Alla mina projekt

Man lär sig många gånger mer när man får felsöka och gå ner på djupet, än när man får allt att fungera felfritt på första försöket. De sanaste dagarna har jag skrivit ut massor med provbitar för att komma till rätta med att perimeterlagrena (de vertikala väggarna), inte riktigt går ihop. Efter att alla motorer kalibrerats som de ska, återstår egentligen bara inställningar i programvaran. Utskrifterna blir dimensionsmässigt helt korrekta, och då handlar det ju mer om att programvaran som räknar ut hur skrivaren ska arbeta, som inte riktigt räknar rätt. Genom att uppgradera mjukvaran kunde jag få riktigt bra utskrifter. Nu har jag räknat några optimala lagerhöjder att förhålla sig till baserat på stegmotorernas upplösning och Z-axelns stigning.  När jag var nöjd med mina provutskrifter var det dax att göra en lite större utskrift, men jag insåg att skrivarbädden inte är helt plan. Det skiljer säkert 2-3 tiondels millimeter på avståndet mellan skrivarmunstycket och bädden ute i kanterna, jämfört mot mitten. Resultatet är förödande, med en utskrift som antingen ligger för nära bädden, eller för långt ifrån. Ligger den för nära, blir det kladdigt, och plasttråden fastnar i skrivarmunstycket. Ligger den för långt ifrån, fäster inte utskriften i bädden, vilket är lika illa. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker att justera, jag kommer aldrig att kunna få det helt plant med nuvarande plattform ,som består av en aluminiumskiva. Dessutom kommer den förmodligen att bli ännu skevare när jag sätter värme på den. Jag förstår nu varför många använder en glasskiva ovanpå byggplattformen. Jag hade förmodligen aldrig reflekterat över detta, om jag inte tänkt fel från början. Annars hade nog aluminium varit ett bra val med tanke på hur väl det leder värme, jämfört med glas. Nu har jag ändrat i styrprogrammet så att jag kan koppla in och testa värmebädden. Nu får jag åka förbi en glasmästare och få en slasskiva tillskuren i lämplig storlek.

Större delen av gårdagen gick åt till att installera en kylfläkt till skrivarhuvudet, och felsöka skrivaren, som mitt i utskrifterna stängde av värmningen till skrivarmunstycket, varpå den slutade leverera plast, men fortsatte skriva i luften. Efter att ha kopplat in en multimeter, och mer eller mindre kontinuerligt fäst blicken på mätvärdet, så kunde jag konstatera att strömmen till styrkortet “dippade” lite då och då. Eftersom skrivaren får ett intällningsväde för temperaturen i början av varje utskrift, och detta värde av säkerhetsskäl alltid stängs av ifall kontakten mellan styrkort och processor bryts, blev det ganska självklart när jag kommit på vad det var som orsakade problemet. Idag har jag finjusterat utskrifterna, och talat om för den hur stor utskriftsyta den har att röra sig på. Eftersom jag bara provat skriva ut saker som inte spelar någon roll ifall de är spegelvända hade jag inte upptäckt att så var fallet. Det blev uppenbart när jag skrev ut bokstäverna “TEST”. Skrivaren är riktigt snabb, men materialet har sina begränsningar. Nu börjar utskrifterna verkligen se riktigt bra ut. Den skriver snyggare, med mindre kladd än den förra skrivaren. Mycket beror nog på matningsmotorn som sitter i direkt anslutning till skrivarhuvudet, men också designen som är mycket stabilare. Jag passade på att skriva ut nya “vändrullar” för X-axeln. De som satt där var en nödlösning för att få igång skrivaren. Efter bytet blev “laggningen” i X-led obefintlig. Nästa sak att förbättra blir att bredda byggplattans “släde”, då att det blir riktigt stabilt. Jag bytte förresten till en lite gladare färg. Jag har räknat ut att jag ändå måste göra en hel del förbättringar på skrivaren, så det spelar ingen större roll att det är lite blandat.

Idag kunde jag hämta plåtarna till byggplattformen. Det var lite meckigt att få allt i våg, men efter lite skruvande lyckades jag hjälpligt få skrivarbädden i nivå. Jag tog till mig mod att göra en första testkörning med plast. Jag visste redan från början att det inte skulle lyckas på första försöket, och blev inte förvånad att se resultatet. Till att börja med var jag tvungen att reversera matningsmotorn, som gick åt fel håll. Det var lite knepigt att ladda filamentet (plastsnöret) i skrivarhuvudet, men efter några försök, listade jag ut hur jag skulle göra. Jag har redan funderat ut en förbättring i konstruktionen. Den lilla plastbiten som jag lyckades skriva ut kanske inte ser så imponerande ut, men jag har ändå lyckats konstatera något där elektronik och mekanik i samverkan, kommer fungera. Nu handlar det mer om att kalibrera alla olika parametrar, som matning i x- y- och z-led, matningshastighet och avstånd till skrivarbädden. Det går nog åt några timmar till den saken skulle jag tro. Jag är i alla fall otroligt nöjd med vad jag lyckats med såhär långt.

Det tar längre tid än vad man tror att det ska, när man ska koppla in och dra kablar. Nästa hela dagen har gått åt till att löda kablar och koppla in alla komponenter. Stegmotorer, ändlägesgivare, temperaturgivare och värmeelement. Det verkar som att styrkortet inte riktigt fungerar. Jag får inte temperaturgivaren till det andra skrivhuvudet att fungera. Det verkar inte vara själva givaren, för när jag kopplar in den där den fungerande givaren sitter, så funkar det. Jag får felsöka lite i veckan som kommer. Nu har jag kommit så långt att jag kan testköra i alla fall. Eftersom byggplattformen inte är klar ännu fick jag lov att torrköra. Det ser ut att kunna bli riktigt stabilt, till och med när man provocerar, är det ingentig som vibrerar eller skakar. Attans vad bra det blir!

Nu har jag svetsat en ny ram, och provmonterat alla delar. Dessvärre skedde ett missöde med den “fungerande” 3D-skrivaren, så nu kan det inte bli fler delar innan jag har fått ordning på den nya, eller kan få tag i reservdelar. Igår när jag kopplade in strömsladden började skrivarmunstycket värmas upp okontrollerat, och jag märkte inget förrens det började lukta bränd plast. Temperaturen var uppe i närmare 400 grader, mot normalt 200. Någonting har hänt med styrkortet, som måste reklameras. Dessvärre var det även lite andra delar som gick sönder, och skrivaren är obrukbar just nu. Som tur är har jag skrivit ut några versioner av varje del, och jag lyckades få ihop alla delar som behövdes för att kunna konstruera Y-axelns mekanik. Jag får förfina konstruktionen när den nya skrivaren kan tas i bruk. Nästa steg är att konstruera en plattform som jag kan fästa i “släden” på Y-axeln, och löda alla kablar till stegmotorerna och ändlägesgivarna.

Efter att ha justerat och skrivit ut plastdetaljer fler än vad som skulle behövas för att göra tre uppsättningar skrivare, om de blivit så som jag tänkt mig redan första gången, så har jag nu kommit fram till en lösning som verkar kunna hålla hela vägen. Z-axeln fungerar nu klanderfritt, och verkar orka lyfta hela Y-axeln med marginal. Jag trodde att jag eventuellt skulle få en byrålådseffekt, eller att att det skulle bli för trögt för motorerna. Dessvärre räcker inte en drivkrets för att driva två motorer, så jag blir tvungen att införskaffa utterligare en drivkrets. Jag är lite besviken på displayen, som inte är tillräckligt tydlig, trots försök att ställa in kontrasten. Förmodligen behövs det någon justering som jag inte ännu upptäckt. Nästa sakt att ta tag i är drivningen av Y-axeln. Jag måste klura ut ett bra sätt att fästa drivremmen i släden som håller i skrivarhuvudena. Maskinen blir ganska så stor och tung, men det är egnetligen inget problem. Kvalitet brukar ju väga.