klarat sig, men att det surrar är i alla fall ett gott tecken. Båda kupor visade tecken på liv, så än finns det hopp!
Jag har inte riktigt haft tid eller ro att designa och skriva ut ramen till elektroniklådan för Nixie-Dynamis i veckan men nu fick jag tillfälle att göra två utskrifter som tog lite drygt 6 timmar att slutföras. Under tiden hann jag preparera elektronrören med krympslang så att de inte ligger och skallrar i hållarna. Jag spenderade en stund åt att göra lite analoga elektronikexperiment för att öka min förståelse inom området.
På sena eftermiddagen gick jag upp i Pelargonrummet för att starta upp årets odling. Det blev 60 frön av paprika, 10 av jalapeño och 20 små kapslar av persilja. Även om jag gjrot det här några gångenr så är jag alltid lite ringrostig med alla smarta inställningar för undervärme, luftvärme, höger och vänster element, extraelement och ljus för dag respektive natt. Sedan måste alla termometrar förses med batterier och kontrolleras att de fortfarande fungerar som de ska och vatten måste fyllas på i dunken. Nu hade jag ingen såjord, men jag tror inte att fröna bryr sig om de gror i fet premiumjord eller fattig såjord. Bara det finns fukt och värme så kommer de börja gro. Jorden var ganska torr, men efter att ha fått dra åt sig lite vatten kändes den bra.
