Platsen under redena blir en perfekt plats till att förvara foder, snäckskal och annat godis för hönsen. Jag började igår med att försöka hitta fodertunnor, men det var mer eller mindre omöjligt att få tag på rätt storlek och kvalitet. Antingen för stora, för små, eller för klena. Jag hade några medar till lådor liggande, så varför inte göra ett försök att bygga en specialanpassad förvaringslåda under redena. Nu är frågan om det kommer bli för tungt så att lådan kärvar, eller om det kommer fungera så bra som man skulle önska. När jag ändå höll på i verkstan passade jag på att montera fast sittpinnar utanför varje våningsplan utanför redena. Det känns som att hönorna får lättare att ta sig in och ut då. Av den lilla biten björk som blev över efter sittpinnarna, gjorde jag ett ställ för träborrarna som annars legat i en låda, huller om buller. Du blir det svårare att ha oordning, och lättare att hitta.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Hönshus
Stallvård och hönsreden
Idag har jag städat lite i stallet. Det blir som ett brunt pulver av torven som lägger sig överallt. Jag passade på att använda tryckluft för att blåsa ut allt damm ur stallet innan jag spolade rent golvet med högtrycken och rensade avloppsbrunnen. Ett varv med grästrimmern utanför stallet i stenläggningens fogar gjorde susen. Även om det inte är dags ännu, så förbereder jag redena för hönsen att värpa i. Förmodligen har jag gjort för många. Av andras erfarenhet ska det vara lätt att tvätta och göra rent, så löstagbara backar som mäter 35×35 cm får fungera som inlägg i respektive fack. Imorgon ska jag försöka bygga en underdel som man kan ställa fodertunnor på för att spara plats och skapa ordning.
Värmebölja
Efter fem dagars nedvarvning och fullständig avkoppling hos mina föräldrar i Finland, är jag åter tillbaka på gården för att fortsätta med alla mina mer eller mindre självpåtagna projekt. Vistelsen på bortaplan var precis så lång att jag kunde förnimma antydan till en begynnande rastlöshet. Att få allt serverat för sig, och låta sig bli ordentligt bortskämd, hör kanske inte till mitt vanliga jag. Väl hemma möttes jag av en värmebölja som tvingat mig att mestadels vara inne i verkstaden med stängd port för att hålla värmen stången. Det blev en justering av stoppet för skottkärran på gödseltransportören. Den lyckades jag avklara under förmiddagen då värmen ännu inte hunnit bli så tryckande. Det är inte så kul att sitta med långärmat och svetsa när det är så varmt. Imorgon blir det den första officiella tömningen, och projektet kan förhoppningsvis helt och hållet läggas till handlingarna. Jag kände att jag behövde göra en insats och skänka hönsen en chans till lite mer skugga ute i hönsgården – så det blev ett litet tak som man kan flytta runt. När jag var inne och justerade vattenautomaten såg jag hur några av hönsen låg och badade i spånet, och fick dåligt samvete för att de ännu inte fått något sandbad, så två gamla däck sågades snabbt upp och fylldes med sand för att de ska kunna sköta hygienen. De avverkar det gröna snabbt inne i gården, så det börjar bli dags att göra i ordning själva hagen – när värmen äntligen bedarrade, kunde jag slå ner de sista stolparna.. Nu återstår det att sätta upp själva elstaket och koppla på ström, sedan kan vi avlasta gården på grönbete när vi är hemma.
Svetsning, målning och hönspyssel
Efter gårdagens lyckade försök med gödseltransportören fick jag blodad tand att försöka avsluta detta långdragna projekt. Med “tippstoppet” fastsvetsat och förstärkning av provisoriska svetsfogar tog jag fram färgsprutan för att väderskydda konstruktionen. – Jag vill ju inte att sex månaders ångestfyllt arbete ska rosta bort. Äntligen kan jag rulla ut åbäket från verkstaden och känna hur ordningen återställs.
Jag ägnade en halvtimmes meditation inne i hönsgården tillsammans med sex stycken modiga kycklingar. Det är fascinerande att se hur de pickar och sprätter. Helt plötsligt kan man höra målbrottskuckel inifrån hönshuset, och alla rusar in för att se vad som är i görningen. Antingen är det någon som säger – Åh…kolla vad jag hittade för något gott! Eller – Hjälp! Hjälp! Vargen kommer!…. Vem vet? Efter några minuter tittar en kyckling ut igen, och scenariot upprepas. Under min meditation fick jag plötsligt infallet att bygga en flyttbar pinnstege som kan placera på valfri plats inne i hönsgården, och senare kanske i hagen när den blir klar, och kycklingarna övergår till hönor eller tuppar, och blir mogna för mer vidsträckta äventyr.
Provkörning av gödselhiss
Vissa projekt tenderar att dra ut på tiden. Man ojar och grämer sig över att allt bara känns jobbigt och fel ända tills man gör det där sista som får allt att rulla vidare. Det var över ett halvår sedan som jag påbörjade bygget med gödselhissen, och ännu längre sedan som planerna började ta form. Idag lyckades jag äntligen få till den där fastlåsningen av skottkärran som jag inte lyckats med tidigare. Ett första tömningstest kunde med godkänt resultat utföras med autentiskt innehåll i kärran – så nu är det inte långt kvar innan jag kan bocka av den som slutfört projekt. Jag behöver bara tillverka ett stopp så att baljan inte slår i trissorna när man tippar, och därefter blir det målning, så att den tål väder och vind.
I förmiddags ägnade jag en stund åt att tillverka fästen för sittpinnar som kan placeras i valfri höjd på valfri stolpe inne i hönsgården. Vad gör man inte för att det ska bli intressant för hönsen att vistas utomhus? För första gången fick jag besök av några modiga kycklingar, som fått smak för det gröna. De sprang snabbt in igen när jag började härja med skruvdragaren.
Just nu håller nästa kull med kycklingar på att kläckas. Fem är redan ute, och den sjätte kämpar med att göra sig fri från sitt skal. Totalt är det sexton ägg, och vi får se hur många som verkligen kommer ut. Det finns i alla fall plats i hönshuset!
Fler instrument klara
Idag har jag fortsatt på inslagen väg med att förenkla tillvaron för både hönsen och oss. Jag började dock dagen med att tillverka två små koppar som kan placeras i hålen på kabelrullebordet. Jag gjorde en djupare kopp för det mindre hålet. Nu ska man väl inte behöva se pennor liggande på fel plats längre – kan jag tycka. Hålet i mitten fick bli en hållare till ett större värmeljus.
Även om hönsen inte riktigt ännu vågat ta sig ut i hönsgården, byggde jag ett sol- och regnskydd som kan skruvas fast på valfri pelare, i valfri höjd. Taket kläddes i takpapp för att hålla för väder och vind. Inne i hönshuset utökade jag orkesterdiket med en “vattenflöjt” att hålla “fröorgeln” sällskap. Vi kan konstatera att vi sparar ganska mycket plats genom att fästa mat- och vattenstationerna längs väggarna. Dessutom är det lättare för oss tvåbeningar att fylla på med förnödenheter vid behov. Nu väntar jag bara på att någon modig höna eller tupp vågar sig ut i friskluften – Det börjar bli dags att mocka inne i hönshuset!
El, bord och foderstation
Under veckan som gick var elektrikern på besök och trollade fram några uttag och belysning till hönshuset. Hoppas nu att allt håller normerna med tanke på att miljön i hönshuset klassas som en brandfarlig miljö. Alla eluttag och armaturen är brandklassade och håller en tillräckligt hög IP-klassning. Kopplingsdosorna är gjorda i metall och är mer än dammtäta, så där har vi inga problem. Uttagen, som inte går att få helt dammtäta, har placerats i taket upp och ner, för att minimera risken att damm kommer in. I samma ögonblick som jag kopplar in en värmelampa bryter jag ändå mot riktlinjerna för användning av el i hönshus. Vi får försöka damma ur hönshuset i samband med att vi har kycklingar med värmebehov. Jag ägnade mig en stund åt att märka upp den ena elcentralen ute i maskinhallen, så man vet vilken propp man ska byta vid behov.
Idag slipade jag av kabeltrumman som vi ska ha till läshörnan. Jag använde sliprondellen då det inte fanns några krav på att bli helt plant. Jag använde gasolbrännaren till att svedda träet så att ådrorna kom fram. Jag var lite orolig för att det skulle bli lite för mycket vilda-västern-känsla, men det blev tillräckligt bra för att jag skulle våga byta ut det gamla bordet.
Nu har fåglarna blivit så stora, så att vi öppnat luckan ut till gården, men de verkar ha det alldeles för bra inne i hönshuset, så ingen har ännu efter två dygn lämnat hemmets fyra väggar för att uppleva bar himmel. Inte blev det väl bättre av att jag byggde en foderautomat av några avloppsrör och kopplingar. Vi glömde köpa spikband för att fästa upp dem, men efter lite funderande gjorde jag ett försök att tillverka en hållare som medger att man enkelt kan plocka bort rören. Det kan vara bra när man ska städa, och om man måste tvätta anordningen någon gång. Dessutom blev det elegantare än vad en uppfästning med spikband hade tett sig.
Att vara slö är inget alternativ längre
Under veckan som gått, har jag upprättat en slipstation. Förra veckan, när jag letade efter sten, hittade jag, vad jag trodde var, den perfekta foten för ett rullande stativ till slipmaskinen. Det visade sig dock vara ett alldeles för stor brunnslock, som inte passade till det jag hade tänkt, och vid närmare eftetanke hade det blivit fel med fyra hjul, istället för tre – som aldrig vickar, hur ojämt underlaget än är. Brunnslocket kanske kan passa som skiva till ett tungt trädgårdsbord i ett framtida miniprojekt. Istället för att använda brunnslocket sågade jag till några plattjärn, så att när de svetsades ihop, bildade en perfekt “Mercedes-stjärna”. Rullbordet utrustades vidare med hållare för alla olika jiggar som hör till slipmaskinen, så nu kommer förhoppningsvis inga “livsnödvändiga” tillbehör komma på villovägar. Först ut att skärpas var en av medlemmarna i favoritborrsetet. Efter lite övning lyckades jag få till en fyrfassettspets, och det dröjde inte länge förren merparten av borrarna var slipade. Resterande lämnar jag till någon annan dag. Det fanns även några stämjärn och knivar som behövde lite kärlek. Min fru och jag gick upp i skogen på jakt efter sittpinnar till hönshuset. Det dröjde inte länge innan några av fågrarna hade fattat att man radikalt kunde byta perspektiv på tillvaron genom att ta sig till högre höjder. Kul att det man gör uppskattas!
Stolpar, vindskivor och skitgöra
Igår kom det så pass mycket regn så att marken mjuknade upp lite. Det var betydligt lättare att spetta och sedan driva ner stolparna än för några veckor sedan, då marken var stenhård. Jag satte upp fyra fem stolpar igår och två idag. Nu är över hälften uppsatta, så några stolpar om dagen så är snart inhägnaden runt hönshagen färdig. Jag passade på att såga till och måla vindskivorna igår, så idag var det en enkel sak att få dem på plats. Med några månaders uppehåll fortsatte jag med gödselhissen. Hur jag än försökt så kommer jag inte bort från att jag måste ha en ramp. Jag hade helst sluppit det, men någonstans har jag tänkt fel, eller inte riktigt klart. Tills jag kommer på en bättre lösning, får detta duga. Nu återstår det att konstruera ett lås som fixerar skottkärran i tippanordningen, så att den inte ramlar ner när man tömmer ur gödslet.
Hönsgården klar!
Stolt som en tupp kan jag nu lägga ännu ett projekt bakom mig. Som alla projekt så medför de en del mindre projekt i anslutning till huvudprojektet. Någonstans måste jag dra gränsen, annars skulle jag aldrig bli klar med någonting här på gården. Med det sagt så är själva hönsgården och hönshuset driftsättningsklara. Sedan att vindskivorna inte är klara, elen inte är dragen till huset och att yttre hagen inte är klar, gör inte att själva hönsgården inte är klar som projekt. Under veckan har jag samlat sten som jag lagt runt gården och gjutit ett trappsteg till övre entrén. Grinden för att hålla kycklingarna på plats när man öppnar dörren är också monterad. Den gamla isoleringen körde vi till tippen igår, så nu återstår det bara att plocka undan stegarna för att undanröja alla spår av att det varit en byggarbetsplats under de två månader på dagen som det tagit från start till mål. I nästa vecka får jag hjälp med att dra in el till hönshuset. Det känns bättre att ha en permanent lösning än att ha en skarvsladd indragen genom hönsluckan. I helgen som kommer blir det förmodligen lite arbete med inredning, så som sittpinnar och andra saker som uppskattas av höns och gör det enklare för oss människor. Jag tror att om allt fungerar och är fräscht, så blir det roligare att sköta djuren, och det gör i förlängningen att de också mår bättre.