Idag har arbetet med altanen fortsatt. Trots att jag hängde på låset till byggvaruhandeln hade det hunnit smita förbi ett dussin andra ivriga hemmafixare. Då varken bärlinor eller de pelare som jag ville ha inte fanns i rätt antal eller längd på plockhöjd fick jag vänta på att trycken skulle kunna nästla sig emellan andra kunders bilar. Det tog närmare två timmar att få hem första omgången virke som ska täcka behovet att bygga färdigt stommen. Lagom till att jag var i färd mer att loda in den sista pelaren kände jag hur det pirrade till på armen och vibrerade i fickan. Det var grannen som hade åkt förbi och sett att jag påbörjat altanbygget och erbjöd sin hjälp. Ibland lönar det sig att stå och balansera på en höbalsvagn för att några dagar senare få hjälp med att väga in bärlin0r som är både tungt och besvärligt om man inte har fyra händer och armar som är fem meter långa. Jag tackade naturligtvis ja till erbjudandet. Nu sitter alla yttre bärlinor och de som sitter fast i pelare, så nu är hela konstruktionen helt plötsligt stabil. Ett av fästena som jag gjutit släppte lite från den befintliga murverket av kantsten, men eftersom marken under är fast spelar det ingen större roll för stabilitet eller funktion. Det kommer hur som helst att döljas av kjolen när den kommer på plats.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Gjutning och yxarbete
Under förmiddagen ägnade jag mig åt att sitta inne framför datorn och spelade lite äventyrsspel för att inte genast bege mig ut och börja jobba med altanen. Idag liksom igår har det blåst en hel del, vilket brukar kunna få mig på något sämre tålamod och ökad arbetsargsinthet än normalt vid utomhusarbete. Nu är samtliga fästen för stolpar och stöttor för fundamentet till altanen äntligen på plats. Imorgon bär det nog iväg till något byggvaruhus för att införskaffa virke till stommen. Eventuellt kommer jag påbörja bygget, men förmodligen hinner jag inte mycket längre än att riva bort den gamla förstukvisten för att ge plats åt modernare tolkningar av hur en uteplats ska se ut. På eftermiddagen efter att jag slutfört gjuteriarbetet fick jag infallet att fortsätta lite med rampen ner till gropen. Jag beslöt mig för att försöka mig på att främst använda yxa för att skapa en stödvägg av tallar. Jag fick lite hjälp av vår före detta inneboende som kommit på besök under midsommarhelgen för att fälla några ungtallar. Dessvärre gick det inte bättre än att yxan rispade smalbenet på min medhjälpare som fick avbryta lagom till att elden för kvällens korvgrillning skulle tändas. Hjärnan på oss människor gillar när det inte finns så mycket i våra synintryck att bearbeta, därav vår iver att klippa gräsmattor och kratta grusgångar bland många andra aktiviteter som omvandlar kaos till ordning. Jag tycker att ordning kommer till sin fulla rätt när den samtidigt fyller en funktion. I detta fall har jag fått användning för stenar som annars skulle legat utspridda samtidigt som alla stammar från gallringen i gropen kommit till användning. Det kanske kan bli fason på trädgården vad det lider
Gropar till plintar för altanen
Jag kände mig inte speciellt motiverad att påbörja altanbygget. Jag får lite ångest över att mäta och väga in plintar. De utgör ju själva stommen och har en avgörande roll för hur slutresultatet blir. Det är ju svårt att backa tillbaka och flytta en plint om det skulle bli fel. Många triviala beslut om centimetrar hit och dit gör att jag har svårt att komma igång. Jag började hur som helst med att hämta inspiration från internet. Jag fick bland annat reda på att bygga altan var lika enkelt och roligt som att göra en jordgubbstårta, samt att båda aktiviteter mer eller mindre hör till sommarens mest populära aktiviteter – nåja, jag vet inte om jag kan hålla med. Efter någon timmes peppning framför datorn tog jag tjuren i hornen och gick ut. Det blåste stundtals rejält vilket inte brukar bidra till ökad motivation hos mig. Efter att ha införskaffat 8 plintar, några säckar betong och stolpskor var det dags att börja gräva den första gropen. Genast stötte jag på en ganska stor sten vilket bidrog till att första hålet tog lite över en timme att gräva. Jag räknade snabbt ut att jag skulle behöva ändra strategi och kanske gräva tre gropar om dagen. Då skulle plintarna vara på plats inom en vecka. Grop nummer två gick dock betydligt snabbare. Nu är samtliga plintar nedgrävda på ett betryggande djup. Imorgon ska jag gjuta de resterande stolpskorna för att sedan kunna börja bygga stommen. Det går i alla fall framåt!
Ramp och altanförberedelser
Med bara någon dag kvar till årets ljusaste dygn och med dörren på glänt till den årliga semestern behagar himlen att leverera lite välbehövligt regn samtidigt som jag kan passa på att fylla på bloggen med en uppdatering från den gångna veckans fysiska aktiviteter på, och i nära anslutning till gården. Det har uppstått ett behov att ta sig upp och ner i gropen med fyrhjuling eller skottkärra för att kunna leverera material och senare kunna bärga skörden samtidigt som det kan vara skönt att ta sig gående upp och ner utan att snubbla i en trappa eller slänt. Jag har börjat bygga en ramp som kommer stöttas upp med en enklare stödmur.Det ser inte så mycket ut för världen just nu men jag känner inte att jag behöver stressa heller. Jag vet att det kommer att bli bra bara allt får sätta sig. Jag har börjat projektera och förbereda arbetet med altanen utanför entrén. Efter att buskar och träd kapats och forslats bort ser det ganska tråkigt ut, så nu finns det ingen återvändo. Det jobbiga blir nog att sätta upp plintar och införskaffa allt material. Ett tag funderade jag på kompositmaterial till däcket men det blir nog ett traditionellt trädäck av tryckimpregnerat virke istället. Någonting säger mig att plast inte kommer leva upp till mina förväntningar i förhållande till priset. I tisdags skulle grannen bärga hö till sina får och stod inför utmaningen att på två man försöka få upp fyra välpackade kärror med höbalar upp på sitt loft. Vid min hemkomst från ordinarie arbete var de i full färd med att montera på ett tidigare punkterat däck på balpressen. Jag kunde inte låta bli att erbjuda min hjälp, och vi lyckades fylla och tömma den tredje kärran på balar innan det kom en regnskur som satte stopp för fortsatt arbete. Idag när jag kom hem var grannarna i full färd med att bärga resterande hö tillsammans med förstärkning från annat håll. Nu ska jag gå ut och göra några handtag innan det blir dags att förbereda kvällens måltid.
Lättare arbeten
Med min krånglande axel i åtanke har jag tagit det lugnt idag. Det har dock inte hindrat mig från att köra lite med trimmern och röjsågen nere i gropen. Hade jag haft en sjukgymnast hade jag antagligen fått höra att jag gjort helt rätt. Besväret är mer eller mindre knappt märkbart längre, men det kanske kommer surt efteråt när jag inte kan använda högerarmen alls. Hur som helst har “gropen” förvandlats till en plats som det är värt att arbeta vidare på. Pippi & Co hade hoppat jämfota om de hade fått gå lös och “sakleta” på våra marker. Plåtburkar och krukskärvor blandat med mjuk- och hårdplast kommer fram när vegetationen avlägsnas och avslöjar den mer marknära miljön. Efter att jag trimmat ner gräset blottades alla dolda stubbar som blivit kvar när jag gick med röjsågen första gången. En andra vända med röjsågen efter trimningen var det som fick allt att se mjukt och harmoniskt ut. Nu får vi se om jag tar en paus och påbörjar någonting annat, eller om jag fortsätter lite smått med gropen. Målet är att få allt startklart inför nästa säsong då jag tänkt anlägga krydd- och lättare grönsaksodlingar.
Bortforsling, pakethållare och flisning
Idag har jag fortsatt bortforslingen av sly från trädgårdsgropen. Trots att det kändes som att axeln var ur led igår kväll, så har det gått bra att arbeta idag. Jag vet inte om jag sovit konstigt eller om jag överansträngt mig på annat sätt. Det gör ont i axeln när jag gör vissa rörelser, men tar man det varligt kan man jobba ändå. Under dagens varmaste timmar satte jag mig först en stund i Nirvana innan myrorna i brallan fick mig på andra tankar. Genast när jag kom ut genom dörren talade fyrhjulingen till mig och vädjade om att jag skulle fixa en förvaringslåda för hönät och hönsfoderhinken som annars trängs med fötterna och stör mitt estetiska ordningssinne. Ganska snart hade jag byggt ihop en träkorg av restbitar från tidigare projekt. Avslutningsvis har jag flisat ner de sista kvistarna i gropen som blir mer och mer tilltalande som kryddträdgård och en plats för umgänge eller utevila. Nu har jag sett ut var jag ska bygga en ramp så att man kan köra upp och ner en kärra, eller för den delen en flismaskin. En eller två trappor för att lätt kunna hämta ved till en eventuell eldningsplats och få lätt tillgänglighet till gropen får bli de nästa självklara och logiska elementen som kommer näst i planeringen. Det känns lite lyxigt med en “plätt” motsvarande en normalstor villaträdgård att kunna förvandla till vad man vill utan att känna att man behöver hushålla eller slösa bort tomtyta.
Röjning och gallring i gropen
I veckan har jag börjat röja ur gropen på baksidan som förmodligen varit avsedd att bli en damm av förra husägaren, men som med åren transformerats till ett tillhåll för okontrollerad växtlighet. Igår gick jag runt med röjsågen för att kapa ner allt sly och mindre träd som etablerat sig i gropen. Tanken är att på sikt förvandla gropen till en oas för kryddor och andra nyttogrödor blandat med prydnadsväxer och en uteplats för trevliga sammankomster med en eventuell grillplats. Just nu ser det mer ut som ett kalhygge. Trots att jag kört bort flera vändor med buskar och decimetertjocka träd märker man knappt någon skillnad. Det är nog först när jag kört bort allt sly och trimmat ner allt gräs och ogräs som man kommer kunna bilda sig en uppfattning om hur man ska planera ytan. Jag har egentligen inte speciellt bråttom att få allt klart på en gång men det är ändå ganska trevligt när man kan börja skönja hur miljön kommer att bli. Jag får helt enkelt låta rummet tala till mig på samma sätt som det görs till vissa programmledare som går runt och får ståpäls samtidigt som de går runt barfota och kuckilurar med publiken i tevesoffan. Jag kan ju ägna mig åt att rensa dammen och planera för årets stora ansiktslyftning och projekt, nämligen en altan på farmsidan.
Tuktning och ägghantering
Idag har temperaturen varit betydligt behagligare för att gå runt i långbyxor och långärmat, vilket är en förutsättning för att gå runt med grästrimmern utan att riskera värmeslag och vattenbrist. Det har till och med kommit några välbehövliga regnskurar. När jag tittar på gårdagens ängsklippning inser jag att jag måste köra ett varv till med slagklipparen. Problemet när gräset blir för långt är att fyrhjulingens hjul viker ner gräset utan att det hinner resa sig upp innan klipparen hinner göra sitt. Vi får se om jag får tid någon kväll i veckan.
Vaktlar liksom höns värper ägg, och det blir snart ett problem om man inte har någonstans att förvara dem på. Inspirerad av den tidigare stapeln för normalstora ägg har jag tillverkat en äggstaplare även för vaktelägg. Min svetshjälm som automatiskt ska blända ner när man börjar svetsa har krånglat under en längre tid. Det sitter ett uppladdningsbart batteri som ska laddas av några solceller som exponeras av svetslågan. Jag gjorde ett försök igår att få liv i hjälmen genom att sätta den i solen hela dagen men bara efter några minuters svetsande gav den upp igen. Med säkerheten som argument tvingades jag köpa en ny hjälm innan jag kunde slutföra svetsarbetet. Nu kan vi förvara 60 vaktelägg på ett “snyggt” sätt, vilket motsvara en knapp månads äggproduktion.
Idag har jag försökt begränsa mina fysiska ansträngningar till ett minimum med tanke på att jag känner mig ganska mör i kroppen samtidigt som temperaturen kryper upp emot 28 grader när det är som varmast på dagen. Jag la tankarna på att köra grästrimmern på hyllan till förmån för att klippa ängen där de flesta växter blommat klart. Det är inte så värst ansträngande att köra fyrhjuling, även om klippaggregatets motor tyckte annorlunda. Hela intaget till motorns luftkylning var helt igentäppt med maskrosfrön när jag kom tillbaka – inte undra på att motorn gick varm. Jag har fått en beställning på några mobila stolpfundament som ska användas till tillfälliga avgränsningar och hagar för hästarna. Jag hade glömt bort hur tungt det kan vara att blanda betong, men när papprör och vinkeljärn var kapade och borrade hade jag ångan uppe och ville slutföra det jag påbörjat. Förhoppningsvis blir det lite svalare imorgon så att jag kan gå runt med grästrimmern och göra det jag trodde att jag skulle få gjort idag.
Vatten från tak till näbb
I min kalender står det ledig, men de senaste två dagarna har mer eller mindre följt samma mönster som på jobbet. Fokus har hela tiden fått skifta mellan större och mindre projekt samtidigt som en hjälpande hand fått lånats ut till både det ena och det andra. Nu äntligen står IBC-tankarna på plats bakom maskinhallen och väntar på regnvatten. Det kvarstår att sammankoppla tankarna med rör och kopplingar så att alla tre tankar fylls upp. Förhoppningsvis kommer det jag behöver innan himlen bestämmer sig för att leverera nästa stora skur. Jag passade på att tvätta ur den befintliga tanken på alger när jag ändå dekanterade över vattnet till tanken bredvid som placerats på sin slutliga position. Ett försiktigt önskemål från min fru om en konstruktion för att lyfta upp en vattenhink från marken inne i hönsgården konstruerades mellan tanktvättningarna som aldrig tycktes ta slut. Ovanpå alla göromål med vattenhantering visade det sig att gräsklipparens ena hjul hade punkterats och behövde ny innerslang. Nu ska det bli skönt när ledigheten övergår i helg då jag kan ägna mig åt att klippa ängen och fara fram med grästrimmern och få lite fason på gården.