Category Archives: Pelargonrummet

Skitborr

Under veckan har jag lyckats med att få ner två stolpar i hagen. Ursäkta, men köp inte jordborr från Jula – det är bara skit om man inte ska borra på sandstranden! På två hål lyckades jag förstöra två helt nya borrar hela tre gånger. Den ena vreds av, och den andra vek sig när jag la lite tyngd för att påbörja hålet. När jag lagat den ena borren med solid kärna innanför röret bar det sig inte bättre än att den också slets sönder i godset där jag inte svetsat. Det var inte ens stenar som var boven utan vanlig lera. Tidigare borrar som inte orkat borra sig ner har satt stopp för själva hydaraulmotorn, men det här är under all kritik! Jag fick gräva mig ner för att få grepp med slinga runt så att jag kunde lyfta upp borren med hjälp av lastmaskinen. Nu håller jag på att leta efter borrar med kvalitet, men det verkar åter igen som att billigt skit som saluförs av kedjor har konkurrerat ut kvalitet. Fan! säger jag!

Igår var det Valborg, och vi firade nere i gropen tillsammans med grannarna vid dammen och son plus son-sambo. När brasan minskat i intensitet tillagade vi måltiden på muurikkan och gick in och åt upp den.

Idag har jag tagit det lugnt. Först gick jag upp i pelargonrummet och tittade till plantorna. De flesta krassefröna har grott, så förhoppnbingsvis blir det utplnateringsklara plantor om några veckor. Alla vinterhjul tvättade jag och lyfte upp på loftet. Tänk vad mycket enklare det blir med lastmaskin. Totalt 18 hjul lyfte jag upp i fem omgångar. Hade jag burit upp alla så hade det tagit tid, men också en hel del belastning på ben och rygg.

Efter en tidigare olycka i vintras spräcktes glaset och kåpan över instrumenteringen till Grimar. Efter att i flera månader åkt runt med plastpåse för att skydda elektroniken från väta är det nu dags att göra en ny kåpa av hårdplast. Nu har jag sågat ut och spacklat formen som ska användas till vakuumformingen. Imorgon ska jag slipa och göra den sista touchen på träbiten.

Reparation, sådd och underhåll

Natten till tisdag hade det varit påhälsning inne hos kalkonerna. Lyckligtvis var det ingen som blivit tagen. Om det berodde på att de hade försvarat sig eller om djuret som försökt ta sig in inte lyckades hela vägen med sitt försök. På kvällen grävde jag först lite djupare med Grävis, lade dit en extra bit av putsnät, och fyllde sedan igen och plattade till med Lasman. Varför ska det alltid vara kallt och blött när man måste ägna sig åt akuta reparationer? I onsdags skulle det bli minusgrader på natten och en av värmelamporna behövde repareras. Själva knappen med fjärrstyrningen i hade slitits isär tidigare. Nu skruvade jag tillbaka allt och lindade lite extra gorillatejp runt för att hålla allt på plats. Jag får hitta på en bättre lösning när det inte är lika kallt att stå ute i verkstan.

Igår fick vi hem fyrhjulingen som vi bjudit på auktion. Första uppgiften blev att harva ridbanan. Den gamla har gjort sitt och varit trogen i ganska många år. Med tanke på att den fram tills Grimar kom har körts extremt korta och många sträckor varje dag, utöver då jag använt den till diverse arbetsuppgifter så har den ändå hållit bra. Det största problemet med den gamla var väl att elen började krångla och att motorn inte låter så bra längre. Den här kanske kan få vara i tjänst dubbelt så länge nu när vi har Grimar som går på el.

Idag har jag spenderat lite tid åt alla olika krasse som ska gästspela i blomlådor och krukor. Totalt 225 krukor med 2-4 frön i varje kruka blev det. Även 14 gurkfrön letade sig ner i myllan. Egentligen kan man så krasse direkt där de ska vara, men vi har lite dålig erfarenhet att myror som glufsar i sig av det gröna när plantorna är som mest känsliga. Vi får se hur jag lyckas i år.

Nu är RC-banan krattad och klar för ett första rejs. Förra året var jag tvungen att fixa i ordning efter att svinen varit framme och bökat, men i år då banan varit inhägnad av elstaket var det bara lite lövkrattning som behövdes. Om vädret tillåter imorgon ska jag köra lite. Batterierna är laddade!

Snart blir det sparris!

I veckan har jag inte hunnit med så mycket när jag kommit hem på kvällarna. Det har liksom inte funnits någon energi. Idag har jag dock börjat beta av lite punkter på min att-göra-lista.

Alla stockar som var i ena sjukhagen flyttade jag till en hög utanför ankgården. Planen är att jag ska göra iordning en plats uppe i skogen där jag kan varva stockar med annat organiskt material för att få till en riktigt fin mull på några års sikt. Nu är det bara ett fåtal stockar som duger som ved, men jag har ju fullt med växande ved i skogen, så det är inga problem.

Katterna fortsätter att både härja och skänka kärlek, och det är svårt att vara förbannad en längre tid efter att de ställt till med något. Vi har en basilikaplanta i köket som klarat sig längre än någon annan basilikaplanta som jag tagit in. Utöver att den blivit berövad på sin grönska vid matlagning så går en av katterna och nafsar på den lite då och då. Annars verka de precis som jag trivas med nya Nirvana. Än så länge har högtalarna fått vara ifred. De kanske har förstått att det inte är meningen att man ska sitta ovanpå. Det finns ju så många andra ställen att sitta och ligga på.

Bifftomaterna som jag sådde i förra veckan har kommit upp och hittat in i varsin kruka. Eftersom jag bredsådde i en låda då min vanliga metod att lägga ett frö i varsin liten individuell burk inte fungerade, tog jag det säkra före det osäkra och tog i ordentligt. Det blev en hel del plantor över som jag lyckligtvis kunde skänka bort. Jag tror att den omgång frön som jag först provade med hade passerat sitt bäst-före-datum. Nu börjar det ta slut på tomatfröna som jag fick för några år sedan. När första tomaten är mogen, ska jag prova att ta egna frön och provså redan i år. Det kan ju hända att det varken blir plantor eller tomater av nästa generation frön. Paprikaplantorna uppe i pelargonrummet har redan börjat sätta blomknoppar, så i helgen ska jag försöka göra plats i orangeriet, och flytta ner en hel del grönt. Platsen som de upptar nu ska användas till att driva upp lite olika blomster istället för pelargoner.

Plockepinn för att skydda välljud

Äntligen har jag tagit klivet över till eldrift på pendlingsbilen. Det är en bättre begagnad fransk bil som är blå och ska ta mig 30 mil på en laddning under gynnsamma förhållanden. Än så länge har jag inte blivit stående, men jag har heller inte kört så långt. Nu väntar jag på att få en laddbox installerad så att det går lite fortare att ladda den. Idealet hade varit om jag jobbade natt, så att jag kunde ladda bilen under dagen då solcellerna producerar överskott, men så drastisk ska jag väl inte behöva bli för att snåla in på resekostnader.

I veckan blev båda bänkskivor klara, och nu återstår det att skruva fast dem, sätta upp täckskivor och sist men inte minst få handtag på alla lådor på plats. Sedan kan jag börja återskapa Nirvana som är målat i en varm brun färg. Innan jag tar fram Apollon och högtalarna måste jag kattsäkra dem. Efter att ha resonerat lite har jag kommit fram till att göra en liten annorlunda lösning. Jag vill inte att en kattklo ska få för sig att punktera mylarmembranen in elektrostathögtalarna, och ett galler utanför kan påverka verkningsgraden då det är metalliskt. Istället ska jag sätta vertikala ribbor i en bågform framför och bakom elementen för att på så sätt både få mer spridning på ljudet och skydda från tassar och klor. Det hela är ett litet experiment, men jag tror att det kan bli både snyggt och funktionellt.

För att inte spendera onödigt mycket pengar på ek-plankor köpte jag istället en bänkskiva i alm som jag sågade upp i 3 millimeter tunna ribbor. Det kommer att gå åt totalt 100 ribbor för att täcka båda sidor. För att få ett lika stort mellanrum mellan varje ribba tillverkade jag distanser som ska limmas fast på baksidan. Det ska borras tre hål i varje ribba där jag ska trä en böjd metallstång. För att stärka upp konstruktionen ytterligare kommer jag att även att trä distanser av plastslang på stången mellan varje ribba. För att matcha förstärkaren kommer metallstängerna att lackas i samma blåa färg. På ändarna av varje stång kommer det att sitta ett svarvat stopp i polerad mässing. Jag tror att det kommer bli bra! Nu har jag ju en massa andra saker som jag behöver bli klar med, men jag tror att detta lilla mellanprojekt kan ge mig styrka att bli klar med allt annat också.

Nu har alla tomatplantor som jag sått förutom Marmande grott. Jag kommer ihåg från tidigare att de tog lite längre tid att gro och att plantorna var tanigare trots att tomaterna blir desto biffigare. Förhoppningsvis kommer de upp i helgen så att jag slipper oroa mig allt för mycket.

Storstädning på nedervåningen

Efter gårdagens matlagning som resulterade i 12 välfyllda matlådor och två magar fanns det lite att göra rent. När jag ändå hade ångmaskinen framme för att få en gnistrande ren spis kunde jag lika gärna även tvätta av alla luckor och lådor i köket. Det hade varit synd om jag inte även ångade av alla bänkar och bord när jag ändå hade maskinen framme. Eftersom golvet var fullt med damm, grus och höboss tog jag även ett varv med dammsugaren för att höja helhetsintrycket. Jag ångade aldrig av golvet, som får vänta till badrummet på nedervåningen är klart.

Efter städningen gick jag ut och tömde stallkärrorna och tog en sväng upp i pelargonrummet. Där planterade jag om selleri och purjolöken. Just nu undrar jag om det kommer bli något av de små plantorna, men det gör jag ju varje år – och varje år växer plantorna till sig lagom till utplantering.

Nu har jag börjat limma ihop bänkskivorna till sovrummet. Jag limmar ihop råspont som jag sedan ska slipa och betsa. För att få den där rustika känslan har jag försökt välja så många trasiga och “barkiga” bitar som möjligt, och vänt dem uppåt. Kvisthålen har jag fyllt med polyuretanlim blandat med sågspån. Limmet expanderar kraftigt, men det är det som är meningen. I veckan ska jag fortsätta med slipning, och om andan faller på, så kommer jag även att kapa till dem. Jag måste på något sätt stadga upp skivan med nedsänkta tvärslån. Jag vill ju inte att skivan ska bukta åt olika håll efter ett tag.

Skruvdragaren går varm

Den här veckan har jag skruvat fast alla skåpstommar, både i väggen och i varandra. Det tog ungefär två kvällar efter jobbet att bli klar med det. Sedan började jag att skruva ihop lådor. Alla paket är platta, och allt ser snarlikt ut, så det tog närmare två timmar att komma underfund med vilka paket som hörde ihop, och på vilket sätt lådorna skulle skruvas ihop beroende på var i stommen de skulle placeras. Man skulle ju kunna tro att när man skruvat en låda, så kan man det. Det är dessutom en utmaning ibland att förstå sig på anvisningar där vokabuläret är begränsat till ordet “click”, och resten är bilder som inte alltid är så lätta att tolka.

Plantorna uppe i pelargonrummet tar sig. Vissa plantor utvecklas långsammare än andra. Det är nog lite svalt, med tanke på att det växer mossa i vissa krukor. Det är inget problem. Det ser bara lite tråkigt ut. När dagarna blir lite längre kommer jag att flytta ut alla plantor till orangeriet, så att de får vänja sig vid vanligt solljus samtidigt som jag kan dra ner på uppvärmningskostnaderna. Det var ju faktiskt lite tanken när jag byggde orangeriet att det skulle bli en kombinerad barnkammare och övervintringsplats.

Till helgen blir det nog lite bakning varvat med att försöka få klart alla lådor uppe i sovrummet. Jag har förresten beställt en kvarn för att kunna mala eget mjöl, men varken den eller säden har kommit ännu. Tills vidare får jag använda “köpemjöl”. Jag vet att det är “nördigt”, men det är väl lite som med allt jag snöar in på. Ska det vara – så ska det! Jag lägger mycket hellre pengar och energi på mina hobbyer än att betala dyrt för en resa till något semesterparadis. Jag ska försöka hitta någon bonde i trakten som kan tänkas vara villig att sälja någon säck men vete så att jag har för en tid framöver.

Nirvana – nästa!

Förra veckans surdegsbröd har gått åt under veckan. Nu har jag förberett en ny deg som ska jäsa över natten. Jag har redan förberett med en avdelning till bakformen. Jag kapade upp och bockade till en aluminiumplåt i verkstan. Nu kan jag justera storleken på formen efter mängden deg.

Jag har inte hunnit skruv ihop några möbler under veckan, eftersom jag väntat på att golvet i Nirvana ska bli färdiglagt. Grannen har gjort ett riktigt bra jobb, och lyckats få skräddarsydda socklar på plats som döljer nätverkskablarna. Jag tillverkade en liten låda för att dölja kabelhärvan som gärna bildas runt nätverksuttag när kablarna är lite för långa, men som inte kortas av för att man inte vågar – Tänk om man måste flytta någonting en halv meter år ena eller andra hållet! Imorgon kan jag börja bygga ihop möbler, och när jag är klar med det så kan jag återställa Nirvana till vad det var, om inte bättre! Om några veckor kommer jag åter igen behöva utrymma Nirvana när väggar ska spacklas, och väggar och tak ska målas. Efter det hoppas jag på att allt kan återgå till det mer normala i huset.

Surdegsbröd och platta paket

Idag började jag med att skriva min lista, som jag sedan raskt betade av punkt för punkt. Först tog jag hand om disken, och sedan laddade jag surdegen med de vetekorn jag blötlagt under natten. Några solroskärnor och pumpafrön fick göra sällskap ner i den kletiga massan. Eftersom jag ville ha ett litet fyrkantigare bröd delade jag av brödformen med en aluminiumform som jag knycklat till för att skapa en vägg. Nu var det lite bråttom, och detta var det mest provisoriska jag kunde komma på. Det blev så pass provisoriskt att väggen inte håller för en gräddning till. Jag får väl göra någonting mer som passar till att dela av formen i framtiden, om jag inte skaffar en mindre form för den typen av bröd. Efter att degen var förberedd och fick jäsa en sista gång passade jag på att plocka fram dammsugaren och gjorde rent hus.

När degen väl jäst färdigt i formen pickade jag hål för att undvika en luftficka mellan övre skorpan och själva brödet. Jag vet inte om det hjälpte, men det blev i alla fall ingen luftficka. Efter 40 minuter i 220 grader hade brödet en innertemperatur på närmare 100 grader. När brödet väl svalnat efter att jag utfört andra sysslor som att hämta in ved och tömt gödselkärror kunde jag avnjuta ett fantastiskt gott bröd som jag säkerligen kommer att upprepa. Bara jag kan fixa en bättre mellanvägg eller en mindre form.

Sedan har eftermiddagen mest präglats av att köra upp platta paket upp till huset, och byggavfall till tippen. En sväng upp till Pelargonrummet för att så selleri och titta till plantorna har också hunnits med. Jag hann med att skruva ihop 4 stommar innan det var dags att börja med middagen och skriva i bloggen.

Nästa vecka kommer att präglas av att skruva ihop möbler till förbannelse, men förhoppningsvis också en del ordning. Nu vänder det!

Skam den som ger sig

Jag trodde att allt hopp beträffande padronesplantor var ute, men förra veckans desperata försök att få fram några genom att blanda frön från flera frukter verkar ha gett resultat. Det kikar redan upp tre stycken groddar och en har redan börjat slå ut sina hjärtblad. Liksom sådd av padrones ger jag surdegsbakningen ytterligare en chans. Den första skivan jag skar upp var alldeles för tjock. Det gjorde att den kändes stabbig och alldeles för kompakt. I veckan kom jag på att jag kunde skiva tunnare skivor och lägga en brieost mellan två stycken och få en bättre balans mellan bröd, syra och krämighet. Nu ska jag försöka mig på att baka ett med hela vetekorn i, så att det blir som ett danskt rågbröd, fast med vete. Förhoppningsvis hinner degen bli klar till i morgon.

Från igår till idag hade vi besök av tre ingifta brorsbarn som ville klappa på katterna. De fick själva lägga topping på pizzorna. Dessvärre gjorde jag nog pizzorna lite tunna, men det är svårt när man inte är certifierad pizzabagare att få till den perfekta botten. Pizzan gick i alla fall åt.

Idag har jag bakat ett rostbröd efter att barn och vuxna tagit slut på den förra. Jag har som sagt också gjort en ny surdeg som får ligga över natten, samt tömt NIrvana på möbler för att underlätta golvläggningen som avslutas i nästa vecka. Jag satte upp nätverksuttag, men socklar föra tt dölja nätverkskabeln i får vänta tills golvet är klart. Jag trodde att jag skulle ha börjat med att skruva ihop möbler redan idag, men det får vänta till imorgon.

Snabb vecka och kort månad

Den här arbetsveckan gick väldigt fort förbi trots att dagarna blir märkbart längre, och imorgon är det redan mars! Jag känner redan att energin börjar komma tillbaka. I onsdags hann jag anta flera olika roller, så som bagare, snickare, trädgårdsmästare, kock, stalledräng, sopgubbe och lastmaskinist. Att bo på gård har sin tjusning om man inte vill vara stillasittandes.

Eftersom golvet läggs uppe i sovrummet samtidigt som sängen står där tillverkade jag två byglar med hjul som sängen kan vila på. Nu kan man enkelt flytta sängen utan att behöva bli blå i ansiktet. Vi har visserligen inte flyttat på sängen på tolv år, så det kanske kunde ha fått vara även om det underlättade vid golvläggningen. Nu väntar en helg fylld med ihopskruvande av möbler som ska fungera som förvaring till allt som för tillfället ligger i kartonger och säckar. Vardagen kanske blir enklare när man inte längre behöver leta i tio minuter för att få tag på ett par rena kallingar.

Idag kunde jag komma hem lite tidigare för att plantera om lite timjan och gå ut i orangeriet för att vattna lite plantor. Det var behagliga 20 grader när jag vattnade alla plantor. En och annan chilifrukt var redo att plockas, och fler är på väg att mogna. Jag passade också på att tukta några plantor som hunnit bli spretiga.