Alla mina projekt

Beväpnad med vinkelslip, skyddsglasögon, ahndskar och hörselskygg, åkte jag ut till Moälven för att bana väg för inplacering av motorn. Det gick åt en hel del kapskivor, men nu är det fritt från hindrande fästen på motorbädden. Det ser ut som att fästena är svetsade i flera omgångar med olika lösningar varje gång, så de nya fästena får nog bli rejäla, så att de håller. Om alla mått är rätt mätta, och mina antaganden stämmer, så ska motorn gå in om man tar av oljelocket högst upp, och oljepluggen längst ner. Då har man 1 centimeter till godo i nederkant, och hela 3 i överkant. Jag tog med mig backslaget, oljekylaren och avgaslimpan från båten. Nu är alla delar som hör till motorn målade i samma “Pentagröna” färg. Motorbädden skulle behöva en omgång avfettning och högtryckstvätt med eftergöljande rostskyddsbehandling, men det får bli en annan gång.

Idag har Svante, Erik och jag varit produktiva. Nästan alla delar på motorn sitter där dom ska, och med nya packningar. Än så länge har vi inte saknat några bultar, eller muttrar, utan allt har kunnat hittas i sortimentlådan. För utom att vi fick skruva av och på transmissionskåpan ett antal gånger för att vi glömt, eller missat någon detalj. Vi använde oss av traktorn för att flytta motorn från stativet till ställningen som jag svetsade förra helgen. Mina mätningar visade sig stämma, och vi kunde enkelt få motorn att vila stadigt i vaggan. Motorn går nästan att dra runt med handkraft, så alla lager sitter som de ska, och alla muttrar på lageröverfallen är dragna med rätt moment. Nu återstår det att montera fast bränslepumpen, samt alla ledningar och filter som hör till, innan vi kan fundera på att försöka få in den i motorrummet igen. Imorgon ska jag nog åka ut till båten och  kontrollmäta, så att jag kan tillvera nya motorfästen. Motorn är en riktig skönhet, nu när all rost och smuts är borta, och fått tillbaka sin ursprungsfärg och lyster.

Veckan som varit, har inte varit så produktiv beträffande motorrenoveringen. Mycket beroende på att inspirationen helt uteblivit. Igår målade jag kåpan till svänghulet, och lite smådetajer. Idag svetsade jag en ställning som ska orka bära upp motorn medan jag skruvar ihop alla delar. Stativet är aningen klent, och motorn blir tyngre för varje del som monteras. Dessutom skulle det inte vara möjligt att montera fast kåpan och samtidigt ha motorblocket på stativet. Förhoppningsvis sitter alla hål på rätt avstånd från varandra. Nu väntar jag på några packningar, som förhoppningsvis  kommer med posten i veckan, innan jag kan fortsätta med monteringen.

Efter en vecka med låg motivation, och lite viljekraft, tvingade jag mig ut i verkstan för att fortsätta med motorrenoveringen. Efter någon timme var jag på bättringsväg, och efter att motorn satt i stativet, och första steget var taget i återuppbyggnaden av motorn, var jag helt botad från min lata sida. Skönt att fodrena i sitt nerstuckna läge höll sig inom toleranderna. Det gick åt en del Tops, för att rengöra spåren för gummipackningarna. Nu är kolvarna, vevaxeln och överfallen till ramlagrena monterade. Jag var tvungen att bege mig ut till Moälven för att hämta några kvarglömda muttrar, och passade på att ta med mig svänhjulskåpan. Båten har fått ett annat utseende, som i mitt tycke är till det bättre, utan skorstenen. I veckan kanske jag tillverkar nya motorfästen, och en ram som motorn kan fästas i. Jag måste börja tänka på hur vi ska få in motorn igen, och om hela motorn går att montera ihop uppe på landbacken först, eller man måste ta den i delar. Det blir betydligt besvärligare att montera ihop på plats – å andra sidan är det ännu svårare att få in den, om den är för stor.

Det har inte skett några revolutionerande saker beträffande motorn till Moälven, annat än att jag rengjort, borstat och målat ytterligare några detaljer till motorn. Det är två generationer färg och avlagringar av olja och smuts äldre än vad jag är, som först måste avlägsnas innan första lagret färg kan läggas på. Sedan får man vackert vänta ett dygn innan man kan lägga på andra lagret. Nu finns det inte så många delar till som ska målas, eller är kritiska att få färdiga i detta skede av renoveringen. Resterande delar kan jag putsa och måla vartefter ihopsättningen fortskrider. Nu måste jag antingen köpa, eller bygga en ställning för motorn så att man enkelt kan vända på motorn när man monterar ihop den. Det går väl på ett ut om man bygger den själv, eller köper en färdig. Bygger jag den själv kan jag i alla fall inte gå tillbaka och klaga om den inte skulle hålla, och köper jag en så kommer jag garanterat bli besviken på kvalitén. Appropå kvalité – medan jag stod och borstade på transmissionskåpan insåg jag vilken pärla denna motor är. Idag bygger man motorer efter att de ska hålla fordonets livslängd, så många delas görs av plast eller tunnväggiga material som inte går att reparera. Visserligen har prestandan ökat och för den delen effektiviteten, men frågan är om det inte skulle vara bättre om tillverkarna satsade på produkter med lång livslängd framför vinstmaximering. Jag kanske tänker fel, och har inte alla fakta för att göra uttalanden om just motorer och dess utveckling, men det gäller ju så många andra produkter som skickas på tippen, istället för att repareras eller underhållas.

Äntligen! Efter att med två tons tryck dragit upp cylinderfodrena cirka två centimeter ut Moälvens hjärta, lossade de så pass mycket att jag kunde få ut dem helt. Nu känns det som att jag nått en vändpunkt i detta fasansfulla “trauma”. Jag var rädd för att jag skulle behöva värma och skära med skärbrännare för att befria motorblocket från det onda. Det ligger mycket rost och sörja i vattenkanalerna, så det var inte fel att plocka ut och rensa när vi ändå plockat ner hela motorn. Tryckluft, flaskborstar och piprensare kommer förmodligen bli mina bästa vänner i verkstan de närmaste dagarna. Det känns otroligt skönt att ha kommit så här långt, och helt underbart att alla tre pjäser bjöd på samma motstånd. Det hade varit förödande för psyket om en av dem inte hade gått att få loss. Det var ett bra beslut av Svante att forsla hem motorn till mig. Om inte Mohammed kommer till berget, får berget komma till Mohammed!