Monthly Archives: juli 2021

Biomassa och bygglovsångest

Idag fick jag hjälp av grannen B att såga ner några träd och föra ut alla hittills framtagna stockar till en av hagarna utanför skogen. Tanken är att det ska bli lättare att föra dem vidare till senare förädling uppe vid vedboden. Jag har fått lite att tänka på när det gäller mina planer på att bygga ett orangeri. Sist när jag skickade in uppgifter för att få ett förhandsbesked om växthuset skrattade man och sa att jag inte behövde söka bygglov, men nu var det annorlunda. Jag har två alternativ som det ser ut. Antingen gör jag en bygganmälan på att bygga ut friggeboden (poolhuset) till ett Attefallshus, eller så söker jag bygglov för ett fristående orangeri. Jag måste oavsett val skicka in ritningar, byggplaner och kontrollplaner. Dessutom måste jag vänta på att få klartecken innan jag tar första spadtaget. Det känns lite som att luften gick ur min entusiasm. Det är svårt att hävda att orangeriet är en ekonomibyggnad om jag inte ska börja sälja tomater gurka och chili. Ankor, höns och kalkoner är det lättare med. Jag har valt fel intresse helt enkelt. I min frustration ringde jag upp K och gick samtidigt runt i växthuset för att minska biomassan till förmån för plats och energidistribution till fruktsättningen. Efter att ha ventilerat min frustration gick jag ner till skogshagen tillsammans med min fru för att inspektera och planera för den fortsatta kampen mot skadedjur och döda träd. Därefter “slaktade” jag fyra fönster på glasskivor som förhoppningsvis kommer till användning.

Fem dagars intensiv vila

En semester i semestern skulle man kunna kalla det. Fem dagars spenderade tillsammans med mina föräldrar på landstället i lathetens och bortskämdhetens tecken förflöt med fiske och bastubadande. Frukost, mellanmål och middag serverad utan att man behövdes. Emellanåt besökte jag släktingar och delade med mig av min fiskelycka. Med fem dagars vila och fiske i ryggen kunde jag med full intensitet återuppta arbetet på gården. Inspirerad av min 82-åriga krutgubbe till far satte jag genast igång med att ta hand om min egen skog som delvis angripits av granbarkborrar och barkhungriga hästar. Först fick jag gå runt med röjsågen för att få bort all undervegetation för att inte snava eller bränna mig på alla nässlor. Det blev närmare 25 träd inna bränslet och motorsågsoljan tog slut. Efter min paus som bestod av bunkring av petroleumprodukter och mat tog jag mig an de tre vattentankarna som behövdes skuras ur på alger. Det vatten som fanns kvar tömde jag ner i vattenmagasinet under växthuset som sakta men säkert har sjunkit när alla tomater och gurkor och övrig vegetation törstat efter vatten. Nu ser det ut som att det ska komma en hel del vatten från ovan som kan återställa vattenbalansen här på gården. Imorgon blir det om prognosen har rätt en hel del arbete under tak.

Vilken snözon tror du att vi befinner oss i?

Under de senaste dagarna har det ägnats mer tid till att bygga än att skriva i bloggen. Det gäller att passa på när temperaturen håller sig under 30 grader. Jag tillverkade en balk som förhoppningsvis inte ska bågna under nästa snötäcke. Jag var tvungen att ta hjälp av grannen Ö och hans traktor för att få den på plats. Kommentaren när vi skulle lägga den på gafflarna var som rubriken på inlägget antyder, en viss förvåning över dimensioneringen. Man kan aldrig vara nog säker med tanke på att spannet är 6 meter. Idag fick jag taket på plats och fick god hjälp av svärsonen som hade oturen att dyka upp när jag behövde hjälp. Nåja, jag hade nog klarat av det på egen hand, men kanske inte på samma sätt. Taket täckte jag med plåt för att göra konstruktionen lättare, och dessutom har jag en och annan plåt liggande uppe i skogen. Det är redan lite patina på taket och det kommer passa bra ihop med väggarna som kommer att målas med silvergrå lasyr för att smälta ihop med omgivningen. Jag fick tydliga direktiv om att hinderskjulet inte fick bli för lågt så att man slog pannan i taket och att det skulle finnas plats. Nu finns det plats och man kommer garanterat inte slå pannan i, även om man skulle utöva voltige på ridbanan.

Gräsklippare och stolpskor

Idag har det varit varmt! Jag var tvungen att avbryta mitt arbete vid hinderskjulet flera gånger för att dricka vatten och vila musklerna. Jag satsade på stolpskor som ska skruvas ner i marken. Det låter enkelt, men stenar och torr lera bjuder på motstånd. Ja förborrade med en kraftig slaghammare för att underlätta arbetet, men det hindrar inte att man får ökad puls och vräker ur sig svordomar. Efter tre av fem stolpskor vilade jag upp mig med att påbörja bygget av robotgräsklipparen som ska kunna klippa utan guidekabel och samtidigt ha en precision på någon centimeter. Klipparen är en open-source-byggsats med knapphändiga instruktioner på tyska. Nu får jag lära mig både tyska och hur en robotgräsklippare fungerar. GPS brukar ha en noggrannhet på tre meter, men genom att ha en basstation som hela tiden korrigerar positioneringen via radiosignal så kan man få den noggrannhet som behövs för att få en fin gräsmatta samtidigs som rabatter och grusgångar får vara ifred. Jag hoppas på att jag ska kunna bygga ihop gräsklipparen på några dagar, men det kan lika gärna stanna av och bli ett långtidsprojekt. Efter att jag skruvat ihop själva basen hade temperaturen sjunkit och jag kunde gå ut för att skruva ner de sista två stolpskorna. Imorgon blir det ett besök hos brädgården för att införskaffa material till stommen på hinderskjulet.

Sommarlov

Den som hade hoppats på att mitt blogginlägg skulle innehålla en massa nyheter om förändringar och stora framsteg i de pågående projekten kommer att bli besviken. Just nu går det en hel del tid åt att förvalta och underhålla gården istället för att tillföra och förändra. Gården och naturen ger istället tillbaka för den tid jag lagt ner på att underlätta för mig själv. Gurka och tomat har vi blivit självförsörjande på. De gröna tomaterna är delikata på grillen, gurkan smakar mer än “grönt” vatten, och de mogna tomaterna smakar naturligtvis mycket bättre än vad man kan föreställa sig. Min son har varit flitig i smedjan och kollektionen av lyxiga trädgårdsredskap förväntas växa inom kort. Nu har jag tagit mig i kragen och lett vattnet som landar på växthuset ner i tankarna som ska försörja växthuset med vatten. Vi får se hur mycket jag uppdaterar bloggen med denna sommar. Just nu känns det övermäktigt att hinna med att både bygga och blogga. Skrivenergin kommer och går i sinusvågor precis som energin att förändra saker här på gården. Just nu synkroniserar inte kurvorna riktigt. Jag skriver snart igen.