Är det något yrke som jag starkt skulle avråda från att göra karriär i, så är det fönstergallermontör! Vilket elände att få det på plats! Första fönstret gick att få på plats på någon timme inklusive hämtande av verktyg. De två resterande tog nog en och en halv timme vadera. Beväpnad med en hel arsenal av verktyg och svordomar gick det till slut. Nu sitter dom i alla fall på plats, och eventuella sadeltjuvar kommer få det besvärligt att ta sig in den vägen. Färgen hade torkat under natten, och vädret kunde inte bli bättre. Det känns skönt att äntligen vara klar med det här projektet.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Verkstan
Första lagret färdigfärg
Det är lätt att glömma bort enstaka svetsfogar, som föreföll mindre lyckade, när färgen kommer på och ger det där färdiga helhetsintrycket. Grundfärgen hade torkat under det gångna dygnet, men jag tror att kommande torktid måste utökas med något dygn till. Så det blir förmodligen så att jag får vänta till nästa vecka innan jag monterar. Jag gör nog det jobbet bäst under dagsljus, så siktet är inställt på att bli helt klar med monteringen av fönstergallerna till nästa helg. Det finns ju lite annat smått och gott att pyssla med.
Grundfärg på båda sidor
Efter att jag kastat i mig en middag, och sett det första liket på teven, bestämde jag mig för att gå ut en sväng i verkstaden för att grundmåla fönstergallerna. Jag hade en skvätt kvar sedan tidigare, så jag behövde inte bryta upp den nya burken som inhadlades här om dagen. Det verkar som att jag inte glömt hur man målar så att det täcker utan att det börjar rinna. Jag kunde måla båda sidor, så nästa gång blir det första omgången vit färdigfärg. Den kommer nog ta lite längre tid på sig att härda, så vi får se om det hinner torka ordentligt fram till söndag, då jag preliminärt planerat att montera.
Fästen för fönstergaller svetsade
Vardagsmörkret gör det inte direkt enklare att komma igång med fritidsaktiviteter efter jobbet. Jag har haft en surdeg som legat och jäst ett bra tag nu. Det sista på fönstergallerna till sadelkammaren, innan de kan målas, har varit att svetsa fast bultar för infästningen. Dagarna har blivit veckor, som sedan blivit månader. Tänk – inte mycket kvar, men ack så svårt att komma till skott! Det är det repetetiva arbetet som tar emot, men när man väl kommer igång är det ganska snart avklarat. Jag tog mig tid att tvätta metallen med thinner för att få bort fett och smuts. Imorgon blir det antagligen första grundmålningen på båda sidor. Kanske jag kan ta mig tid och ork i slutet av kommande helg att skruva upp dom också!
Stolpningen kan börja!
Så! Nu är röjningen helt klar, och det återstår endast att köra ut några högar med granris, men man blir härligt trött i kroppen av att arbeta i skogen, och lite får jag lämna kvar så att det finns en anledning att gå ut igen. Nu kan man hitta hela vägen utan att behöva gå vilse, eller tveka om vägen. Från början hade vi tänkt använda träd till att spänna upp el-band runt skogshagarna, men det skulle nog inte bli så snyggt och bra som jag skulle önska. Marken verkar ändå vara villig att ta emot stolparna utan att man behöver stöta på allt för mycket problem. Nu har jag siktet inställt på att försöka bli klar med hagen under hösten. Sätter man upp 10 stolpar åt gången så blir man ganska snart klar. Sträckan runt hagen ligger på 600-700 meter, och arean blir nästan 1,4 hektar. Effektivt arbete skulle innebära att man var klar på en månad, men tanken är att kunna dela av hagen, så första delen skulle kunna vara klar snabbare. En sak är säker, hagen kommer inte att sätta upp stolpar åt sig själv i alla fall.
Vridbart drag till ATV-vagnen
Nu har jag bestämt mig för att bygga en egen boggie-vagn till 4-hjulingen, efter att ha tittat runt på vad som finns på marknaden. Förhoppningen är att jag kommer få vagnen precis som jag vill ha den, till en kvalitet som jag kan känna mig tillfreds med. Vagnen ska kunna fungera som timmerkärra, gårdskärra, och allt vad man kan tänkas behöva i vagnsväg till 4-hjulingen. Vagnen kommer bestå av en dragstång i fyrkantprofil, där man “klär på” de tillbehör som man vill använda sig av. Eftersom den ska gå att använa i skogen är det viktigt att handsken som fäster vagnen i dragkulan ska kunna vridas, så att inte fyrhjulingen välter, eller vagnen hoppar av om vagnen skulle luta åt ena eller andra hållet. Timmarna som jag kan spendera i verkstaden har kraftigt reducerats, eftersom det är första arbetsveckan efter en “lång” och härlig semester. Igår klurade jag ut vad jag behövde för material, och idag påväg till jobbet, gjorde jag en beställning hos den lokala stålleverantören i Knivsta. Under kvällen har jag stått en stund vid svarven för att tillveka de delar som ska användas till den vridbara draghandsken. Som vanligt ser det ut att fungera – i alla fall när jag sneglar på prylarna här vi skrivbordet. Fortsättning följer.
Fästen till vedlagrets fasad
Trots att det är svalt i verkstaden så blir det snabbt svettigt att hålla på att smida. Nu har jag tillverkat 7 stycken fästen som ska hålla reglarna till fasaden på vedlagret på plats. Jag tror att jag väntar till kvällen med att svetsa dom på plats. Sist jag svetsade, och det var varmt, gjorde jag nybörjarmisstaget att inte ha långärmat på mig. Resultatet blev vackert kräftröda underarmar, som efter några dagar började fjälla. Nåja, det finns väl annat man kan ta sig för medan man väntar.
Beställning på export
Igår fick jag materialet till flaggstångsstagen som ska ersätta de gamla och sönderrostade, som hållit upp flaggstången på mina föräldrars ladställe i Finland. Själva jobbet var självpåtaget sedan förra årets visit, då jag hade idéer om att kanske kunna svetsa på nytt material, men jag inser nu att det hade blivit svårt att få till det snyggt utan att kunna bocka och värma materialet. Jag hade visserligen redan då planer på att göra iordning en smedja, men jag hade då ingen aning om hur man gjorde hål utan att borra och ta bort material. “Fötterna” på stagen hade nog blivit för tunna, om jag bara plattat till ändarna, och sedan borrat. För mig som aldrig hållit på med smide, eller funderat på hur man driver upp ett hål, blev jag förvånad över hur pass enkla metoder man använder. Därmed inte sagt att det inte är tungt, eller oproblematiskt att utföra. Efter ett dussin uppdrivna hål, kan jag nu konstatera att jag hjälpligt behärskar metoden. Helt klart användbar. Nu ska stagen grundmålas innan de kan lämna verkstaden.
Servettormar
Temat med kräldjur tycks fortsätta ett tag till! Den första serieproduktionen av “servettormar” har nu lämnat smedjan. Det blev 12 stycken. Man kan inte riktigt tro att det går åt en halv meter rundstång per “individ”. Det var knepigare än väntat att få alla att bli någorlunda lika. Men det blir väl så, när man formar varje servettringsorm på fri hand. En teknik som jag först nu börjar få koll på, är att smalna av en stång till en spets utan att materialet fransar sig. En annan sak som blir tydlig efter någon halvtimmes oavbrutet hamrande, är att underarmar och händer får ordentlig motion. Gör man flera saker samtidigt behöver man inte vänta på att järnet blir varmt, det finns alltid något som är tillräckligt varmt för att bearbetas.
Skål för nyttiga saker
På temat kräldjur fortsatte jag idag i smedjan med ytterligare ett ett föremål till samlingen – “The serpent”. Det blev knepigare än jag tänkt mig att tillverka en skål för grönsaker eller frukt, men ändå ett roligt och lagom utmanande smidesprojekt. Första problemet var att hantera den långa rundstången. Det finns liksom ingenting att ta tag i, sedan är den lång och otymlig. Öppningen i ässjan är heller inte större än 25 cm, så det blir svårt att göra en större skål än så här. Jag insåg att jag saknar ett verktyg för att böja rundstången jämt. Det fick bli två polygriper och en hammare istället. Jag får väl tillverka en tång för ändamålet om behovet att göra fler skålar skulle dyka upp. Skålen visade sig fungera utmärkt till lök och chili i alla fall – tveksamt om den går att använda till chips.