Jag tycker alltid att det är lite extra tillfredsställande när material som betraktas som skräp, kan få en andra chans. Jag är inte så mycket för att ta gamla saker och göra om de till någonting annat. Exempel på detta är när man använder hästskor till klädhängare eller gökur till fågelholkar. Gökur är överhuvudtaget inget jag direkt vurmar för. I det här fallet kunde jag ta gamla trasiga tegelpannor och “mortla” ner i eldringen som underlag. Eventuellt vatten som fryser på vintern kommer antingen att redan ha runnit ut eller så kommer det finnas gott om utrymme att expandera när det fryser på. Jag passade på att spola bort mossa och skräp som samlats på uteplatsen. Det är otroligt vad mycket biologisk material som dyker upp från tomma intet. Eftersom jag inte har prioriterat att placera ut tappställen för vatten lite här och var, fick jag lösa vattenförsörjningen till högtrycken med vattendunkar. Det gick åt 7 dukar innan jag hunnit spola av alla plattor. Som vanligt är det bara några saker kvar innan jag känner mig klar. Bland annat ska jag försöka bygga någon slags avlastningsyta som ska fästas på betongringen. Konstruktion och design avvaktar jag med till i helgen.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Generellt
Ett steg i taget.
Under veckodagarna hinner man inte med så mycket åt gången, men varje timme man lägger ner hinner man ganska långt, och till slut är man färdig. Igår öppnade jag formen och raspade bort gjutskägget innan betongen brunnit helt klart. Nu går det inte lura ut mycket mer av formvirket som får åka med till tippen vid nästa besök. Idag tog jag bort den gamla eldstaden som jag redan lagat två gånger. Hade jag lagat den en gång till, så hade jag ändå fått ta bort den först. En ring i betong kommer hålla mycket bättre är mina gissningar. Speciellt med tanke på all armering jag haft i. Trots sina dryga tvåhundra kilo, kunde jag för egen maskin välta upp ringen och rulla den till uteplatsen, som sett sina bästa dagar, liksom själva designen som andas tidigt 80-tal med inspiration från vad man då förmodligen trodde var tidlöst. Betongringen ska först få sin slutliga placering efter kommande gemensamma beslut, innan jag ska fylla den med material som inte suger åt sig vatten och fryser på vintern. Jag vet inte om jag ska kalka den, eller låta den förbli “tidlöst” betonggrå.
I farten hela helgen
Jag tog ledigt i fredags för att hinna med lite trädgårdsarbete före helgens hästaktiviteter. Hela ängen klipptes med slagklipparen – det tog drygt två timmar. Sedan var det grästrimmerns tur att göra nytta. Den tid av eftermiddagen som blev över, innan det blev dax att laga middag till 8 personer, ägnade jag rättvist fördelat tiden åt att först pensla väggarna i hönshuset med kalkvatten och sedan körda radiostyrd bil för att bara koppla av. Lördag var det upp relativt tidigt. Helgen har kretsat mycket kring de tiotal hästar som gästat Björknäs för att deras mattar ska lära sig något dom med. Jag blev uppmärksammad om att trädgårdsvagnen som jag satt större hjul på för att klara av att användas på ridbanan i händelse av en olycka, hade fått ett för kort avstånd mellan handtaget och hjulen, så jag fick använda fantasin och svetsen för att lösa det problemet. Medan färgen torkade begav jag mig till Uppsala för att införskaffa mer kalk, efter att det tagit slut vid första strykningen. När jag kom tillbaka var färgen så pass torr på handtaget att jag kunde popnita fast den i kärran. Efteråt tog jag en snabb dusch, för att sedan bege mig in till Stockholm för att träffa mina vänner från tiden när jag bodde i Peru, för över 30 år sedan. Vi hade förbaskat trevligt och fyllde i varandras minnesluckor så gott det gick. Idag var det upp samma tid igen, för att fortsätta kalka i hönshuset. Det är inte ofta som jag kommer på att hissa flaggan, men idag blev det av. Innan jag började snickra ihop en gjutform, som när den har gjort sitt, ska ge oss en ny eldstad vid uteplatsen, körde jag upp tre deciliter nitro-metan uppe vi RC-banan. Formen blev överraskande rund i formen, och jag behövde inte direkt anstränga mig för att få till det, även om det tog lite tid. Allt som behövdes var en penna och ett snöre, sedan var det bara att börja rita och såga. Tänk vad bra det är att kunna gå till skräpcontainern och återanvända brädlappar ännu en gång innan de skickas på tippen. Hoppas att jag fick ur alla luftfickor ur betongen. Jag försökte så gott det gick att slå på formen med gummiklubba, så jag tror att jag lyckades. Det vore ju synd om 8 säckar betong skulle gå till spillo för att man slarvat med gjuteriarbetet. Nu återstår bara slutfasen i söndagsmiddagen och att ta ner flaggan, och sedan blir det fem dagars, mer eller mindre, kroppsvila.
Vårenergin flödar
Med ett måttligt flås avklarade jag min femte cykeltur för året. Trots den rekordsnabba tiden på under 30 minuter för den aktuella rundan, hade jag varken blodsmak i munnen eller mjölksyra i benen, så det kanske lossnar efter mångårigt uppehåll. Märkligt nog har jag ändå energi över till att göra lite vårfint på gården, och förenkla tillvaron med med cykelstöd för att underlätta underhållet på cykeln. Lördagen gick åt till att vårstäda i stallet. Föst blåste jag bort allt löst damm och alla spindelnät från galler och fönsterkarmar, och sedan var det dax för högtryckstvätten. Det är lite knivigt när man inte vill ta ut torvbäddarna, som helst inte ska bytas i onödan, om jag ska tro min bättre vetande hälft. Det värsta är i alla fall tvättat, och resten får man ta med svamp och trasa om man ska få “nystallskänska”. Jag får se om jag hinner kalka inne i boxarna imorgon kväll. Just nu är Joker på annan ort för att få lite sällskap i väntan på en ny livskamrat. Venar var vi tyvärr tvungna att ta bort för en tid sedan, då koliken med allt tätare intervall slagit till. Som avslutning på gårdagen, gick jag igenom och spände upp vildsvinsstaketet och bytte en isolator som jag råkat köra sönder med slagklipparen förra året. Idag har jag gjort allt arbetskrävnde klart med de temporära hagarna inne i maskinhallen, så nu ska sju lyckliga hästar kunna få tak över huvudet nästa gång vi har hästaktiviteter på gården. Det återstår att skruva upp isolatorer och dra eltråd, men det får jag hjälp med. Trots en produktiv helg fanns det energi över till att sladda och välta gårdsplanen. Under vintern blir den ganska gropig och spårigt, så det behövs lite underhåll emellanåt. Nu får gruset ligga till sig lite i väntan på att först få torka, och sedan få lite regn innan jag jämnar till nästa gång.
Fler temporära hagar i maskinhallen
Det märks att ljuset har en positiv inverkan på energin. När sedan solen kommer fram och värmer finns det färre anledningar att sitta inomhus och oja sig över att det inte går att vara ute. Jag har hunnit med ganska mycket under påsken. Jag har kört grovsopor till tippen, pantat burkar, och rensat avloppet i stallet, så nu är jag på gång igen. Under den senaste veckan har jag på allvar tagit upp cyklingen igen. Även om det är relativt korta sträckor på drygt en mil, så märker jag att jag ganska snart bygger upp kraft och kondition. Eftersom det var cykling igår, så började jag med stolpfundamenten till de temporära hagarna ute i maskinhallen. Tidigare års hästaktivitetshelger har skapat en ökad efterfråga om tak över huvudet för de fyrbenta deltagarna. Vi utökar nu med ytterligare två stycken, så när jag är klar, kommer det att finnas totalt sju stycken rymliga inhägnader till förfogande. Det är förvånansvärt lätt att pricka rätt på alla stora stenar, som har en förmåga att vara större än öppningen i gropen man grävt. Jag hade några säckar betong som fortfarande var fräscha. Jag hade två fyrkantprofiler i skrothörnan som jag kunde använda, så jag slapp köpa hem fyrameterslängder, med allt vad det innebär med helgstängt och öppettider som matchar min ordinarie arbetstid. Det som behövs göras härnäst, är att göra beslagen till stolparna, och lock att täcka hålen med när stolparna inte sitter på plats.
Långsamt vaknande
Det har varit några minst sagt jobbiga, för att inte säga bedrövliga vintermånader för mig. Timmarna nere i vekstaden, eller ute i HQ kan jag nog räkna på ena handens fingrar. Det har knappt funnits energi till att göra nödvändiga saker som att ploga, byta lampor eller ta in hö till hästarna. Jag har avverkat åtskilliga timmar till att lösa klurigheter i alla äventyrsspel jag plöjt igenom på datorn. För några veckor sedan fick jag dock för mig att skriva en lista på saker som jag skulle behöva/vilja göra under året. För tre veckor sedan gjorde jag iordning en enkel sopsorteringscentral inne i maskinhallen för att undvika att sådant som senare ska köras till tippen blir till en oformlig hög, och gör sig påmind och adderar till det dåliga samvetet. Förra veckan sladdade jag alla grusplaner, som började bli gropiga efter snart två års vila från underhåll. Igår sladdade jag en gång till för att ytterligare jämna till, och idag fick jag snilleblixten att jag skulle bygga en gårdsvält till fyrhjulingen. Syftet med att välta är att hjälpa ytan att sätta sig lite snabbare. Vi får se hur bra det fungerar – än så länge ser det lovande ut. Välten blev i alla fall funktionsduglig. Nu hoppas jag på att energin i takt med soltimmarna ska återvända till mig. För att ytterligare boosta orken har jag plockat fram min mountain bike. Än så länge blir det kortare turer, men jag märker att konditionen och orken mår bra av lite cykling.
Besvikelse och nya CNC-planer
Lite drygt två månader har gått sedan jag sist skrev någonting i bloggen. Anledningen är väldigt enkel. Jag har helt enkelt inte hållit på med några större projekt som är värda att skriva om. Jag tänker tillbaka lite på våren och sommaren, och känner mig grymt besviken på att dykklubben inte visat något som helst intresse för Moälven. Här finns ju en bra plattform att dyka ifrån, allt som behövdes göras var att organisera sig lite. Jag har i praktiken ebjudit klubben att på obestämd tid förvalta och använda båten fritt. Vad detta beror på är för mig en gåta. Snart faller klubban, och beslutet att sälja båten blir ett faktum. Det smärtar lite, men när jag måste ägna två timmar till att resa, bara för att fixa någonting på båten, känner jag att mina insatser begränsas rätt kraftigt. Samtidigt känner jag att jag sviker Svante som lagt ner en hel del engagemang i båten.
Förutom grubblerier kring Moälven, har det blivit en hel del körning uppe vid buggybanan, som bara blir bättre och bättre. Jag var och körde en sväng förra helgen, men det börjar bli lite kallt att stå där uppe. Det blir snabbt mörkt på kvällarna, så det blir ingen körning under vardagarna. Nu blir det mörkt så tidigt att man knappt orkar ta sig ner till verkstan. Det blir mest att man sitter och klurar på vad man ska hitta på som nästa projekt. Just nu står jag i startgroparna för att bygga en ny CNC-fräs, och bygga om den befintliga till en CNC-laser. Motorerna är lite klena och klarar inte riktigt av att lyfta Z-axeln. Hela konstruktionen är lite “wobblig”, för fräsning, men fungerar nog utmärkt för exempelvis en laser. Igår fick jag hem stegmotorerna till den nya fräsen som jag ska bygga. Varje motor väger runt 5 kg, och klarar att hålla ett vridmoment på drygt 11 Nm. För den som inte är så tekniskt insatt, motsvarar det cirka ett mjölkpaket med raka armar. Tar man det med lite utväxling så kan man göra en hel del. Jag väntar nu på trapetsskruvar och styrskenor innan jag börjar bygget. Planen är att göra en tillräckligt stor och stabil fräs, så att jag kan fräsa metall. Ett alternativ är att bygga om den manuella fräsen, men då kommer jag inte kunna fräsa större saker, som exempelvis skyltar. I västa fall blir den överflödig, och kommer då förmodligen säljas till någon som behöver den bättre. Just nu behövs den i alla fall.
Bråda dagar inför hästhelgen
Idag har jag kunnat stryka tre saker från “att göra listan” inför helgens hästaktiviteter på gården. Tidigare i våras råkade jag köra över ett brunnslock bakom maskinhallen. Det är någon meter eller två djupt, och ifall någon häst eller människa skulle råka ramla i, så skulle det förmodligen kunna ske just i helgen. Därför är det skönt att kunna täcka för hålet med ett nytt lock. Jag hinner nog inte måla det före helgen, men det fungerar i alla fall. Eldstaden har en förmåga att spricka under vintern, så ett tydligt vårtecken, och vad som säkerligen kommer bli ett återkommande inslag, är att mura och reparera den. Jag upptäckte ett litet problem med elstaketet i maskinhallen. Tråden som är tvinnad nylon med inflätad ståltråd bildar inte elektisk kontakt till grindöglorna om man har lite otur. Efter att ha funderat lite under gårdagen, kom jag på ett sätt att öka kontaktytan. Idag testade jag idén och delade ett rör på tvären, som tråden kan löpa i. Det fungerade klockrent! Imorgon kväll tänkte jag kalka eldstaden vid uteplatsen och fixa golvet i duchen på nedervåningen, och om jag hinner så ska jag trimma kanterna på gräsmattan och slänterna, så att det kan se lite snyggt och vårdat ut.
Surdegslördag
I
dag har jag ägnat mig åt att bli av med lite surdegar, och förbetett gården inför vinterns ankomst. Traktorn har tankats upp, och utrustats med snökedjor och plog, så nu kan snön komma när den vill. Maskinhallen är rensad från torrsopor, och en ny höbal är inkörd till hö-hörnan. Sonen och hans kompisar har ochså hjälpt till med att ta in lite utemöbler och pantat burkar och flaskor – så de får väl klappa sig själv på axeln. Nu har jag äntligen gjort en förlängning till skaklarna till maratonvagnen. De var något för korta för Joker, som är lite större än Venar. Nu väntar jag på att färgen ska torka ,så att jag kan montera dem på vagnen. Imorgon tror jag att jag ska ge mig i kast med att isolera vattendelningarna i stallet, så att vi klarar av de riktigt kalla nätterna utan att det fryser. Jag märker att jag fortfarande inte är på topp rent fysiskt. Det tar på krafterna, och hostan gör sig ständigt påmind. En stor tröst är att lägesyrseln helt verkar ha gett med sig.
Måsten, viljor och bör avlöser varandra.
Just nu avlöser alla måsten varandra känns det som. Egentligen är det väl inte så många riktiga måsten, men om sinnet också ska få ta semester, så vill jag ha några saker avklarade. Skräp ska till tippen, släpets lampor måste repareras, dragkroken på bilen kärvar och kräver en ombeiktning, ett nytt backslag ska försöka hitta sin väg till motorrummet i Moälven, grannens hö måste bärgas innan regnet kommer, för att nämna några aktiviteter som upptar min tid och mina tankar just nu. Idag har jag i alla fall börjat med staketet runt ridbanan. Det är lite trixigt att få slanorna på staketet att vara parallella när brädorna inte alltid är så raka som man skulle önska. Helhetsintrycket är i alla fall godkänt. Nu återstår två tredjedelar, och jakten på reglar som är längre än 5 meter får fortsätta imorgon.