Efter att jag kastat i mig en middag, och sett det första liket på teven, bestämde jag mig för att gå ut en sväng i verkstaden för att grundmåla fönstergallerna. Jag hade en skvätt kvar sedan tidigare, så jag behövde inte bryta upp den nya burken som inhadlades här om dagen. Det verkar som att jag inte glömt hur man målar så att det täcker utan att det börjar rinna. Jag kunde måla båda sidor, så nästa gång blir det första omgången vit färdigfärg. Den kommer nog ta lite längre tid på sig att härda, så vi får se om det hinner torka ordentligt fram till söndag, då jag preliminärt planerat att montera.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Fästen för fönstergaller svetsade
Vardagsmörkret gör det inte direkt enklare att komma igång med fritidsaktiviteter efter jobbet. Jag har haft en surdeg som legat och jäst ett bra tag nu. Det sista på fönstergallerna till sadelkammaren, innan de kan målas, har varit att svetsa fast bultar för infästningen. Dagarna har blivit veckor, som sedan blivit månader. Tänk – inte mycket kvar, men ack så svårt att komma till skott! Det är det repetetiva arbetet som tar emot, men när man väl kommer igång är det ganska snart avklarat. Jag tog mig tid att tvätta metallen med thinner för att få bort fett och smuts. Imorgon blir det antagligen första grundmålningen på båda sidor. Kanske jag kan ta mig tid och ork i slutet av kommande helg att skruva upp dom också!
Tvättinrättning
Det har varit lite segt med alla olika projekt de senaste två veckorna, men nu fick jag ett ryck att göra iordning inne i pumprummet. Tanken är att det ska bli en tvättinrättning med en grovtvättmaskin för hästtäcken, och en fast installerad högtryckstvätt som enkelt kan tas i bruk när man behöver. Varje gång jag tar fram högtryckstvätten idag, svär jag örver hur motigt det är att dra fram den. För lite drygt ett år sedan införskaffade jag en äldre högtryckstvätt och en slangvinda som jag tänkte använda till en fast installation, men jag har inte kommit för mig att fixa slangen som ska sitta mellan tvätten och vindan. Idag fick jag i allafall ett ryck, och köpte en den saknade. Jag satte upp vindan på väggen och bultade fast motordelen i betonggolvet. Förut när den stod på hjul vibrerade, och flyttade den på sig själv – nu står den stadigt där den står. Nästa steg blir att koppla in vatten och el – sedan är det adjöss med tjorvande slangar och kablar när man tvättar vagnar och annat som ska bli skinande rent.
Så nära noll man kan komma!
Efter en längre tids uppehåll på projektfronten och reparationen av Moälvens motor, kan jag konstatera att vi nu gått över krönet i fråga om att få igång den igen. Svante och jag var ute och gjorde nödvändiga mätningar för att säkerställa att motorblocket inte tagit någon skada. Äntligen gick det vår väg! Nu behöver vi inte längre riva och demontera fler delar, utan nu kan vi koncentrera oss på att byta ut det som behöver bytas, och reparera det som går att reparera. Nu får verkstan ta hand om vevaxeln, och se till att vi får tag i rätt reservdelar. Under tiden får vi rensa kylvatten- och oljekanaler i motorblocket. Det här kommer vi att fixa!
De korta ögonblicken är en belöning i sig
Nu har vi bott här i över två år, och vi har fortfarande inte gjort iordning badrummet! Den gråa och livlösa poolen med mossa på botten är fortfarande inte iordninggjord eller fylld med vatten. Vi har inte heller byggt någon altan, eller satt in en fönstervägg, eller gjort om loftet till en festvåning…ändå känns det rätt så bra! Varje gång jag går in i stallet fylls jag av lycka och energi. Maskinhallens stora port öppnas av en knapptryckning, och jag har alla maskiner och verktyg i världen för att kunna lösa enkla problem som uppstår. Här finns alla möjligheter att vara lycklig. Idag gick min son, mina föräldra och jag på en liten rundvandring runt skogshagen, och kunde konstatera att man inte behövde resa speciellt långt för att uppleva någonting vackert och rofyllt. Nåja….jag behöver i alla fall inte resa så långt för det. Nu när jag skulle avsluta en aktivitestfylld dag med att utföra den sista fodringen, möttes jag av en skön syn påväg ner till stallet. Dimman ligger tät, och ljuset från stallet skimrar förtrollande! Jag hör hur Venar välkomnande hälsar på mig precis innan jag kommer in genom dörren, och genast känner hur jag fylls av glädje, och kan inte låta bli att känna mig upprymd och hoppfull inför den stundande morgondagen – jag är säker på att det kommer finnas någonting att göra då också.
Övre skogshagen färdigstängslad
Nu är den övre skogshagen färdigstängslad. Vi har under veckorna satt upp isolatorer och dragit band så länge som orken ock ljuset tillåtit. Nu håller vi på att göra en grind så att man kan koppla ihop skogshagarna med varandra. Imorgon kopplar vi på elen och kanske låter Venar bekanta sig med det nya rummet. Det känns härligt att inte behöva ha pressen på sig att hinna bli klar innan vintern kommer. Fråga är nu bara ifall man skulle orka ta sig an att göra klar en tredje skogshage i år, eller om man ska vänta till nästa år. Det jobbiga blir nog bara att börja, sedan blir det klart av bara farten. Stolparna kommer förmodligen inte att räcka, men det finns ju fler att inhandla om de skulle ta slut. Nej – det finns nog inga ursäkter att inte börja med ytterligare en hage.
Rensning i dammen
D
ammen utanför stallet riskerar att helt växa igen med kaveldun, och om vi inte gör någonting nu så kan vi nog helt glömma att få se en vattenspegel på den i framtiden. Jag har länge velat rensa ut lite vattenväxter, men det ständigt återkommande paret av svarthakedoppingar har gjort det svårt att göra någonting åt det under den bästa tiden på året. Nu har emellertid dammen torkat ut för säsongen, och man kan gå mer eller mindre torrskodd i den. Med handkraft har vi nu lyckats rensa bort en fjärdedel av dammen. Målet är att rensa bort två tredejdelar. Venar fick göra nytta och forsla bort det som ryckts upp. Vi har ju två andra dammar som inte självfyller, och dessa har vi tänkt fylla igen, och göra gräsmatta av. Det tar hårt på krafterna att dra upp planta för planta med så mycket rötter att växten får svårt att komma igen. Troligtvis kommer vi få upprepa proceduren nästa år, men då hoppas jag att det inte är lika mycket att dra upp.
Ljust och fräscht
Det tog längre tid än väntat att bli klar med stallrengöringen. Nu är i alla fall väggarna kalkade, och träytorna oljade. Kalkningen gick på någon timme, medan oljningen tog närmare fem timmar, med lite drickapaus inräknat. Det blev lite traktorkörande när min son skulle mocka ut hagarna – också det ett välbehövligt avbrott. Det var mycket pill med krokar och upphängningsanordningar som måste skruvas bort, och sedan tillbaka igen efter målningen. Jag passade på att dra ihop springorna mellan plankorna, som krymt flera centimeter. Jag hann precis få in sista kärran med spån i boxen innan min fru kom hem med hästarna. Nu känner jag mig ganska mör, och kommer nog inte göra något mer idag, än möjligtvis laga middag.
Första tvätten
Så var det dax att göra den första grundliga rengöringen av stallet. Det gäller att passa på med stalltvätten när stallet är tomt! Venar och Joker är på besök hos vänner i Linköping denna helg. Det känns på något sätt givande och rofyllt att vårda något som man sjäv skapat. Ett hus som någon annan byggt behöver med jämna mellanrum målas om, men då känns det som en belastning. Det här handlar om att bibehålla någonting som man lagt ner hela sin själ på att skapa. Jag fick hjälp av min son att tömma boxarna på spån, och sedan var det “bara” att plocka fram högtryckssprutan. Det tog en timma att ta ut spånet, men hela tre och en halv timme att spola av alla ytor – tak, golv, väggar, fönster, boxfronter och golvbrunn. Planen var att spola av taket och golvet först, och sedan väggar, men det blev nog både två och tre gånger över samtliga ytor. Så länge vattnet på golvet är brunt, kan det ju inte vara helt rent! Nu får allt torka till imorgon. Då blir det kalkning på väggarna och sedan inoljning av alla träytor som gäller. Förhoppningsvis hinner alla träytor torka upp. Om jag ska summera första året för stallet, så har det fungerat riktigt bra. Det finns kanske två saker som kan vara föremål för förbättring. Tappstället tenderar att ständigt blöta ner spånet i Venars box, och avloppet börjar fort lukta illa. Någon form av vattenlås skulle kanske vara på sin plats, men å andra sidan så indikerar en illaluktande brunn på att den skulle behöva rensas – det kanske är bra. Den fungerar i alla fall som det är tänkt. Det fick jag bekräftat idag, då all smuts hamnade i botten på brunnen, medan vattnet kunde hitta sin väg ut, utan att det blev stopp i avloppet. Jag tror i alla fall att hästarna kommer kunna trivas ett år till i vårt älskade stall!
Sista stolpen besegrad
Då var alla stolpar runt den nya hagen nerslagna. Det gick betydligt snabbare att komma så långt som jag kommit nu, än vad jag hade räknat med. Tyvärr blir jag tvungen att omplacera två av stolparna som skapar en massa problem när man ska ta sig fram med 4-hjulingen. Det medför troligtvis i sin tur att ytterligare två träd måste tas ner. Dessvärre blev jag avbruten i mitt arbete, och “inkallad på akutjobb”, annars hade jag varit helt nöjd nu. Fast det var kanske bra att jag inte kunde ge mig i kast med att göra justeringen. Jag känner mig rätt mör nu, och det är bäst att sluta när man fortfarande tycker att det är stimulerande. Det får bli en lämplig aktivitet efter jobbet i veckan som kommer. Nu måste vi få tag på isolatorer och elband, så vi kan slutföra projektet. Vi har kvar några tvättade band från förra året, och vi börjar nog lämpligast med dessa.