Category Archives: Slottsparken

Nya kurvor i slottsparken

Under veckan som gått har jag mest ägnat mig åt att klippa gräs, både med slagklipparen efter fyrhjulingen på ängen och röjsågen utefter staketen och dikeskanterna. Vardagarna går rätt fort utan att göra större motstånd att förhindra helgerna från att ta plats. Idag har jag fått god hjälp av min dotter med att anlägga gångar i slottsparken. Arbetet är ganska tungt, men det går ganska snabbt. Vi har redan kommit över hälften, och imorgon kanske vi hinner slutföra gångarna sånär som på slitlagret som enligt önskemål ska bestå av något som är sandfärgat. Just nu har vi fyllt på med 16-32 för att få lite stabilitet. Slutligen återstår det att göra plats för en rabatt till. Sedan får anläggningsarbetet betraktas som avslutat, och därmed kan ytterligare ett projekt läggas åt handlingarna.

 

Vi behåller ogräset ett tag till

Idag fick jag besök av K, som hämtade sin cykel som fått sig en genomgång efter ett växelhaveri. Vi passade på att gå runt och titta på alla organiska och infrastrukturmässiga förändringar som skett sedan förra besöket för en vecka sedan. Vi avslutade med en kopp espresso med utsikt över kryddträdgården. Efter besöket satte jag igång med att trimma gräset runt halva tomten och gropen. Vallörten och ryssgubben tillsammans bildar vackert gula och blåa fält som lockar till sig bin och humlor, så de får stå kvar tills de blommat klart. Nu har syrenerna börjat blomma, men inte hugger jag ner dessa bara för att de ser tråkiga ut resten av året inte. Det känns så onödigt att kämpa emot naturen allt för mycket, då får man hålla på att kämpa länge….och naturen kommer att vinna i långa loppet i alla fall. Chefsarkitekten för slottsträdgården önskade en “ärtbåge” till och ytterligare rabatter utefter staketet för att så malört och lite klängande växter som ska kunna pryda vidjestaketet. Det är bra jord ca 30 cm ner, sedan kommer kompakt sandlera, men det borde räcka för att få det att frodas. Vi funderar på att sätta lite tidiga lökar bland vallörten så att vi på vårkanten kan njuta av lite blommor som hinner skänka skönhet innan vallörten åter tar över. Sedan kommer alla buskar att få ta plats fram tills dess att Kung Bore behagar att göra entré.

Potatis och stenläggning

Veckan har varvats med stenläggning och parkförvaltning. Igår passade vi på att fylla odlingslådornas vattenmagasin med vatten för att ge plats för nytt regnvatten. Jag har inte hunnit vara så mycket ute i trädgården som jag önskat, men det går rätt bra att pyssla med annat också. Sonen och jag har börjat intressera oss för FPV-drönare. Det är sådana där flygande farkoster som har fyra propellrar och som man styr med fjärrkontroll. Skillnaden mot vanlig drönare är att det finns en kamera ombord som förmedlar bilden till ett par glasögon som man tittar i. Mycket svårt och utmanande. Själv sitter jag och övar i en simulator på datorn innan jag vågar ge mig ut på riktigt. Efter en rundvandring och inventering i trädgårdslandet så har mandelpotatisen, amandine-potatisen, löken i alla valörer, jordärtskockorna, tigersquashen, squashen, brytbönorna, ärtorna, rädisorna, salladen, dillen, fänkålen, rödbetorna och morötterna börjat komma upp. Idag avslutade jag stenläggningen av rundeln i slottsträdgården. Det gick riktigt bra att dela tegelstenarna efter att ha sågat en skåra med vinkelslipen och sedan ta ett riktas slag med mejsel och handslägga.

Mer att göra – mindre tid till att skriva

Under den senaste veckan har det varit full aktivitet på gården. Jag har äntligen börjat få hyfs på RC-banan, och en ny sträckning börjar ta form. Det kommer bli en doserad kurva som slutar i ett hopp som kommer att korsa banan. Den första delen är nu grundlagd och fortsättningen kommer förmodligen under veckan. Slottsparken har börjat ta form med instruktioner från hovet. Alla har varit lite smått engagerade så arbetet fortskrider i ganska högt tempo. Idag efter jobbet schaktade jag bort gräsmatta och matjord för att ge plats åt en liten tegelstensbelagd rundel med tillhörande kafébord. Även om allt inte görs i optimal ordning så kan ändå effektiviteten hållas uppe.

Om man letar efter stenar går det lättare

Idag har jag stannat på marken för att hinna ta tag i de sista knölarna och sådden nere i gropen. Jag började dock med att ta ut alla pelargoner. Jag tror att närmare 90 procent har strukit med. Förmodligen har det inte fått tillräckligt med vatten när ljuset och värmen återvände. Jag vattnade i alla fall ordentligt och tänkte avvakta någon vecka innan jag dömer ut mina färdigheter i pelargonövervintring. Ogräset utanför slottsparken schaktade jag bort, och det blev ett helt lass med gräs och ogräs. Nu har jag bara andra sidan av entrégången kvar, men det får bli en annan dag.  Uppe på lök- och potatiskullen blev det två terrasser till där jag sätter Amandine-potatis. Idag var det riktigt stenigt och jag var tvungen att ändra taktik för att inte krokna. Istället för att vända jorden fokuserade jag på att hitta stenar som jag kunde lägga i kanten för att göra en avgränsning. Det är en ganska kompakt och lerig jord så en första potatisodling torde vara perfekt som jordförbättringsåtgärd till kommande år. Efter potatisgrävandet blev det så äntligen dags att börja fröså nere i odlingsbänkarna. I drivbänken hade det redan börjat spira ordentligt så jag fick ta fram handkrattan och börja rensa. Morötter, rädisor, sallat, rödbetor, sommarmorötter, broccoli, squash, fänkål, brytbönor, ärtor och dill blev det – om jag inte mins fel. Eftersom jag inte har löst bevattningsfrågan helt så var det bara att fylla så många vattenkannor som fick plats på fyrhjulingen och börja vattna. Jag inser att jag måste ordna med rinnande vatten på något sätt. Nu när allt är satt i jorden kanske jag kan lägga ner lite mer energi åt frågan. Den lilla muskel- och viljeenergi som fanns kvar ägnade jag åt att tjära och måla stolparna som ska stötta upp humlen nere i gropen. I veckan som kommer blir det nog lite sysslor som inte kräver så mycket tid i anspråk.

Nya perspektiv på tillvaron

Idag firades min 50-plusdag av den närmsta familjen. Vad ger man egentligen till en 50-åring som antingen har eller skaffar det som saknas? Företrädelsevis någonting som man inte visste att man behövde. Då kanske en drönare kan förgylla film- och fotointresset som kommer och går. Naturligtvis var jag tvungen att ladda batterierna och läsa instruktionerna innan jag tog en första nervös provtur. Nu kan man ju ta lite roligare bilder än de flyg- och sattelitbilder som man kan hitta på internets olika kartsidor som finns tillgängliga för allmänheten. Nu ser jag att jag måste göra någonting åt underlaget i gropen och rensa ogräs längs staketet till slottsparken.

Anläggning, omplantering och nyplantering

Idag har jag gjort lite fint runt schersminbusken utanför slottsparken. Busken med allt ogräs omgavs av en gjuten stenläggning som jag tog bort. Med spett och slägga lyckades jag få loss alla stenar som sedan rensades från betong och lades tillsammans med resten av alla kubiska stenar i väntan på kommande projekt. För att underlätta klippning och ge plats åt två kulörer av krusbär och en svart vinbärsbuske anlade jag en rabatt med lite mjukare linjer mot gräsmattan. Med täckbark blev det extra fint och städat. Jag hann precis fylla på med krossad sten på kryddträdgårdens golv innan det värsta regnet satte fart. Jag vet inte riktigt ännu om jag är nöjd med underlaget, eller om jag ska satsa på något finare material. Samtidigt tycker jag att det är lite mysigt när man hör när man går och botaniserar bland kryddorna. Hur som helst blev det betydligt bättre när man inte längre ser skarvarna mellan de röda plattorna.

Vidjestaketet klart

Jag hade beräknat att det skulle gå åt cirka 220 vidjor till staketet, men det räckte med 210 stycken, vilket jag är tacksam för. Nu är jag nämligen slut i armar, ben och händer efter allt klippande, släpande och flätande. Efter att jag sågat av stolparna i någorlunda samma höjd ser staketet ganska jämt och rakt ut. Vissa stolpar viker av när vidjorna sätter lite press, och det är ingen idé att försöka räta upp stolparna när väl vidjorna klamrat sig fast runt stolparna. Nu är det upp till drottningen att välja blommor och växter som ska inreda parken.

Hassel till Lilla Slottsparken

Nu har jag börjat bygga ett nytt vidjestaket till vad som ska bli en blomstersektion till trädgården. det gick åt 55 stolpar som förvånansvärt nog inte stötte på några stenar som gjorde något större motstånd. Annars är det det som brukar ta tid vid stolpningen. Det känns i musklerna att man har jobbat – speciellt i underarmarna efter att ha trimmat vidjorna från grenar och löv. Det här staketet får bestå uteslutande av hasselvidjor. De är lite styvare, men om man förböjer och är försiktig så knäcker man varken vidjor eller staketstolpar. Utmaningen är lite att få staketet att se jämnt ut både beträffande höjden, men även glesheten mellan skiften. Det tog drygt tre timmar att samla ihop och trimma de 70 vidjorna som jag lyckades hamstra de två gångerna jag var uppe i skogen. Vädret ser ut att kunna bli snäppet varmare imorgon, så förhoppningsvis orkar jag slutföra staketet och börja med frösådden på friland.