Dagen är förvisso inte slut ännu, men idag har jag bestämt mig för att vila lite, och lägga större projekt åt sidan. På min lista för helgen har jag skrivit att jag ska handla och laga mat, plocka paradisäpplen åt hönsen, rensa avloppsbrunnen i stallet, tömma skottkärran på gödsel, konstruera en “filtermangel”, trimma dikena, sätta upp elstaket i hönshagen och fortsätta med den nya sträckningen uppe vid RC-banan. Merparten av listan är avklarad, och delar av den kommer inte att kunna genomföras. Det visade sig att staketet vi beställt till hönshagen, inte var ett elstaket, och jag fick avbryta. Lyckligtvis upptäckte jag det relativt tidigt, innan jag hunnit börja fästa upp det på stolparna. “Filtermangel” kräver kanske sin förklaring. Varje gång som jag kört med min radiostrda bil måste jag byta till ett rent luftfilter för motorn. Filtret består av skumgummi, och går naturligtvis att tvätta och återanvändas. Efter några körningar brukar jag ställa mig och tvätta filtrena. När filtrena är rena och fria från damm och grus hängs de upp på tork något dygn eller två innan det är dags att massera in filterolja. Filteroljan har till uppgift att fånga dammpartiklar så att de inte sugs in i motorn och orsakar onödig slitning. Filtrena måste vara lagom mättade med olja. Det får inte vara för mycket, för då släpper de inte igenom luft, och heller inte för lite då de släpper igenom damm. Det hät går alldeles utmärkt att göra genom att man lägger filtrena i en påse och häller i lite olja, för att sedan massera in den jämnt fördelad mellan filtrena. Nu försöker ju jag alltid att komma på nya sätt att göra saker effektivare på, så varför inte prova att mangla ur överskottsoljan genom en pastamaskin. Jag kan inte tänka mig att filter som är förpreparerade i handeln görs för hand, så varför kan inte jag försöka göra likadant? Efter att ha modifierat pastamaskinen som jag hittade på loppis kan jag nu både tvätta och olja in filtrena vid samma tillfälle. Först manglar jag ut allt vatten, och sedan dränker jag filtret i olja och sedan manglar jag ur överskottsoljan, som hamnar i glasburken som sitter i hållaren under. Jag kommer nog kunna spara in lite tid, och nu kommer oljemättnadsgraden vara lika varje gång, vilket i sin tur gör att motorn inte behöver justeras efter hur luftgenomsläppet ser ut från filter till filter.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Generellt
Coq au vin och utökning av RC-banan
Nej – Nu är det dags att uppdatera bloggen! Den senaste tidens händelser har inte motiverat mig att skriva i bloggen. Varje enskild aktivitet är så pass obetydlig att det bara skulle bli en mening eller två att få ner på pränt. Nu har de första två tupparna fått bidra till familjens försörjning genom att ingå som huvudingrediens i Coq au vin. Lyckligtvis slapp jag vara delaktig i själva exekveringen av den nödvändiga slakten. Det kommer säkert en dag då jag får hålla i yxan, men än så länge avstår jag om jag kan. Hur som helst var det gott, och vi blev mätta. Årets första besök i skogen efter sommarens långvariga torka, resulterade i en blygsam samling kantareller och några soppar.
Nu har jag bestämt mig för att utöka RC-banan med ytterligare en kurva. Tanken är att göra en doserad högerkurva som avslutas i en ramp och ett korsande hopp över vägen som man tidigare åkt på. Jag har länge funderat på att börja, men aldrig riktigt kommit till skott eftersom ingreppet på banan blir lite större än att man hinner avsluta det på några timmar. Man vill ju när som helst kunna köra när andan faller in. Så som jag kommer bygga om nu gör att jag kommer kunna bygga utan att störa trafiken, och det kan få ta hur lång tid som helst om jag skulle vilja. Först måste jag bygga en stödmur, vilket både är tidskrävande och tungt. Förhoppningsvis blir jag klar med den biten imorgon. Sedan börjar det mödosamma arbetet med att fylla på med material för att forma själva vägbanken. Jag är inte riktigt klar över hur jag ska bygga rampen, eller bron. Antingen blir det i trä, eller så ska jag försöka mig på att gjuta. Vi får se hur jag gör när jag kommer så långt.
Efter drygt 24 års uppehåll trillar man dit igen
Vi har gått ett tag och kikat på om vi inte skulle skaffa en rök. Här om dagen kom våran inneboende hemdragandes med en grill-/röktunna. Min tanke var att vi skulle bygga en egen rök som vi kunde både kall-och varmröka i. Nu har det varit lite varmt för att hålla på och göra några större arbeten utomhus, så det har liksom dragit ut på tiden. Denna nyinförskaffade rök fungerar säkert om man ska varmröka, men kallrökning kräver nog lite mer. Efter lite undersökningar inser jag att det inte alls behövs en stor vedeldad spis eller tunna, utan det räcker med att man har en rökgenerator som lever på luft och glödande spån. Som vanligt när jag ska ge sig i kast med något nytt försöker jag inhämta så mycket information som möjligt från andra uppfinningsrika personer från alla världens hörn. Min lösning fick bli ett överblivet cylinderfoder från motorrenoveringen av Moälven, samt en fläkt som blivit över när jag byggde 3D-skirvaren. Den går på 12 volt och drar endast 100 mA – vilket innebär att ett bilbatteri på 70 Ah motsvarar 700 timmars gångtid. Det borde räcka för den mest “mörkrökta” mat man kan tänka sig. Efter första den provisoriska ihopsättningen var det klart för första testet. Jag spånfyllde det perforerade innerröret, också det från Moälven – närmare bestämt det gamla avgasröret, och tände på med gasolbrännaren. Efter någon minuts värmning började det ryka om spånet. När att jag placerat spånröret inne i “kallröksgeneratorn” och startade fläkten, kunde jag konstatera att luftflödet var för högt. Istället för att varvtalsreglera fläkten valde jag att bygga ett spjäll. Idag testade jag röken i lite över en timme på ett batteri från en av mina sladdlösa maskiner, och jag har stora förhoppningar om att det kommer fungera. Spånet som jag testade med, var kanske inte riktigt optimalt, men rök kom det under hela testet, och mycket av spånet fanns kvar när jag avbröt testet. Imorgon blir det till att införskaffa “riktigt” spån. Jag skulle i och för sig kunna gå ut i skogen och såga ner lite olika träslag lämpliga för röken, men det tar tid att torka, och jag kan inte vänta. Jag hoppas att temperaturen utomhus kan hålla sig under 30-gradetsstrecket så kan jag teströka någonting – annars blir det ju varmrökt.
Hönsen har också fått lite uppmärksamhet. Jag byggde en vattenautomat som kan stå utomhus. De pinnar jag satt upp inne i hönsgården har börjat användas. Idag när jag kom förbi satt tre stycken och trängdes på en av pinnarna. -Kul när saker anvämnds som man tänkt sig. I övrigt ingenting att rapportera!
Värmebölja
Efter fem dagars nedvarvning och fullständig avkoppling hos mina föräldrar i Finland, är jag åter tillbaka på gården för att fortsätta med alla mina mer eller mindre självpåtagna projekt. Vistelsen på bortaplan var precis så lång att jag kunde förnimma antydan till en begynnande rastlöshet. Att få allt serverat för sig, och låta sig bli ordentligt bortskämd, hör kanske inte till mitt vanliga jag. Väl hemma möttes jag av en värmebölja som tvingat mig att mestadels vara inne i verkstaden med stängd port för att hålla värmen stången. Det blev en justering av stoppet för skottkärran på gödseltransportören. Den lyckades jag avklara under förmiddagen då värmen ännu inte hunnit bli så tryckande. Det är inte så kul att sitta med långärmat och svetsa när det är så varmt. Imorgon blir det den första officiella tömningen, och projektet kan förhoppningsvis helt och hållet läggas till handlingarna. Jag kände att jag behövde göra en insats och skänka hönsen en chans till lite mer skugga ute i hönsgården – så det blev ett litet tak som man kan flytta runt. När jag var inne och justerade vattenautomaten såg jag hur några av hönsen låg och badade i spånet, och fick dåligt samvete för att de ännu inte fått något sandbad, så två gamla däck sågades snabbt upp och fylldes med sand för att de ska kunna sköta hygienen. De avverkar det gröna snabbt inne i gården, så det börjar bli dags att göra i ordning själva hagen – när värmen äntligen bedarrade, kunde jag slå ner de sista stolparna.. Nu återstår det att sätta upp själva elstaket och koppla på ström, sedan kan vi avlasta gården på grönbete när vi är hemma.
Svetsning, målning och hönspyssel
Efter gårdagens lyckade försök med gödseltransportören fick jag blodad tand att försöka avsluta detta långdragna projekt. Med “tippstoppet” fastsvetsat och förstärkning av provisoriska svetsfogar tog jag fram färgsprutan för att väderskydda konstruktionen. – Jag vill ju inte att sex månaders ångestfyllt arbete ska rosta bort. Äntligen kan jag rulla ut åbäket från verkstaden och känna hur ordningen återställs.
Jag ägnade en halvtimmes meditation inne i hönsgården tillsammans med sex stycken modiga kycklingar. Det är fascinerande att se hur de pickar och sprätter. Helt plötsligt kan man höra målbrottskuckel inifrån hönshuset, och alla rusar in för att se vad som är i görningen. Antingen är det någon som säger – Åh…kolla vad jag hittade för något gott! Eller – Hjälp! Hjälp! Vargen kommer!…. Vem vet? Efter några minuter tittar en kyckling ut igen, och scenariot upprepas. Under min meditation fick jag plötsligt infallet att bygga en flyttbar pinnstege som kan placera på valfri plats inne i hönsgården, och senare kanske i hagen när den blir klar, och kycklingarna övergår till hönor eller tuppar, och blir mogna för mer vidsträckta äventyr.
Fler instrument klara
Idag har jag fortsatt på inslagen väg med att förenkla tillvaron för både hönsen och oss. Jag började dock dagen med att tillverka två små koppar som kan placeras i hålen på kabelrullebordet. Jag gjorde en djupare kopp för det mindre hålet. Nu ska man väl inte behöva se pennor liggande på fel plats längre – kan jag tycka. Hålet i mitten fick bli en hållare till ett större värmeljus.
Även om hönsen inte riktigt ännu vågat ta sig ut i hönsgården, byggde jag ett sol- och regnskydd som kan skruvas fast på valfri pelare, i valfri höjd. Taket kläddes i takpapp för att hålla för väder och vind. Inne i hönshuset utökade jag orkesterdiket med en “vattenflöjt” att hålla “fröorgeln” sällskap. Vi kan konstatera att vi sparar ganska mycket plats genom att fästa mat- och vattenstationerna längs väggarna. Dessutom är det lättare för oss tvåbeningar att fylla på med förnödenheter vid behov. Nu väntar jag bara på att någon modig höna eller tupp vågar sig ut i friskluften – Det börjar bli dags att mocka inne i hönshuset!
El, bord och foderstation
Under veckan som gick var elektrikern på besök och trollade fram några uttag och belysning till hönshuset. Hoppas nu att allt håller normerna med tanke på att miljön i hönshuset klassas som en brandfarlig miljö. Alla eluttag och armaturen är brandklassade och håller en tillräckligt hög IP-klassning. Kopplingsdosorna är gjorda i metall och är mer än dammtäta, så där har vi inga problem. Uttagen, som inte går att få helt dammtäta, har placerats i taket upp och ner, för att minimera risken att damm kommer in. I samma ögonblick som jag kopplar in en värmelampa bryter jag ändå mot riktlinjerna för användning av el i hönshus. Vi får försöka damma ur hönshuset i samband med att vi har kycklingar med värmebehov. Jag ägnade mig en stund åt att märka upp den ena elcentralen ute i maskinhallen, så man vet vilken propp man ska byta vid behov.
Idag slipade jag av kabeltrumman som vi ska ha till läshörnan. Jag använde sliprondellen då det inte fanns några krav på att bli helt plant. Jag använde gasolbrännaren till att svedda träet så att ådrorna kom fram. Jag var lite orolig för att det skulle bli lite för mycket vilda-västern-känsla, men det blev tillräckligt bra för att jag skulle våga byta ut det gamla bordet.
Nu har fåglarna blivit så stora, så att vi öppnat luckan ut till gården, men de verkar ha det alldeles för bra inne i hönshuset, så ingen har ännu efter två dygn lämnat hemmets fyra väggar för att uppleva bar himmel. Inte blev det väl bättre av att jag byggde en foderautomat av några avloppsrör och kopplingar. Vi glömde köpa spikband för att fästa upp dem, men efter lite funderande gjorde jag ett försök att tillverka en hållare som medger att man enkelt kan plocka bort rören. Det kan vara bra när man ska städa, och om man måste tvätta anordningen någon gång. Dessutom blev det elegantare än vad en uppfästning med spikband hade tett sig.
Nu haver jag haspat, precis överallt!
Igår hann jag klippa ängen inför dagens hästutställning som bestod av 16 av drygt 20 anmälda fjordingar. Hästdagar brukar innebära att jag får ta på mig vaktmästarrollen, och fixa det som ingen annan hinner, eller det som jag klarar av bättre än de som gillar hästar mer än verktyg. Huvudfokus utöver eldragning till ljudanläggningen blev att sätta upp en målning väl synlig för beskådan, men ändå skyddad från damm och hundar. Tavlan, som heter “Fjordhästar och smörblommor” som donerats av Ylva Hagfält till den som blev BIS (Best In Show). Vid tiotiden då jag kände att jag inte tillförde så mycket åkte jag till Uppsala för att handla mat och diverse mer eller mindre nödvändiga saker från alla gubbdagis som ligger bra till – “när man ändå är där”. Jag brukar skriva en lista med saker som jag saknar. Dels för att inte glömma bort någonting viktigt, men också för att inte förledas bland alla lockvaror. En sak som jag inte har för vana att ha på mig är kniv, trots att det är ett så pass användbart verktyg. Den är ju heller inte ivägen när den sitter fast i skärpet. Det fick hur som helst bli en kniv – Nu ska jag bara lära mig att komma ihåg att använda den!
När jag kom hem från Uppsala möttes jag av beskedet att Joker – vår häst – hade blivit BIS, och därmed har jag en tavla att hänga upp…..igen! Just nu står den i vårt arbetsrum och “mognar”, innan vi hittar en lämplig väggyta för den.
Eftermiddagen tillbringades i smidesverkstan för att tillverka diverse haspar till hönsgården. Det tog ett tag att lista ut hur jag skulle göra öglorna runda. Det blev betydligt enklare när jag tillverkat en gig att forma dem runt. På huvudingången till hönsgården fick jag komma fram med en lite annorlunda lösning eftersom man vill kunna stänga efter sig när man själv går in. Det fick bli en bygel som kan manövreras från både ut- och insidan. Dörren ut mot hönshagen klarar sig gott och väl med en hasp på insidan. Imorgon kanske jag kan få nätet över hönsgården på plats och stenar i nederkanten där nätet möter marken. Först då har jag gjort alla måsten och kan gå ner på halvfart….om jag vill!
Det tar tid med detaljerna
Under veckan blev det som väntat inte så mycket utfört. Jag hann dock med att sätta fast, måla och näta dörrarna till hönsgården. Man får ta på sig många olika yrkesroller om än amatörmässigt. I torsdag fick jag äntligen ändan ur vagnen och kopplade om så att högtryckstvätten och stallet tar vatten från avhärdningsfiltret istället för att ta det direkt på inkommande vatten. Under drygt två år hade det bildats en millimeter tjockt lager med kalk i diskhon inne i pumprummet. Det har varit en utmaning tidigare att få bilarna rena utan att det blivit vita fläckar på lacken. Idag sadlade jag om till smed för att lösa problemet med vinterluckan till hönshuset. Det gäller att passa på att smida när det är varmt. Svettigt var det i alla fall! Kort därefter lockade jag fram snickaren i mig och tillverkade sommarluckan. Den är till skillnad från vinterluckan inte isolerad. Det blev lagom att ta en dricka- och målarpaus mellan varje hål som jag mödosamt grävde till stolpfundamenten, som ska hålla upp nättaket och ge stadga åt hela hönsgården. Det är många detaljer som var och en kanske inte tar så lång tid, men de är så många att man hela tiden luras att tro att man snart är färdig med sitt projekt. Det har börjat krafsas och pipas inifrån äggkläckaren, så nu har jag mellan en och två veckor på mig att få det klart. Prognosen att hinna klart är ganska god, så jag kan nog dra benen efter mig ett tag till!
De saker som jag ser framför mig att vi behöver få klart:
- Sätta stolpar och bygga stomme för nät över hönsgården
- Sätta nät över hönshagen
- Sätta sten över galler i nederkant av hönsgården
- Bygga spång till ingången
- Sittpinnar i hönshuset
- Reden i hönshuset
- Elstaket i hönshagen
- Haspar på gårdsdörrar och sommarluckan
- Takpapp på entrén
- Vindskivor till taket när andan faller på
- Solskydd för dagar som denna
- Dra el till hönshuset före vintern
Att hinna ikapp
Just nu känns det som att naturen, alla måsten och min vilja ligger i fas. Jag får otroligt mycket gjort samtidigt som ingenting direkt hänger över mig som en våt filt. Projekten och uppdragen som jag åtar mig fungerar som en diskmaskin som hinner diska och tömmas lagom till att nästa laddning disk skriker om att bli ren. Igår var det premiär att använda eldringen. Jag hann precis konstruera två avlastningsbord som man kan haka på ringen vid behov. Idag gick jag upp till RC-banan för att hålla växtligheten i schack. Nu börjar gräset etablera sig där jag vill. Hälften av körupplevelsen ligger i att omgivningen runt banan känns naturlig och välskött för att inte distrahera körningen. Egentligen skulle jag vilja börja plantera lite perenna växter på utvalda platser, men det får stå tillbaka till förmån för andra projekt just nu. Idag har jag börjat sätta upp putsnät på hönsgården. Det var nästan lite för varmt att jobba, och jag nöjde mig med tio våder. 3 deciliter nitrometan uppe vi RC-banan fick bli dagens belöning och boost för självkänslan.