Dagarna går, och några större projekt har jag inte tagit mig an på sista tiden. I huvudsak har jag småskrotat i verkstan och kört lite radiostyrd bil när andan fallit på. Mycket tid har ägnats åt att utveckla färdigheterna inom 3D-utskrifter. Nu har jag installerat en värmebädd så att jag ska kunna skriva ut större föremål i ABS utan att de krymper och böjer sig under utskriftsprocessen. Det fina med att kunna skriva ut saker i plast, är att man kan skriva ut detaljer som uppgraderar och förbättrar maskinen. Nästa sak att titta närmare på är att konvertera skrivaren så att man kan skriva ut mjukare material. I lördags förmiddag ställde jag mig i smedjan och gjorde två ljusstakar som blev en bra inflyttningspresent till min bror. I söndag var jag och Svante förbi Moälven och installerade nytt avgasrör och ledde bort oljeröken från ventilkåpan till luftinsuget. Dessvärre måste vi täta några skarvar i avgassystemet som läcker…..sen måste det väl ändå vara klart. Jag börjar så smått krokna lite på att åka ut till båten för att sedan beöva vända hem för att komma på nya lösningar. Skulle båten stått på gården, hade allt varit klart för länge sedan. Nu tar det cirka två och en halv timme i resa varje gång man ska dit. Den tiden skulle man kunnat göra någonting vettigare av.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Diverse
Grind, kratta och trimmning av staketstolpar
Idag har det varit en blandning mest mellan ihållande duggregn och störtskurar. De få gånger som solen tittat fram, eller regnet tillfälligt varit frånvarande, har jag skyndsamt försökt få så mycket som möjligt gjort ute vid ridbanan. Regnet tvingade faktiskt fram en idé som senare blev en konstruktion för att snabbt och säkert kunna såga av överskottet på staketstolparna. Jag tror att jag på knappa 15 minuter hade sågat av alla stolpar i exakt samma höjd. Det tog kanske 20 minuter att tillverka jiggen, men hade jag sågat på fri hand hade jag nog hållit på i någon timme, och förmodligen hade det inte blivit lika bra och säkert som nu. Ibland lönar det sig att vara lite lat och ta genvägar. Något som tog betydligt längre tid var att svetsa fast alla 84 pinnar som utgör den 2,5 meter breda kratta som ska användas till ridbanan. Grinden blev också klar. Jag är riktigt nöjd med upphängningen som gör att grinden inte slår sig. Och skulle den göra det så är det lätt att efterjustera. Förmodligen kommer temepraturväxlingarna göra sitt. Grinden som är närmare 5 meter bred väger en hel del, och jag fick ta timmerkärran till hjälp när jag skulle frakta den mellan verkstan och dess plats vid ridbanan. Jag är glad att jag gjorde kärran justerbar på längden. Annars hade det blivit betydligt svårare. Tänk om jag hade behövt kalla på bärhjälp – hur skulle det sett ut!?
Gårdsterapi
Även denna vecka blev intensiv, med många aktiviteter och händelser. Under måndagen lyckades jag identifiera problemet med ignatorn till den gamla båtmotorn som befinner sig på mina föäldrars landställe i Finland. Det var inte permanentmagneten som hade avmagnetiserats, utan det var kolborstarna som fastnat. Jag lyckades faktiskt hitta ett företag i England som säljer sådana, så nu väntar jag med spänning på vad som kommer i posten de närmaste dagarna. Veckan fortsatte med grästrimmning och diverse småpyssel. Min fru och jag klädde dynorna till haciendan, så nu kan man sitta där och grilla korv vid den nykalkade eldstaden. I onsdags skrev min son teoriprovet för körkortet, och i fredags var det uppkörning. Helt makalöst och befriande att han klarade båda proven! Igår bar det iväg till Uppsala för att införskaffa en bil. Det blev en lite udda sådan – en Rover 75 från 1999. Vi kunde identifiera ett par småsaker som måste åtgärdas, men i övrigt verkar det vara en bra bil för dom pengarna. Jag har också skaffat en bil…en radiostyrd bensindriven buggy i skala 1/5. Jag har testat lite på ridbanan som än så länge saknar staket, men som i övrigt är klar att användas. Det går undan, och det är kul! Idag var jag iväg till Tierp och köpte en gammal harv, som jag satte draghandska och stödhjul på. Den måste nog justeras lite så att alla fjädrar tar lika djupt. Den gör i alla fall sitt jobb verkar det.
Skrammel i motorrummet
Idag lämnade Moälven kajkanten första gången på över ett år för egen maskin. Efter att vi hade efterdragit topplocket och låtit motorn gå varm bestämde vi oss för att ta på flytvästarna och bege oss ut på en liten provtur. Motorn gick lugnt och fint, och vi skulle just vända hemåt, när vi tyckte oss höra ett missljud från motorrummet. Det var liksom ett klingande ljud som överröstade allt annat. Efter en stunds letande kunde jag konstatera att motrbädden inte satt helt fast i vibrationsdämparna. Efter att ha dragit åt muttern för kung och fosterland startade vi motorn igen. Inget ringande ljud kunde längre höras. Vi tyckte dock att det kändes som att allt vibrerade så fort vi la i växeln. Allt tydde på att det var någonting i drivlinan till propellern. Jag gick ner i motorrummet ytterligare en gång, och kunde efter en stunds letande, konstatera att lagerbocken närmast drivhjulet vibrerade kraftigt. Vi vände åter till kajen för att försöka åtgärda problemet. Det visade sig att muttrarna satt så lösa att jag med handkraft kunde skruva loss dem. Efter att vi skruvat fast lagerbocken ordentligt, start motorn och lagt i växeln, kunde vi konstatera att vibrationerna var borta. Inga av dessa problem har vi upptäckt tidigare, eftersom allt annat vibrerat och skramlat. Det var skönt att inte vi var skyldiga, eller pappa till dom problemen, och riktigt behagligt att det var enkla problem att åtgärda. Ramen runt knapparna blev riktigt bra – inget att skämmas för där heller. När jag kom hem beslöt jag mig för att ta tag i några efterfrågade detaljer, så som fönsterhakar och blomlådor utanför stallet. Blomlådor är ju någonting vi män undermedvetet uppskattar, men vi skulle förmodligen aldrig förstå att sätta upp några på eget initiativ. När jag ändå hade arbetsbyxorna på mig, byggde jag färdigt trappsteget till gäststugan. Nu finns det hur mycket tid över till annat i nästa vecka!
En helg i “lathetens” tecken
Efter att jag känt snuvad på fredagskvällens vila, till förmån för att hämta hästvag, bära halm och laga skottkärrshjul, kunde jag inte riktigt komma igång med att fortsätta på något projekt igår. Det var lätt att hitta ursäkter för att inte göra något vettigt, då jag var fodervakt för Venar, och skulle laga en god middag till min fru och två av våra hästvänner. I och för sig inget avancerat, men att förkoka revbensspjäll tar sin lilla tid, och lämna saker på spisen är ingen bra lösning för någon som gärna “glömmer” bort tiden. Jag flyttade i alla fall in lite hurtsar och installerade lite musik uppe i elektronikverkstan, som framöver kommer kallas för HQ. Igår på kvällen kom det en halv decimeter snö, som jag nu på förmiddagen plogat bort. Nu ska jag snart hämta min son och försöka komma på något att handla till middag. Sedan får vi se om jag ställer mig i verkstan för att konstruera ett stativ till motorn, eller om även denna dag blir lika lätt att hitta anledningar till att inte göra någonting särskilt, och göra precis som katten.
Lite trögt med alla projekt
Just nu är det lite trögt med framstegen, och det känns mest motigt att ta sig an någonting. I helgen var Svante här och vi började titta på motorn till Moälven. Vi försökte slå ut fodrena med hjälp av en slägga, men ingen av de tre fodrena ville röra sig ens en millimeter. Jag började tillverka en hydraulisk avdragare, men det stannade vid att jag inte hade tillräckligt med kraftiga plattjärn för att kunna fortsätta med konstruktionen. Den förra avdragaren var ju för klen, så jag hoppas på att den här ska kunna prestera tillräckligt med kraft. Gör den inte det så är jag åter igen på ruta ett när det gäller att få ut fodrena. En hel del tips om hur man värmer, kyle, sågar eller skär, känns lite riskabelt att ta till. I värsta fall får jag väl krypa till korset och lära mig handskas med en skärbrännare. Måndag blev en tidig kväll utan att ha lyft ett finger. Igår satt jag och ugglade framför teven. Idag fick jag uppdraget att laga låset till maskinhallen, men kände att jag inte orkade, och tyckte att det var för mörkt och jobbigt att försöka sig på. Ett halvt avsnitt av “Arga snickaren” gav mig dock en spark i baken, och nu är låset lagat. Det var en fjäder som gått av. Nu fungerar låset, och framtida koncentration kan riktas mot något av alla projekt som för tillfället ligger och väntar på en ledare.
Tvåskiftsarbete på gården och spackling i verkstan
När man valt att bo på gård krävs det lite extra insatser i tid, om man ska hinna med både “måste” och “vilja”. Idag var en sån där “oxdag”, då man bara mal på efter att man kommit hem från jobbet. Först var det iväg och hämta hö i Almunge. Direkt efter det kände jag att gårdsplanen, skogsvägen och uppfarten till huset behövde plogas – så det var bara att köra fram traktorn och börja ploga. Efter det blev det en välbehövd middag för att hämta krafter inför kvällens sista aktivitet – spackling! Det var helt enkelt tvunget att göras, om det ska bli klart till på fredag, då elen ska dras in. Jag hade glömt hur ansträngande det är för händerna när man är ovan. Ungefär som när man ställer sig på skridskorna för första gången på några år, och känner hur ont det gör i benpiporna, tills man inte längre känner någonting, och kan njuta av färden. Jag hoppas på att första spacklingen ska vara så pass bra, att jag imorgon bara behöver slipa av väggarna, och kanske fylla i skruvhålen igen, där spacklet tenderar att krympa och bilda gropar.
Trappsteg och hylla till Zack
Min dotter håller på att göra trappsteg och hyllor till katten Zack, och lyckligt lottad som man är, får man hjälpa till på några hörn. Vi har kapat, borrat och svetsat 20 stycken fästen, som ska hålla hyllpanen på plats. Tanken är att det ska se ut som att de sicker rakt ut från väggen. Från början fanns det funderingar på att köpa konsoler för att hålla upp hyllplanen, men det här blev nog en mer elegant lösning. Kanske jag kopierar lösningen om jag ska göra hyllor framöver. Den spontana kommentaren när jag tog fram fotpedalen till svetsen och förklarade vad den användes till var – “Aha – som en symaskin, fast för män!”. Närmare slutet av vår vistelse i verkstan, med hantering av alla plankor, och vi började funderade över vad vi skulle laga till middag, blev svaret självklart…..“Plankstek!”.
Årskrönika 2014
Nu är snart detta år till ända, och det börjar bli hög tid att blicka tillbaka och summera vad man åstadkommit under det gångna året. Jag har förståss lärt mig en hel del, och lagt på några erfarenheter till i bagaget. Verkstaden kan numera även användas som smedja, vilket skänkt mig många timmars skaparglädje. Det har också öppnat upp nya möjligheter i mitt skapande. Moälven har bjudit på lyckorus, som när vi monterat gasreglaget, och kunde ta den ut på första turen på närmare två år, och samtidigt orsakat stor bedrövelse, som när vi fick motorhaveri ute på Saxarfjärden, och Sjöräddningen fick komma och hänta oss. Renoveringen av motorn har gått långsamt framåt, men i alla fall framåt. Hästarna har fått en till hage, och jag har börjat intressera mig för skogen. I somras införskaffade vi en 4-hjuling, som jag till en början tyckte var helt onödig, men det har visat sig vara en riktigt bra hjälpreda, där funktionerna ytterligare kommer breddas, vartefter tillbehören skapas i verkstaden. Jag känner mer och mer att vi börjar komma ikapp med tillvaron här på gården. Flera “dåliga samveten” har städats bort, och nu kan jag välja vad som ska göra i större utsträckning. Jag är så himla tacksam över alla utrymmen vi har – det blir så mycket enklare att hålla ordning på allt. Efter att vi satte upp lite mer belysning togs det värsta vinterrmörkret bort, och tomten fick ett hemtrevligare intryck under kvällstid. Varje gång jag kommer hem på kvällen, glädjs jag åt att se den upplysta tomten.
Städning
Det var dax att röja undan lite i verkstaden efter den senaste tidens intensiva arbetsperiod. Jag tog lite före- och efterbilder – precis som i alla tv-program, där man kan se på hur andra jobbar, när man själv egentligen skulle göra någonting vettigare av tiden. Man plockar fram verktyg som man behöver, och golvet fylls sakta men säkert av metallspån och metallbitar som blir över när man kapar materialet. Jag skulle egentligen behöva göra ett riktigt materialförvaringsställ, och införskaffa lite fler plåtskåp för alla verktyg som annars ligger framme och samlar damm och smuts. De större maskinerna, så som svarv och fräs, skulle behöva skynken så att man kan täcka över dem när de inte används. Det är så tråkigt när metalldammet lägger sig på, och sedan rostar av fukten i luften. Jag vill helst inte dela av verkstan i flera sektioner – det är nämligen bra att ha stora ytor att arbeta på.