Category Archives: Gårdsterapi

Ängshagar, bekvämlighet och skrotkonst

Det går sakta framåt med ängshagarna. Det är så mycket sten i marken så att jag har behövt gräva istället för att borra på vissa ställen. Idealet är att komma ner cirka 80 centimeter för att få det riktigt stadigt. Det hjälper en hel del att lasta i betong i botten, men det går åt mer när man gräver än borrar. Tidigare har jag köpt färdigblandad betong, men nu tar jag en cementsäck och blandar direkt i skopan. Sedan öser jag ner i hålet runt stolpen och tillför vatten i hålet. Det fungerar kanonbra istället för att hälla i blöt betong i hålen.

Naturligtvis finns det även utrymme att pyssla med RC-banan. Min fru klagade på att man inte kunde ställa ifrån sig kontrollen utan att riskera att den ramlade, så varför inte göra några hållare utplacerade längs räcket? En hållare för hennes kryckor och en egen parkeringsplats för Tuk-Tuken i nära anslutning till banan. Allt för att främja hobbyn. Jag satte upp en trafikspegel för att kunna se i vilken riktning bilen står i när man kört in i något när man åker under bron.

Idag fick jag för mig att jag skulle göra någonting för att “smycka” RC-banan. Jag har länge funderat på hur jag ska “presentera” allt skrot jag hittat när jag byggt banan. Jag hart lagt det på hög i väntan på snilleblixten som kom idag. Jag svetsade fast armeringsjärn så att jag kunde sätta upp skrotet på stolpar. När jag var klar med konsten fick jag idén att jag skulle bygga ett insektshotell i samma stil. Min fru sa direkt att det är ju sånt som du ska göra nere i trädgården, men jag är inte övertygad om att det skulle göra sig lika bra där som uppe vid RC-banan där det finns en koppling till “skrotet”.

Stolpning av ängshagarna

Nu har jag börjat att borra hål till alla hörnstolpar till hagarna som ska vara ute på ängen. Detta är semesterns “tråkiga” arbete, likt röjningen i skogen. Marken är väldigt stenig, vilket gör att man får ta fram spettet och försöka lirka bort stenarna som hindrar borren att gräva sig ner i marken. Vissa hål kan ta upp till en timme att borra medan andra går på 5 minuter om man har tur. Jag har dessutom tagit det lite lugnt för att inte skärma av mig allt för mycket från min omgivning. Jag kan ju hålla på i timtal och sedan vara ganska osocial för att kunna vila upp mig inför nästa pass. Men det är jättesvårt att inte arbeta fysiskt när man är ledig.

Idag tog jag en paus från borrandet och har njutit av trädgårdsarbete. Jag har rensat en hel del ogräs och trimmat bort lite ogräs. Jag såg att några av de kronärtskockorna som klarat sig undan trädgårdsmarodören i våras har börjat blomma. Vi får se hur stora blommor det blir, och framför allt hur många. Annars så har jag fullt med paprika, habanero, tomat, gurka och aubergine att ära istället.

Igår regnade det kraftigt en stund under dagen så jag passade på att jämna till och packa banan efter den ökade användningen av den i år jämfört med tidigare. Nu har jag kunnat locka upp min fru nästa dagligen att köra, med villkoret att jag går och vänder bilarna när det händer avåkningar. Det blir en hel del service på bilarna också. Ett problem jag haft är att gruskorn letar sig in mellan mittdiffen och bottenplattan, vilket gör att höljet svarvas ner på nolltid. Hu har jag istället svarvat till ett metallskydd som förhindrar detta. Hittills har det fungerat bra. Jag flyttade alla redskap upp till förarpaviljongen för att skapa lite mer harmoni nere på banan. En annan sak som jag börjat med nu när banan i övrigt är körklar, är att sätta upp lite “kuriosa” längs vägkanterna. Det finns ett ställe alla hälsat på med bilen, och det är en av de lägsta punkterna på banan där dräneringsvattnet hamnar när det regnar mycket. Där tyckte jag att det var passande att sätta upp fiskekortsskylten som vi haft uppe på loftet sedan vi blev lyckliga ägare till gården, och därmed även skylten.

Förarplattform

Efter noga övervägande och påtryckningar från senaste tidens nyblivna RC-förar har jag påbörjat bygget av en plattform där förarna kan stå, och förhoppningsvis se banan mycket bättre. Alternativet hade varit att hugga ner några träd för att minsta ner på antalet blindfläckar på banan. Någonting jag aldrig kommer ifrån är att banan sträcker sig runt själva förarpositionen, vilket gör att man måste vrida på sig an efter att man kör. Det kan bli lite utmanande när man står två stycken och skymmer varandras sikt. Ett av betongfundamenten som fanns här skräpandes på gården fick utgöra en av stöden till plattformen som för övrigt kommer byggas med “hittevirke”. Jag hann bygga själva ramen till plattformen lagom till att det var dags att bryta för dagens beting, som bestod av att mocka ur gässens gårdshalva.

Med hjälp av Grävis och Lastman skrapade vi ut fem skopor med gödsel bestående av gåsbajs och hö som fungerat som bädd. Det tog dryga två timmar att göra rent inne i gåsgården. Gödslet blandades i den blivande matjordshögen som börjar bli riktigt fin. Jag tror att jag kommer kunna använda den nästa år till mina odlingar.

Efter skitgörat fortsatte jag med förardäcket. Eftersom virket är obehandlat målar jag hela konstruktionen med slipersolja. Jag hade egentligen tänkt avsluta arbetet när ramen var klar, men jag fortsatte att såga till och fästa även bjälkarna. Imorgon blir det först inoljning av det jag inte hann med idag, och sedan kan jag börja med golvläggning och räcken. Den tidigare servicerampen kommer jag att flytta och göra om så att den inte skymmer sikten.

Nu går det fort

Nu börjar växterna jag drivit upp leverera. Min fru och jag har redan tjuvsmakat av varsin körsbärstomat. Miniauberginen har massor med frukter, basilikan sträcker sig 60 centimeter ovan jord, spetspakrikan har börjat rodna och de svarta tomaterna har börjat växa till sig. Ärtor, bönor och gurka har börjat blomma, kronärtskockorna som finns kavar efter “vårmarodörerna” har börjat växa till sig. Vitlöken börjar bli klar för att plockas upp och torkas för att sedan flätas, och potatisen är snart klar att skördas.

Eftersom det regnat en större del av dagen passade det bra att städa verkstan och bygga lite på RC-banan. Daidalos har en längre tid stått uppe i HQ bakom stolen, vilket gjort att det känts lite trångt. Jag gjorde en hållare och hängde den på väggen i trappan upp till HQ istället. Där får den sällskap av min 1:5-RC-bil som är “onödigt” stor.

Jag rensade bort lite grenar från alla granar runt RC-banan för att göra det möjligt att med fyrhuling och släp kunna ta sig till banans mest avlägsna delar utan att behöva köra på den. Jag doserade kurvan efter tunneln och breddade vissa delar något, vilket gjorde att man får mer flyt i körningen. Man behöver fortfarande sakta ner, men det är betydligt enklare att ta sig runt helskinnad. Nu går det fort!

Inget banbygge idag!

Idag har jag varken haft motivation eller tid att göra någonting med RC-banan. Istället har jag införskaffat en reservdel till en av bilarna som körde sönder ett kugghjul igår när vi körde på banan. Jag har också lagat vattenläckan som vi haft mellan pumphuset och huset. Jag kommer nog aldrig riktigt förstå mig på rörarbeten. Hur kan R25 eller en-tumskoppling ha en diameter på ca 32 millimeter när man mäter med skjutmått? I butiken var man lika förvånade. Någonstans har kunskapen försvunnit!

Jag hade anledning att plocka några paprikor till grannens dotter som fyllde 5 år. Hon älskar paprika! Jag “robbade” en vitlök från trädgården till middagen, och det ser lovande ut om jag jämför med förra årets skörd, som i och för sig både räckte till återplantering och en vinterlång konsumtion av vitlök.

Jag fick lite tid över till att köra några varv uppe på banan. Det gick kanonbra, och jag är riktigt nöjd över mitt tidigare banarbete.

Modifiering, räcken och körning

På förmiddagen modifierade jag landningsrampen på Mexikanska hoppet med Grävis för att om möjligt göra det lite snällare mot bilarna. Jag flyttade det material som blev över till kurvan efter bron för att göra den lite mer doserad. Nu behöver jag köra genom skogen för att komma åt vissa delar av banan utan att behöva köra på den. Efter provkörning kunde jag konstatera att banan ät tillräckligt bra för att kunna börja användas på riktigt. Kanske att jag skulle kunna dosera vissa kurvor lite mer. Bron fick räcken av gamla PEM-rör istället för brädor som skymmer sikten.

På eftermiddagen kom min dotter och hennes sambo för att stanna några dagar. Naturligtvis hårdtestade vi banan. Den var utmanande, men samtidigt så pass snäll att ingen tröttnade innan batterierna sinade. Jag blev glatt överraskad att mina testkaniner klarade av det så pass bra som de gjorde. Fortfarande är det långt kvar innan alla fallgropar är undanröjda. Man kan välja om man ska träna eller om man ska bygga för att slippa träna.

Hopp för mexitegel

För att råda bot på det knepiga hoppet över vägbanan vid bron beslöt jag mig för att använda lite mexitegel som jag sparat från när vi rev haciendan till förmån för kryddträdgården. Först var jag tvungen att få bort allt bruk. Vissa hade frostsprängning tagit hand om medan andra var jag tvungen att använda en mindre slägga för att frigöra. Hela 133 stenar fick utgöra själva rampen. Som första rad på rampen tog jag lite kantstenar. Dessvärre fungerade inte hoppet så bra eftersom jag tänkt fel. Själva inledningen på hoppet blev ett hopp i sig, vilket resulterade i kraftiga kast. Jag fick ta fram Grävis igen och göra om första delen av hoppet. Efter provkörning kunde jag konstatera att hoppet är bra, men landningszonen måste göras snällare. Det är svårt nog att komma rätt, och en mjuk landning borde man väl kunna bjuda på när man träffar rätt. Det får bli morgondagens uppgift, samt göra de sista kurvorna klara. – Sedan är jag förhoppningsvis klar med årets stora insatser uppe vid RC-banan. Hoppet får det passande namnet “Mexikanska hoppet”, till skillnad från den Spanska kurvan där man måste vänta på korsande trafik som har företräde.

Planfri korsning

Nu har banan blivit ännu längre med ytterligare en hårnålskurva och en “planfri” korsning. Planfri så till vida att man måste hoppa över korsande vägbana. Hoppet och landningsrampen måste justeras efter att jag provkört några varv. Dels är det svårt med ansatsen som är relativt kort, vilket gör att man måste träffa rätt direkt efter föregående kurva som dessutom delvis täcks av trädstammar. Jag kommer nog lägga någon slags hållbar beläggning så att man kan få ordentligt grepp när man gasar på. Jag var tvungen att komma på en lösning så att man hade fri sikt in i tunneln, och då föll det sig naturligt att även förlänga banan med 7-8 meter. Det behövs fortfarande justeras lite i kurvorna med doseringar så att man har lättare att hålla sig i mitten av banan. Man får sakta ner ordentligt för att inte köra i diket!

Brobygge och förbättringspotential

Idag har jag fortsatt med att utveckla Björknäs-ring. Banan har fått en liten ombyggnad på den äldsta delen av banan med en bro av stockar. Både Grävis och jag har slitit hårt för att få banan precis som jag vill ha den. För att stenmaterialet skulle ligga kvar använde jag den gamla takpappen från gäststugan som tätskikt mellan stockarna och vägbanan. Trots de dryga två meter som är i bredd på banan i övrigt så känns bron ganska smal och utmanande när man kör. Jag kommer behöva göra ytterligare justeringar innan man kan köra obehindrat och ledigt. Trots att man saktar ner farten rejält är det riktigt svårt att hålla sig i mitten av banan. Två kurvor måste doseras och en kulle som skymmer ingången i tunneln måste schaktas bort. Just nu ser man inte hur man kör in under bron, vilket gör att man inte vet var man kommer ut på andra sidan. Det tog mig tre försök att komma runt banan utan olyckor och fastkörningar. Lite räcken skulle heller inte vara fel.

Dagarna flyger iväg

Just nu tycker jag att dagarna går alldeles för fort. Trots att jag stiger upp hyfsat tidigt känns det som att jag inte riktigt hinner med någonting. Jag vet att det inte är sant, men det känns så. Idag, liksom igår, har jag fortsatt med att förbättra RC-banan. Det hindrar inte att det finns lite tid över till annat. Eftersom jag har bestämt mig för att storsatsa på RC-banan i år så tyckte jag att det började bli dags att få lite ordning på alla olika modeller jag använder. Två nitro-bilar sedan gammalt och två el-bilar som är nya för i år. Tanken är väl att jag ska kunna locka mina barn, fru eller bekanta att tävla mot mig, och då är el-bilar mycket bättre, men än så länge så har bara min dotter visat sitt intresse att utmana farsan. Självklart är farsan fortfarande bäst! Idag fick jag uppdraget att göra en hängare till skylten som min fru har skapat. Nåja – jag har gjort själva skylten, men hon har stått för budskapet med hjälp av brännpenna och fantasi.

Efter duellen med dottern uppe på RC-banan kom jag fram till att jag var tvungen att göra några förbättringar. Bland annat så var en kurva ganska svår att bemästra, så en doserad kurva kanske kan göra så att man bättre kan se var man har bilen på banan.

Alla stenar som jag grävde upp här om dagen fick utgöra själva basen för doseringen. Sedan fyllde jag på med jord, för att sedan slutligen täcka kurvan med 0-8 och rama in det hela med några stockar. Efter en provkörning tyckte i alla fall jag att det blev bättre.

Nu har jag bara en del av banan kvar att göra innan det är färdigbyggt för säsongen. Det kommer innefatta ett brobygge och lite annan modifiering. Jag är så tacksam att jag har Grävis, Lastman och en förstående fru, som låter mig leka vägbyggnadsingengör och rallyförare om jag vill.