Idag har jag ägnat större delen av dagen åt att byta ut den stora grinden till ridbanan mot två mindre. Även om det hela tiden kännts som att det gått framåt, så har det tagit många timmar i anspråk. Det gick förvånansvärt lätt att hänga upp grindarna, och det blev hyfsat i våg. Jag passade på att stötta upp staketet, som annars lutar utåt när man öppnar grindarna. Nu är allt stabilt. Jag unnade mig köpta gångjärn, då det inte skulle blivit billigare eller bättre att börja från noll. Däremot tillverkade jag alla övriga beslag, som jag sedan målade med hammarlack. Mest nöjd är jag med låsmekanismen som består av en u-profil som låser grindarna i överkant, när den är i nerfällt läge. Verktyg och maskiner som använts idag är i det närmaste ofattbart många – Gersåg, gersågsstativ, cirkelsåg, tigersåg, bågfil, hylsnyckel, ringnyckel, bultpistol, skruvdragare, skarvsladdar, vinch, fyrhjuling, vagn, pelarborrmaskin, körnare, hammare, skruvstäd, ritsmått, handborr, vinkelhake, vattenpass, måttband, tumstock, vinkelkap, svets, svetstänger, pelarslipmaskin, skruvtvingar, penna och pensel.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Ridbana
Grind, kratta och trimmning av staketstolpar
Idag har det varit en blandning mest mellan ihållande duggregn och störtskurar. De få gånger som solen tittat fram, eller regnet tillfälligt varit frånvarande, har jag skyndsamt försökt få så mycket som möjligt gjort ute vid ridbanan. Regnet tvingade faktiskt fram en idé som senare blev en konstruktion för att snabbt och säkert kunna såga av överskottet på staketstolparna. Jag tror att jag på knappa 15 minuter hade sågat av alla stolpar i exakt samma höjd. Det tog kanske 20 minuter att tillverka jiggen, men hade jag sågat på fri hand hade jag nog hållit på i någon timme, och förmodligen hade det inte blivit lika bra och säkert som nu. Ibland lönar det sig att vara lite lat och ta genvägar. Något som tog betydligt längre tid var att svetsa fast alla 84 pinnar som utgör den 2,5 meter breda kratta som ska användas till ridbanan. Grinden blev också klar. Jag är riktigt nöjd med upphängningen som gör att grinden inte slår sig. Och skulle den göra det så är det lätt att efterjustera. Förmodligen kommer temepraturväxlingarna göra sitt. Grinden som är närmare 5 meter bred väger en hel del, och jag fick ta timmerkärran till hjälp när jag skulle frakta den mellan verkstan och dess plats vid ridbanan. Jag är glad att jag gjorde kärran justerbar på längden. Annars hade det blivit betydligt svårare. Tänk om jag hade behövt kalla på bärhjälp – hur skulle det sett ut!?
Staket runt ridbanan uppsatt.
Med lite fantasi och vilja lyckades jag få grindstolparna någorlunda i lod. Genom att först sätta stolparna under spänn med hjälp av ett band och fyrhjulingen, kunde jag sedan slå upprepade gånger med gummisläggan i nederdelen av stolparna för att få önskad effekt. Ingenting är förvisso helt rakt och vinkelrätt när man håller på med naturmaterial, men det man kan påverka i den estetiska riktningen bör man väl göra. Nu återstår en grind vid ena långsidan, och en mindre på andra sidan, så att man slipper gå runt, om man skulle befinna sig på fel sida. Skruvdragarens batterier räckte inte hela vägen runt, så det återstår att skruva i ett hundratal skruvar. Som en sista justering ska jag såga av staketstolparna strax ovanför den översta regeln. Jag har satt sonen på uppgiften att plocka bort bråte och skräp som kommit i dagen när man schaktade planen. Imorgon sätts eventuellt belysningsstolparna upp, och efter allt detta får detta projekt ses som avslutat. Planen är harvad, och det går att börja träna.
Måsten, viljor och bör avlöser varandra.
Just nu avlöser alla måsten varandra känns det som. Egentligen är det väl inte så många riktiga måsten, men om sinnet också ska få ta semester, så vill jag ha några saker avklarade. Skräp ska till tippen, släpets lampor måste repareras, dragkroken på bilen kärvar och kräver en ombeiktning, ett nytt backslag ska försöka hitta sin väg till motorrummet i Moälven, grannens hö måste bärgas innan regnet kommer, för att nämna några aktiviteter som upptar min tid och mina tankar just nu. Idag har jag i alla fall börjat med staketet runt ridbanan. Det är lite trixigt att få slanorna på staketet att vara parallella när brädorna inte alltid är så raka som man skulle önska. Helhetsintrycket är i alla fall godkänt. Nu återstår två tredjedelar, och jakten på reglar som är längre än 5 meter får fortsätta imorgon.
Ridbana påbörjad
Nu har vi påbörjat arbetet med att anlägga en ridbana. Det här är inget projekt som jag själv inte kommer kunna tillskriva mig så mycket delaktighet i, annat än att lyfta på telefonluren och beställa jobbet. Ridbanan blir 35×70 meter, vilket får anses vara tillräckligt stor för att kunna köra med häst och vagn på. Höjdskillnaden mellan högsta och lästa punkten är över tre meter, och det är mycket material som ska omfördelas. På en vecka har man kommit ganska långt, tycker jag. Igår kväll såg vi att en av lastmaskinerna hade lite utrustning som stod och lyste, så vi får väl se om man kommer igång i nästa vecka. Daniel är i alla fall informerad. När det här är klart, kommer jag väl vara tvungen att själv börja köra, om än bara med radiostyrd bil. Det vore ju synd om man inte utnyttjade möjligheten, nu när den kommer att finnas.