Idag har jag fått ner vattenledningar, elkabel och nätverkskabel i diket. Jag passade på att sätta in en nätverkskabel när jag ändå var i farten. På så sätt kan jag sätta in en accesspunkt för det trådlösa nätverket uppe i stora växthuset som ligger strategiskt bra för att ge nätverk till baksidan av huset. Jag hade ångrat mig om jag inte gjorde så. Kabelröret räckte nästan hela vägen. Jag hade räknat med 50 meter, men den extra metern för att dra el till brunnen gjorde att jag var två meter kort på material. Jag hade tänkt att sätta pumpen i brunnen. Nej! Det är inte jag som grävt sönder betongröret – det var så! Imorgon blir det täckning av diket samt inkoppling av eluttag, kranar och pump.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Monthly Archives: april 2022
Kabeldike och kuvöshuva
I tisdags var jag tvungen att bygga en ny högre kupa till kuvösen ute i växthuset. Tomatplantorna nådde taket och började växa krokigt för att få plats. Det tog hela kvällen i anspråk, men det känns skönt att växterna man odlat fram har det bra, även om det innebär att jag får stå på stege när jag vattnar. Om några veckor kan de planteras på avsedd plats. Jag är tvungen att vattna i både växthus och Pelargonrummet dagligen, så det är lätt att känna stressen när man inte riktigt har tid. Jag brukar ta vattningen uppe i Pelargonrummet på morgonen innan jag åker till jobbet, och vattningen i Växthuset på kvällen då temperaturen hunnit stiga under dagen.
Resten av veckan har jag grävt ett dike på vatten och el upp till växthuset och odlingsterrassen. Nu har jag kommit fram till hönshuset där jag ska ta elen ifrån. Jag passar på att sätta upp en tappkran för regnvatten även vid hönshuset för att underlätta djurhållningen. Det är cirka 50 meter dike som ska grävas, och nu har jag bara de sista metrarna kvar fred till brunnen där alla vattenledningar ska gå ihop. Tanken är att jag ska kunna tömma på vatten inför vintern som brukar komma varje år. Jag hoppas på att kunna bli klar med vatten och el under helgen. Sedan kan jag börja koncentrera mig på att få de sista listerna på plats uppe i Lilla Spanien så att det inte försvinner allt för mycket värme under nätterna. Automatbevattning och ventilationen kan vänta tills det är dags för utplantering av alla paprikaplantor. Eventuellt blir det lite sättning av lökar nere i gropen också. Allt hänger på hur smidigt det går med att gräva den sista biten och lägga ner kabel och slang i marken.
Ännu mera sten
Idag har jag i princip bara grävt upp sten och blandat sand med lerjord. Nu har jag två platåer med förberedd mark till potatis, morötter, rotselleri och pumpor. Den övre platån har hälften jordblandad sand och andra hälften sandblandad lerjord. Det slumpade sig så då det verkar ligga sand och rullsten i en fåra. Om det är förra ägaren som dumpat material där, eller om det legat där naturligt är för mig ovisst. Den nedre delen är en typisk “potatisåkerjord”. Jag har om vart annat grävt och plockat ut sten som får kanta odlingen. Fler stenar lär det bli. I år hinner jag inte förbereda mer mark till årets odlingar, men det kommer säkert att utökas med terrasser på andra sidan vedboden. Jag känner mig mer och mer komfortabel med “Grävis”, som kan göra underverk när man väl lär sig att hantera den.
Mycket sten
Nu är jag klar med det första steget på odlingsterrassen och har byggt klart den andra stockmuren till nästa platå. Det tar ganska hårt på krafterna att släpa stockar och driva in stolpar i marken och armeringsjärn i stockarna för att hålla allt på plats. Det blir hyfsat rakt och vågrätt. Det är lite svårt att få till det på centimetern när stockarna varierar i diameter från ände till ände. Jag får ta hjälp av lasern och sedan förlita mig på att ögonmåttet stämmer någorlunda. Potatisen och morötterna lär ju inte bry sig om det är lite snett. Däremot blir nog morötterna riktigt glada över den sand som kommer fram och blandas med den i övrigt ganska tunga jorden. Sand blandat med stenar är det som kommer fram när jag gräver och luckrar upp marken i den övre bädden. Jag plockar bort så mycket sten som jag ser. Vissa är omöjliga att missa. En bumling vägde säkert närmare 100 kilo! Grävis och jag fick verkligen samarbeta för att få upp den ur marken. Imorgon hoppas jag på att kunna bli klar med det övre steget och kanske på ner några lökar i en av odlingslådorna nere i gropen. Den vitlök vi satte i höstas har börjat titta upp ur jorden, och skulle behöva lite grannar i lådan bredvid för att inte känna sig allt för ensam.
Välkommen till gården, Örjan och Grävis!
Under veckan så har det hänt endel. Bland annat så har Örjan landat i dammen och väntar ivrigt på att Kerstin ska anlända. Växthuset har fått termometer och plantorna fortsätter att utvecklas i kuvös och pelargonrum. Jag har fortsatt med terrassodlingen och införskaffade en minigrävmaskin som kommer att användas flitigt. Bobcaten som jag fått låna är lite stor för mer delikata uppdrag och förstör marken där den rullar fram. Att köra på gräsmattan med en närmare 2 ton tung maskin sätter sina spår. Då är 400 kilo snällare. Jag börjar sakteligen behärska maskinen och lärt mig inom vilka gränser jag komfortabelt kan manövrera utan att tippa eller välta med “Grävis”. Till maskinen kom det med tre skopor och en hydraulisk jordborr, så nu kan jag förhoppningsvis lite enklare skapa hål och gropar för stolpar och fundament. Skulle jag behöva en större maskin kan jag nog fortsättningsvis få låna en av en välvillig granne.
Känner mig både före och efter
Igår fick jag hjälp av barnens kusin att fylla kuvösen inne i växthuset med sten. Om jag jämför med förra året så ligger jag före beträffande tomatodlingen och alt är egentligen på plats, men det känns ändå som att jag ligger hopplöst efter i vårbruket. Idag planterade jag om kronärtskockor, tomatillo och jordgubbar. Det är tur att jag flyttade ut och planterade om alla tomatplantor igår. Nu är kuvösen inne i växthuset igång, vattnet lilla växthuset är på plats, dammen är igång och kryddträdgården är rensad, så vad kunde vara bättre? Jag har fortfarande inte någon odlingsyta att tala om för all lök och potatis som jag planterat för. Konungarnas dal räcker inte till, och terrasserna som jag gjorde iordning förrförra året räcker inte riktigt till. Det stora växthuset är mer eller mindre färdigt, men det måste dras vatten och el dit upp. Pumpen nere vid hönshuset fungerar inte som den ska, utan verkar ha svårt att hålla trycket. Det är den jag tänkt använda till att få vatten upp till växthuset, så jag måste antingen försöka hitta problemet och laga den, eller byta ut det mot en som fungerar. För att lösa problemet med odlingsyta har jag börjat med att bredda, förlänga och förbättra terrassodlingen upp mot växthuset. Planen är att det ska bli två breda etage istället för tre smala. Jag hann med att bygga upp två skift med stockar innan orken och klockan sa ifrån. Vi får se om jag hinner göra någonting under veckan som kommer.
Alla skivor på plats
Då var alla skivor på plats. Eftersom det var mer eller mindre vindstilla gjorde jag ett försök att få upp en skiva på egen hand. Det visade sig vara enklare än vad jag trott, och rätt som det var hade alla skivor funnit sin plats. Nu ska taknocken tätas och nockplåten ska skruvas på plats. Dörrarna verkar vara lite tighta, så jag kommer att få justera dessa när träet har satt sig lite.
9 skivor kvar
Med god hjälp av grannen B, så kunde växthuset täckas till över hälften med kanalplastskivor. Det hade inte gått något vidare om jag försökt själv en sådan blåsig dag som det varit idag. Till och med en av Leonardos flygfarkoster hade kunnat lyfta dagen till ära. Växthuset blir riktigt snyggt, och jag är nöjd såhär långt. Allt har passat trots konstruktionen i ett “levande” material. När vi täckt ena sidan kom min fru förbi med lite fika. Det var gott med lite pizza och kaffe. Imorgon får jag nog lägga fortsatt arbete på växthuset åt sidan, då jag har lite svårt att få hjälp. Då kanske jag ska börja göra iordning det andra växthuset så att jag kan fortsätta uppdrivningen av tomatplantorna i kuvösen istället för uppe i Pelargonrummet där ytterligare frösådd av bland annat aubergine och lite kompletterande kryddväxter ska få ta plats.
Bit för bit
Nu väntas det äntligen bättre väder och det finns goda förhoppningar om att jag ska hinna klart med växthuset under helgen. Nu är båda kortsidor täckta med kanalplast, och det har sannerligen tagit längre tid än vad det ser ut att kunna ta. Skivor ska måttas, kapas, tejpas, passas in och skruvas fast. Kapningen har skett nere i verkstan där jag kunnat blåsa rent och dammsuga ut plastspån som blir av tillåsningen. Man måste hålla reda på vad som är ut och vad som är in. så det gäller att vara noggrann så att man inte tejpar med fel sorts tejp upptill och nertill på varje skiva. Upptill ska det sitta en tät tejp, medan nertill ska det sitta en ventilerande tejp så att kryp stannar på utsidan och vattenånga kan rinna ut. Att sedan tejpa “snyggt” är heller inte lätt. På det stora hela störs man inte så mycket av tejpen då den är gjord av aluminiumfolie och smälter in rätt bra. Dessvärre har det gått åt mer tejp än beräknat och jag måste fylla på med tejpförrådet för att kunna slutföra båda långsidor.
Lerigt
Idag har jag varit igång hela dagen från halv-åtta på morgonen till sex på kvällen. Min fru behövde hjälp med fordringen på morgonen så det var naturligt för mig att fortsätta vistelsen utomhus. När väl isen smälte blev det ganska snart lerigt. Ett tag var jag benägen att kasta in handduken, men väl uppe på stegen för att fästa träprofilerna som ska hålla plasttaket på plats glömde jag snart bort vad som fanns nere på marken. Det känns dock lite tungt i benen efter att ha gått och släpat på den extra vikten på skorna. Jag fick även ventilationsluckorna på plats, så nu är nästa moment att börja klä in växthuset i kanalplast och eventuellt att kapa några skruvar som var för långa. Det får dock vänta till att leran torkar upp. Allt man tar i tenderar att bli smutsigt när skruvdragare måste läggas på marken när man behöver båda händer till att passa in det man ska skruva fast.
