Category Archives: Hönshus

En romantisk bild av gårdslivet

Efter en intensiv arbetsvecka och en händelserik helg så är vecka 37 till ända. Under torsdagen hade ett träd blåst omkull inne i en av skogshagarna så fokus fick bli att röja upp där i första hand. Trädet hade inte vält helt, utan lutade mot andra träd, så jag fick vara lite försiktig och tänka igenom varje moment i fällningsarbetet. Jag hade god hjälp av fyrhjulingen och kunde vara på behörigt avstånd när trädet slutligen intog en mer vågrät position.  Allt sedan vinterns bärgning av vindfällen har fyrhjulingsvagnens hjul lutat, och jag bestämde mig för att undersöka saken. Det visade sig att när jag byggde ihop vagnen så gjorde jag en provisorisk länk med ett rör istället för att svarva en rejäl sprint. Efter mycket möda lyckades jag till slut få ut rören som hade deformerats ordentligt. Nu sitter det ordentliga sprintar i hjullänkarna, så nu kan jag lasta vagnen full med stockar utan att den ger vika. Fyra stockar var tillräckligt tjocka för att jag skulle kunna åka över till grannen för att kunna tillverka material till en stödmur nere i gropen. Jag får försöka fälla några större träd så att jag kan få några plankor till odlingsbäddarna sågade längre fram. Igår tillbringade jag en stund uppe i Nirvana. Det är riktigt mysigt när mörkret smyger sig på och rören i Apollon spriger värme och välljud. Idag var jag iväg en sväng med min vän K för att plocka lite svamp. Det var bitvis riktigt blött, men vägdes upp av gott sällskap och lite svamp. Efteråt blev lite kaffe innan jag vände hemåt för att oplanerat ge mig i kast med att trotsa klimatets påverkan på vattenkannorna utanför hönshuset.

Gödselhantering och ogräsbekämpning

Ett tag trodde jag att jag skulle kunna säga att jag inte hade gjort någonting under helgen förutom att ha fodrat hästar och höns. Lördagen började med en skön vistelse uppe i Nirvana med tankar långt från vardag och förpliktelser. Det gäller att passa på när regnet öser ner och ingenting annat kallar på ens uppmärksamhet. Stärkt av återhämtningen kunde jag ta itu med ogräset på ridbanan. Ogräsjärnet i kombination med krattan till fyrhjulingen gjorde susen! Nu är banan redo för nästkommande helgs hästaktiviteter. Idag har jag ägnat lite tid till att trimma gräset längs diket som kantar ängen och ridbanan. Det hanns inte med förra helgen, och ska helhetsintrycket bli bra så gäller det att tänka på detaljerna.

Eftersom våra kvarvarande 30 höns producerar en hel del gödsel som kan komma till bättre användning än att bara läggas på en hög i en skogsglänta, har jag byggt en avgränsning som ska hålla växtnäringen på plats. Jag byggde också en bättre uppsamlingsanordning under sittpinnarna än den löst uppspända duken som tidigare fångat upp det som passerat tarmsystemet på våra fjäderfän. Nu får vi se om lutningen är tillräcklig så att inga fåglar kan sätta sig på skivan och kladda ner sina fossingar, eller om vi måste göra justeringar.

Rensning av hage, blomlådor och hönsreden

Gårdagen började i lathetens tecken med sovmorgon och tid framför datorn med ett äventyrsspel. Vid elvatiden kände jag att jag behövde göra något, så jag kapade upp några metallstänger som jag målade svarta på ena sidan och lät andra sidan vara metallblank för att se vad som passade bäst som räcke till altanen. Vi var inte riktigt överens om det skulle vara svart eller rostfritt och om det skulle vara fyra eller fem stänger. Till slut blev det det dyraste alternativet med rostfritt och fem stänger. Jag fick veta att det skulle ta någon vecka att få hem stängerna till min metallgrossist, så det får bli andra aktiviteter den närmaste tiden. På eftermiddagen rensade vi ut en av två hagar på gråbo som är skrämmande nära att ta över ytan för hästarna när de väl befinner sig i de mindre hagarna som jag förstått fungerar som “sjukhagar” och gästhagar. Min fru ägnade sig åt att spänna el-band och kom till undsättning så att vi tillsammans kunde mekanisk bekämpa ogräset med grep och muskelkrafter. Det blev totalt tre stora lass som vi körde upp i skogen för vidare nedbrytning. Idag var jag inne i närmaste stad och införskaffade en ny hjälm som jag ska ha när jag kör med trimmern och motorsågen. Den förra var duktigt obekväm och jag var tvungen att få mottaga lite nackmassage men liniment igår kväll för att stilla smärtan. När jag kom hem började jag tillverka blomlådor som ska hänga utmed altanen – nu ska här bli Svensson-fint!

Den senaste tiden har det varit kackel och bråk bland hönorna om redena. En del får för sig att de har ensamrätt om äggläggning och ruvning så nu har några av hönorna valt att lägga ägg lite i det fria, vilket gör att man inte vet om äggen man hittar är färska eller inte. I ett försök att stävja bråket och få ordning på äggsamlandet så byggde jag ett utomhusrede för tre hönor. Nu får jag hoppas på att det uppskattas och att de förstår att det är reden.

Reparationer och sladdnig

Idag har jag ägnat en stund åt att reparera olika saker som behagat att ge upp. Först var det en plåt under Keicy som hade lossnat. Keicy är sonens coola Rover 75:a från 1900-talet. Man får ju hjälpa till med sådant man kan. Sedan ägnade jag mig åt att strippa hönsstängslet på de svarta plastplupparna som håller samman eltrådarna med de lodräta trådarna. Jag var ju tvungen att kapa nätet, och då måste man på något sätt försöka ansluta el så att alla trådar blir strömförande, och då fick det bli den här lösningen – även om den kostat mig en hel del tid med blåsor i händerna som tack för besväret. En av terminalerna på det stora elaggregatet hade efter flera års ständiga bombardemang av hög spänning och galvaniska strömmar gått av. Efter att ha skruvat ner aggregatet och öppnat det, kunde jag konstatera att jag ganska enkelt skulle kunna tillverka en ny utan större problem. Nu blinkar det grönt på båda indikatordioderna. Senare på eftermiddagen fick jag lust att jämna av gårdsplanen med vägsladden med efterföljande vältning med gummihjulsvälten. Jag märkte efter ett tag att ett av hjulen hade blivit lite skevt, och såg då att det snart skulle gå sönder om jag inte kunde rädda det med svetsen. Precis som förra året så har jag ambitionen att sladda en gång till några veckor efter första sladdningen. Förra året blev det bara en sladdning – vi får se hur det blir det här året.

Apollon, komponentjakt och hönsstaket.

Igår ägnade jag förmiddagen till att gå igenom vilka komponenter jag fått tag på, och vilka jag eventuellt saknar till rörförstärkaren som efter mycket funderande fått arbetsnamnet Apollon. Varför just Apollon och inte Apollo har lite med originalet och kopian att göra. Apollon är den grekiska förlagan till romerska mytologins Apollo. Eftersom man var mer inställd på krig än konst och musik i Rom, så fick Apollo en mindre framträdande roll än vad Apollon hade haft i den grekiska kulturen. För den som inte vet någonting om Apollon hänvisar jag fortsatta studier på egen hand, och den som har bättre koll på grekisk och romersk mytologi än vad jag har, är välkommen att komma med både tillrättavisningar och fördjupning i ämnet.

När temperaturen kröp upp mot tvåsiffriga värden, var det dags att gå ut och avgöra ifall jag skulle våga mig ut och göra något vettigt av den vackra dagen, eller om jag skulle vara feg och fortsätta tillvaron inomhus. Först hade jag tänkt att ta en premiärtur uppe på Björknäs Ring, men snön låg fortfarande kvar i de skuggiga partierna, så lek och stoj får vänta i någon, eller några veckor till. Det blev till att fortsätta att sätta upp staket till hönshagen, och jag blev så gott som klar. Det som saknas är att införskaffa ett lämpligt elstängselaggregat och koppla in det. Sedan kan hönsen få lite större yta att vara på än bara inne i hönsgården, som vid det här laget är helt fri från växtlighet.

Rörförstärkarplaner och vårpyssel

Under den gångna veckan har tankarna kring nästa projekt inom ljudmakeriet kokat ner till en rörförstärkare. Första steget är att samla in så mycket information som möjligt. Jag plockade till och med fram “ljudbibeln” för alla ljudtekniker. Även om det dessvärre inte står någonting om just rörförstärkare i den, innehåller den en hel del information som kommer komma till nytta. Att “mickla” med förstärkare kräver en del säkerhetsmedvetenhet, och respekt för el…även när man slagit av strömmen eftersom kondensatorerna fortfarande kan hålla en laddning som kan få ett hjärta att starta eller stoppa, beroende på i vilket tillstånd det befunnit sig i före en eventuell urladdning. Jag har beställt en byggsats som innehåller alla komponenter och ett kretsschema för att få ett hum om vilka utmaningar som väntar när man väl bestämmer sig för att prova på en egen design med egna komponent-, och materialval. Idag har jag fram till nu tagit en liten paus i studerandet och ägnat mig åt att köra skräp till tippen och börjat sätta upp staket runt hönshagen. Staketet kommer med vad det lider också laddas med lite spänning för att hålla höns respektive rovdjur på varsin sida om den gräns vi satt upp. Det ska bli skönt när hönsen kan röra sig lite mer fritt. Om inte vädret är allt för uschligt imorgon fortsätter jag nog med resterande del av staketbygget.

Hösttempo

Hösten har anlänt, och projekten tenderar att bli kortare entimmesprojekt som präglas mer av  nödvändighet än  inspiration och längtan att göra något produktivt. Jag har lagt en hel del av min fritid på RC-bilskörning och underhåll av bilen. Vi hade arbetsdag på klubbens bana igår, vilket resulterade i att jag drog på mig att tillverka jordankare, som ska användas till att fixera banmarkeringen med. I övrigt är det mest småsaker på gården som behöver fixas. Tömning av avloppsbrunnen i stallet, åtgärda vattenläcka på kranen i stallet, tömning av gödselkärror, småjusteringar i hönshuset osv….. Jag har förlikat mig med att dagarna blir kortare och att vädret kommer göra det motigt att vistas i verkstad och utomhus genom att samla på mig ett bibliotek av äventyrsspel som jag tänkt beta av när andan faller på. Vistelsen i köket har också intensifierats, och helgens rätter läggs det mer tid och kärlek på. Jag ska nog lyckas genomlida hösten och vintern relativt skonsamt känns det som.

Coq au vin och utökning av RC-banan

Nej – Nu är det dags att uppdatera bloggen! Den senaste tidens händelser har inte motiverat mig att skriva i bloggen. Varje enskild aktivitet är så pass obetydlig att det bara skulle bli en mening eller två att få ner på pränt. Nu har de första två tupparna fått bidra till familjens försörjning genom att ingå som huvudingrediens i Coq au vin. Lyckligtvis slapp jag vara delaktig i själva exekveringen av den nödvändiga slakten. Det kommer säkert en dag då jag får hålla i yxan, men än så länge avstår jag om jag kan. Hur som helst var det gott, och vi blev mätta. Årets första besök i skogen efter sommarens långvariga torka, resulterade i en blygsam samling kantareller och några soppar.

Nu har jag bestämt mig för att utöka RC-banan med ytterligare en kurva. Tanken är att göra en doserad högerkurva som avslutas i en ramp och ett korsande hopp över vägen som man tidigare åkt på. Jag har länge funderat på att börja, men aldrig riktigt kommit till skott eftersom ingreppet på banan blir lite större än att man hinner avsluta det på några timmar. Man vill ju när som helst kunna köra när andan faller in. Så som jag kommer bygga om nu gör att jag kommer kunna bygga utan att störa trafiken, och det kan få ta hur lång tid som helst om jag skulle vilja. Först måste jag bygga en stödmur, vilket både är tidskrävande och tungt. Förhoppningsvis blir jag klar med den biten imorgon. Sedan börjar det mödosamma arbetet med att fylla på med material för att forma själva vägbanken. Jag är inte riktigt klar över hur jag ska bygga rampen, eller bron. Antingen blir det i trä, eller så ska jag försöka mig på att gjuta. Vi får se hur jag gör när jag kommer så långt.

Målat och ny vindskiva på plats

Om jag får välja mellan minus 30, och plus 30, så väljer jag trots allt det senare. De senaste två dagarna har jag kunnat stå i skugga fram till ca 10:30. Fasaden har först någon timme senare fått solens strålar på sig, så jag har kunnat måla fram till runt 12-snåret. Sedan har det blivit för varmt – både för mig och för färgen. Vi var tvungna att öppna fönsterna i hönshuset, vilket medförde ett litet avbrott i fasadrenoveringen till förmån för ett gallerfönster. I eftermiddags fick jag vindskivorna på plats. Jag har funderat på hur jag ska lyckas få dem på plats utan att riskera mitt liv. Förutom höjden, som i sig inte är farlig…förrns man faller, så har jag haft sällskap av ett tjugotal getingar som visat ömsesidig respekt och förståelse för mitt arbete. Sista två skruvarna som satt högst upp krävde engagemang från både dotter och fru. Dottern stod och säkrade mig med ett klätterrep över taknocken, samtidigt som jag stod på översta plattformen balanserandes på en stege med alldeles för brant lutning för att det skulle kännas tryggt och bekvämt. Min fru fungerade som hantlangare och kommunikatör mellan mig och min “livlina”. Nu återstår bara fönsterfodren på nedre plan, samt avlägsnade av markiserna som måste renoveras – om de nu ska användas igen. Imorgon flyttar jag förhoppningsvis ställningen till syd-västra gaveln av huset. Om jag hinner med det under förmiddagen, så kan jag arbeta hela dagen i skugga, om jag så skulle vilja. Förhoppningsvis blir det samtidigt lite svalare.

Efter drygt 24 års uppehåll trillar man dit igen

Vi har gått ett tag och kikat på om vi inte skulle skaffa en rök. Här om dagen kom våran inneboende hemdragandes med en grill-/röktunna. Min tanke var att vi skulle bygga en egen rök som vi kunde både kall-och varmröka i. Nu har det varit lite varmt för att hålla på och göra några större arbeten utomhus, så det har liksom dragit ut på tiden. Denna nyinförskaffade rök fungerar säkert om man ska varmröka, men kallrökning kräver nog lite mer. Efter lite undersökningar inser jag att det inte alls behövs en stor vedeldad spis eller tunna, utan det räcker med att man har en rökgenerator som lever på luft och glödande spån. Som vanligt när jag ska ge sig i kast med något nytt försöker jag inhämta så mycket information som möjligt från andra uppfinningsrika personer från alla världens hörn.  Min lösning fick bli ett överblivet cylinderfoder från motorrenoveringen av Moälven, samt en fläkt som blivit över när jag byggde 3D-skirvaren. Den går på 12 volt och drar endast 100 mA – vilket innebär att ett bilbatteri på 70 Ah motsvarar 700 timmars gångtid. Det borde räcka för den mest “mörkrökta” mat man kan tänka sig. Efter första den provisoriska ihopsättningen var det klart för första testet. Jag spånfyllde det perforerade innerröret, också det från Moälven – närmare bestämt det gamla avgasröret, och tände på med gasolbrännaren. Efter någon minuts värmning började det ryka om spånet. När att jag placerat spånröret inne i “kallröksgeneratorn” och startade fläkten, kunde jag konstatera att luftflödet var för högt. Istället för att varvtalsreglera fläkten valde jag att bygga ett spjäll. Idag testade jag röken i lite över en timme på ett batteri från en av mina sladdlösa maskiner, och jag har stora förhoppningar om att det kommer fungera. Spånet som jag testade med, var kanske inte riktigt optimalt, men rök kom det under hela testet, och mycket av spånet fanns kvar när jag avbröt testet. Imorgon blir det till att införskaffa “riktigt” spån. Jag skulle i och för sig kunna gå ut i skogen och såga ner lite olika träslag lämpliga för röken, men det tar tid att torka, och jag kan inte vänta. Jag hoppas att temperaturen utomhus kan hålla sig under 30-gradetsstrecket så kan jag teströka någonting – annars blir det ju varmrökt.

Hönsen har också fått lite uppmärksamhet. Jag byggde en vattenautomat som kan stå utomhus. De pinnar jag satt upp inne i hönsgården har börjat användas. Idag när jag kom förbi satt tre stycken och trängdes på en av pinnarna. -Kul när saker anvämnds som man tänkt sig. I övrigt ingenting att rapportera!