Idag blev jag helt klar med stallet, och tur är väl att man inte går och drar på det in i det sista – Venar kom hem en dag tidigare från SM. Nu är alla boxar i så bra skick som det kan bli, alla lampor fungerar, allt damm är bortspolat, avloppet är rensat, sadelkammaren är sopad, och foderkammaren är skurad. Jag hann inte med riktigt allt som jag tänkt mig, men jag får väl fortsätta imorgon. Nu har jag spacklat inne i verkstan, så imorgon blir det slipning, och sedan målning. Medan spacklet torkade, passade jag på att svetsa två hållare till LED-strålkastarna som jag placerat ovanför arbetsbänken. Nu har jag bra ljus när jag mekar med de radiostryrda bilarna. Jag koppalde in en ny rörelsevakt inne i verkstan, så att man inte behöver treva fram i mörkret efter att man släck och ska ut, eller när man ska in och tända för att se. Planen för morgondagen är att slipa och måla HQ, sätta upp en verktygstavla för alla redskap och spadar, som annars ligger som ett plockepinn i ett hörn. Om andan faller på, och orken finns efter att jag trimmat det gräs jag inte hann med igår, ska jag börja fixa inne i pumphuset, så att man kan få en tvättbänk med rinnande vatten.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Gårdsterapi
Galet effektivt
De senaste dagarna har varit lite av ett maraton i underhåll och förbättringar på gården. Timmervagnen som jag byggde för snart två år sedan, har fått ett nytt påbyggnadstillbehör i form av ett flak, som jag tror kommer göra att vagnen oftare kommer till användning under sommaren, när man ska köra runt saker på gården. Det som återstår är låsningen och fixeringen av flaket, samt galvanisering av metalldelarna i konstruktionen. Jag fick ett ryck och tog tag i några saker saker som länge varit på tapeten. Jag flyttade kompressorn in i utrymmet under trappen inne i finmakanikrummet, och satte en slangvinda på utsidan, så att jag enkelt kan använda tryckluften när jag behöver den – vilket är förvånansvärt ofta. När jag ändå var i farten, tog jag tag i högtryckstvätten, som länge haft en upprullare för högtrycksslangen, men som varit inkopplad i den gamla tvätten som tyvärr visade sig vara så sliten att jag inte lyckats laga den. Nu fick jag äntligen tag i någon som visste vilka kopplingar som behövdes för att jag skulle kunna koppla in den fungerande tvätten till upprullaren. Man kan ju tycka att det skulle vara enkelt, men vissa tillverkare har specialkopplingar, som inte går att få tag i, eller gör att maskinen blir obrukbar om man skulle misslyckas med inkopplingen. Igår var det så dax för den obligatoriska årliga rengöringen i stallet. I år behövde jag bara mocka ur Venars och Jokers box, då de andra två inte använts. Högtrycksslangen var så pass lång att jag kunde dra den från pumphuset in i stallet. Skönt att slippa dra in en högtryckstvätt in i utrymmet man ska rengöra. Dels tenderar den att alltid stå ivägen, och sedan ska den ju ha både vatten och el. Gallergrinden är nu målad, och delar av boxarna har fått lite påmålning där det slitits. Boxarna har fått den första kalkningen, och det börjar kännas som att stallet återställts till “orginalskick”. Det finns mycket kvar att göra, och jag behöver inte rulla tummarna mellan utfordringarna som ska ske var fjärde timme mellan 07:00 och 23:00.
Allt behöver inte vara stora projekt
Den senaste tiden har jag ägnat åt mindre göromål. Gräset växer, och jag har ägnat många timmar åt att röja och trimma gräs. Ett och annat reparationsuppdrag i verkstan och smedjan har brutit av de vanliga rutinerna. Jag har spenderat en hel del tid uppe vid RC-banan, och nu kan jag köra varv efter varv utan avbrott eller olyckor. I takt med att jag blir en bättre förare, utökar jag banan med lika många sekunder, så det tar lika lång tid att ta sig runt ett varv oavsett hur snabbt jag tar mig fram. Det är nog lika stimulerande att bygga banan, som att köra på den. Nu ska jag ge mig i kast att göra det mötesfritt uppe i skogspartiet, så att man kan köra två stycken utan att rikera att frontalkrocka. Dessvärre måste jag ta ner några träd, och jag är rädd att jag förlorar “skogskänslan”, om jag går för hårt fram. Nästa stora projekt blir att försöka locka någon i familjen eller bekantskapskretsen att börja köra så att man kan få lite motstånd, men jag tror att den största utmaningen blir att övervinna tröskeln från att det känns omöjligt att ta sig runt banan till att det blir riktigt roligt. Min fru är ju bättre på bilspel än vad jag är, så helt omöjligt ska det väl inte behöva bli.
Slutspurt och egentid
De senaste två kvällarna har gått åt till att fixa det sista med hagarna och snygga till lite på gården genom att trimma gräskanter och slänter. Man tycker inte att det skulle göra så mycket, men det gör skillnad. I förrgår kalkade jag eldstaden, och igår röjde jag ur maskinhallen och kopplade in elen till de tillfälliga hagarna. Jag fick god hjälp av grannen med tunga lyft. I morse blev det en kortare sovmorgon fran till klockan 9. Då hade det varit full aktivitet på gården i närmare två timmar. Jag passade på att åga iväg med skräp till tippen. När jag kom tillbaka kunde jag konstatera att de första gästerna i maskinhallen hade intagit sina platser, och höll sig innanför avspärrningarna. Nu har jag nästan fått ordning på installationen av CNC-fräsen. Det som återstår är att fästa kontrollenheten i den rörliga armen som egentigen är ett fäste för en mindre TV, men fungerar bra till det jag vill använda den till. Jag svetsade en arm för att hålla upp styrenheten till spindeln, vilket blev förvånansvärt bra. Som avslutning på alla aktiviteter under dagen testade jag att fräsa ut lite bokstäver som skulle bli en helt onödig skylt för oss som vet hur ett stall ser ut. Det visar dock vad CNC-fräsen är kapabel till, och vad man kan använda den till. Jag är övertygad om att maskinen kommer till användning förr eller senare.
Bråda dagar inför hästhelgen
Idag har jag kunnat stryka tre saker från “att göra listan” inför helgens hästaktiviteter på gården. Tidigare i våras råkade jag köra över ett brunnslock bakom maskinhallen. Det är någon meter eller två djupt, och ifall någon häst eller människa skulle råka ramla i, så skulle det förmodligen kunna ske just i helgen. Därför är det skönt att kunna täcka för hålet med ett nytt lock. Jag hinner nog inte måla det före helgen, men det fungerar i alla fall. Eldstaden har en förmåga att spricka under vintern, så ett tydligt vårtecken, och vad som säkerligen kommer bli ett återkommande inslag, är att mura och reparera den. Jag upptäckte ett litet problem med elstaketet i maskinhallen. Tråden som är tvinnad nylon med inflätad ståltråd bildar inte elektisk kontakt till grindöglorna om man har lite otur. Efter att ha funderat lite under gårdagen, kom jag på ett sätt att öka kontaktytan. Idag testade jag idén och delade ett rör på tvären, som tråden kan löpa i. Det fungerade klockrent! Imorgon kväll tänkte jag kalka eldstaden vid uteplatsen och fixa golvet i duchen på nedervåningen, och om jag hinner så ska jag trimma kanterna på gräsmattan och slänterna, så att det kan se lite snyggt och vårdat ut.
Temporära hagar, 3D-printing och smide
Med kreativitet och verktyg kommer man riktigt långt! Nu har jag äntligen gjort så långt att vi kommer kunna hinna klart med de temporära hagarna till nästa helg. Jag har till och med fått användning för 3D-skrivaren i konstuktionen. Jag var tvungen att täcka över de fyrkantiga hålen, där den 8-kantiga stolpen inte täcker – så att grus inte ramlar ner och täpper igen hålet. Materialet är som gummi, och imponerande slitstarkt. Nackdelen är att man måste minska ner utskriftshastigheten till en fjärdedel, så något som normalt tar en halvtimme att skriva ut tar istället två timmar. Mellan allt konstruktionsarbete har jag passat på att köra lite radiostyrd bil uppe på RC-banan. Idag använde jag smedjan för att tillverka beslag till stolparna. Det måste ju vara lite distans mellan hagaran så att hästarna inte “stör” varandra. Det blev en stabil konstruktion som för tankarna till en kyrkogård, snarare än en stolpe till en hage. Nåja – det blev bra , och jag är nöjd med min insats. Eftersom maskinhallens väggar är gjorda av plåt, kan man inte skruva fast elisolatorena direkt mot väggen, så jag var tvungen att sätta upp brädor som man kan fästa dom i istället. Nu återstår att skruva upp isolatorer, dra elstaket, och koppla in – sen kan hästarna komma på besök.
Tillfälliga hagar och hinderstöd
Idag har jag ägnat större delen åt att gräva, i vad som till en början kändes omöjligt, men efter några timmar bara kändes jobbigt. Efter att ha testat de flesta maskiner och verktyg, kunde jag konstatera att bilmaskinen i kombination med jordborr och bräckjärn var den bästa strategin att först ta sig igenom oljegruset, och vidare ner i kompakt lerblandad jord. Jag tror att jag ägnade en timme åt att få upp en sten som till synes var större än själva hålet. Att sedan gjuta och loda in fyrkantrören kändes som semester. Nu sitter fem stycken borttagbara stolpar och väntar på att betongen ska härda, sedan kan jag placera ut täcklocken, så att inte hålen fylls med grus när stolparna inte används. Efter middagen gick jag som hastigast ner i verkstan och borrade upp hålen som bomhållarstöden ska låsa fast i. Jag tänkte först räkna hålen, men jag slutade räkna vid tre, och sedan glömde jag bort att ta reda på hur många det blev totalt, men en fastligt många gånger tolv blev det.
Hinder att vårda
Nu kanske energin kommer tillbaka lagom till att det börjar bli lite behagligare arbetsväder. Jag är nästan klar med CNC-fräsen, så det passar bra att kunna gå ut i vårvärmen istället. Idag åkte jag och hämtade halm från “hovleverantören” i Lagga. Varje bal väger närmare 100 kilo, så jag fick användning för traktorn. Igår började jag slipa på hindermaterialet som vi köpt av en snäll faster, som inte längre behövde det. Det visade sig ganska snart att hinderstöden inte riktigt levde upp till mina krav, så idag tog jag de överblivna stolparna till ridbanan, och satte fast “fötterna, som fortfarande är i gott skick. Jag fick hjälp med kapning och målning på sluttampen, så jag hann längre än jag hade väntat mig. Imorgon börjar jag nog gräva lite i maskinhallen.
Gott och blandat i metall och plast
Den sanaste tiden har jag ägnat mer tid till lite olika projekt, än att skriva om dem. Jag väntar fortfarande lite på att det ska bli vår, så att man kan röra sig ute lite mer. Det har blivit en del modifieringar på 3d-skrivaren, och nu känner jag att jag kan börja skriva ut lite “nyttoprylar”. Först ut var några plastvinklar som gjorde det möjligt att få upp ytterligare en hylla i elektronikverkstan. Jag har samlat på mig en hel del rullar med plast, och jag ville få undan dem från golvet, så det blev en hylla i metall, som gör det omöjligt att förvara någonting annat än just plastrullar. Var sak på sin plats! Då det på senaste halvåret skett en hel del stölder, och oron för att någon ska ta sig in i sadelkammaren och lensa åtråvärda hästsaker, tog jag mig i kragen och tillverkade en gallerdörr. Jag börjar förstå varför de kostar så mycket med gallergrindar. Det har gått åt nästan två dagar att svetsa ihop den. Sedan blir man rånad av låssmeden som ska ha hutöst betalt för ett lås. Jag gjorde en liten miss när jag svetsade på gångjärnen, vilket medförde att det blev spänningar i ramen, och gjorde det omöjligt att haka av dörren i allt annat än helt öppet läge. Karmen är dessutom så konstruerad att dörren måste vara helt öppen, eller avhakad för att gå att skruva loss. Det är ju bra, men det blev allt annat än lätt att få den på plats. Jag var tvungen att specialtillverka ett verktyg för att kunna skruva den på plats. Nu sitter den i alla fall på plats, och man kommer inte in, om man inte har nyckel…..eller vinkelslip – men då hoppas jag att försäkringen täcker fullt ut!
Sadelhängare till stallet.
Den sanaste tiden har ju gått åt till bygget av 3D-printern, och resterande tid har gåt åt till det mest nödvändiga, som plogning, matlagning och annat underhåll. Efter en längre tids metallslöjsdvila, och en viss ovilja att göra något “vettigt”, tog jag mig i kragen och tillverkade några sadelhängare till stallet. Idén är att man enkelt ska kunna ta bort dem om de inte behövs, samtidigt som konstruktionen måste vara stadig. Efter lite funderande kom jag fram till en enkel lösning på problemet. Efter några timmars arbete hade jag omvandlat diverse skrot och restbitar till 6 stycken praktiska hängare. Nu ska de bara hängas upp också!