Jag hann inte riktigt med så mycket jag hade planerat. Det tog längre tid än väntat att få stommen till hönsgården målad. Efter att ha blivit instängd och behövt krypa ut genom fönstret ett antal gånger, monterade jag äntligen ett handtag till dörren. Tänk så många små, men ändå viktiga saker som måste göras för att problem som annars finns, inte märks. Jag hade en förhoppning om att jag skulle få hönshuset inflyttningsklart till helgen, men det är många små detaljer kvar att lösa innan jag kan luta mig tillbaka och släppa fokus helt från hönseriet. Nästa helg kommer det vara träningshelg för hästar, och det är en hel del att göra dessförinnan. Boxhagarna i maskinhallen är iallafall klara, så det kan jag släppa. På söndag ska jag nog klippa ängen och gå ett varv med grästrimmern. Uteplatsen behöver snyggas till. Få se om jag orkar mura och kalka eldstaden, som varje år spricker under vintern, eller om jag kan få tag i ett betongrör istället. Hagarna behöver också mockas ut. Listan på måsten växer i samma takt som de klaras av känns det som.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Ramverk till hönsgården
Igår hade betongen till stolpskorna härdat, så jag passade på att sätta upp alla stolpar när jag kom hem från jobbet. Jag var lite orolig att det skulle se konstigt ut eftersom hela hönsgården ligger i en sluttning, men när väl stolparna var på plats kunde min inre estetiska röst som ojat sig över att det förmodligen inte kommer se bra ut, lugna ner sig. När jag fick dit alla reglar idag var jag istället orolig för att allt skulle bli ostadigt och “flimsigt”. Några stolpar på tvären lyckades till slut få allt att bli stadigt och tystade den inre självkritiken. Det kommer förmodligen bli ännu stadigare när “taket” kommer på plats. Imorgon ska det först målas, och sedan ska nät sättas upp runt hönsgården, för att hålla blodtörstiga gäster på avstånd när vi inte är hemma. Min fru snyggade till vår skylt med lite pelargoner – den står fortfarande stadigt fast i marken.
Innertak, stolpskor och trappsteg.
Vad jag förstår så uppskattar höns, precis som vi människor, god ventilation. Och precis som äldre människor är de känsliga för drag. Efter att ha läst igenom de två hönsböcker som finns att tillgå i vår läshörna, har jag tagit till mig informationen och försökt mig på att bygga ett tilluftstak. Informationen är ganska knapphändig, men idén är att frisk luft kommer i genom gliporna mellan innertakets brädor från det lilla vindsutrymmet mellan inner- och yttertaket. För att inte all värme ska försvinna ut har jag isolerat taket upp till brytningen mellan den lutande delen av innertaket och den vågräta delen. Det som saknas nu är frånluftsventiler som ska placeras lågt, men där själva utsuget ska sitta så högt upp som möjligt för att lyckas få självdrag. Jag får bygga någon slags kanal helt enkelt. Vi var på hönsmarknad i Alunda. Lyckligtvis var den så skral, så vi kom inte hem med vare sig fjäderfän eller ägg, vilket naturligtvis hade stressat på bygget av hönsgården. Nu har jag istället i lugn och ro kunnat gjuta fundament till stolpskorna. Förhoppningen är att under veckan som kommer, kunna resa stolpar till den drygt 70 kvadratmeter-stora hönsgården. Jag räknade lite fel på åtgången av betong, så hönshuset skämdes bort med ett trappsteg inramat med lite större kantstenar – naturligtvis har jag hittat dem på gården.
Fönsterfoder och vårstädning av RC-banan
De senaste dagarnas väder har inte bjudit på några känslor som påskyndat hönshusets färdigställande. Igår satte jag lister i hörnorna, längs golven och mellan OSB-skivorna för att täppa till potentiella krypin för ohyra. Idag fick jag fönsterbrädor och foder på insidorna, så nu är det bara innertaket och ventilationen kvar. Jag hade tänkt att taket ska fungera som en värmeväxlare och friskluftintag. Vi får väl se om jag förstått konceptet rätt. Slipper vi imma på fönsterna till vinter, så har jag lyckats. På sena eftermiddagen tittade solen fram, och jag fick en ingivelse att vårstäda uppe vid RC-banan. Det var en hel del löv som vänligt men bestämt blev avvisade till banans petrifiera delar. Det låg fortfarande några pölar kvar. Det finns goda förhoppningar om att det till helgen kan bli årspremiär för lite radiostyrt bilkörande.
Takläggning och målning
Idag fick jag tag på nockpannor, om än i något rödare färg än de takpannor som jag redan hittat på gården. Medan jag tog mig an att högtryckstvätta alla hundrafemtio takpannor började resten av gårdens medlemmar att måla hönshuset i klassisk röd slamfärg. Jag var lite inne på att knutar och foder skulle målas vita, men jag blev nedröstad. Dessvärre räckte inte färgen, så det blir en ny vända till bygghandeln imorgon. Det gick fort att lägga taket när man fick hjälp med hantlangning. Nu återstår bara de övre vindskivorna och en överliggare. Hoppas att hönsen har vett att uppskatta vårt slit, och visa sin tacksamhet med många goda ägg vad det lider.
Takläggning
Under veckan som gått har det regnat när jag kommit hem på kvällarna, så hönshuset har fått vänta. Idag la jag på ny takpapp och läkt. Jag kostade på att sätta vindskivor på gavlarna. De kommer att behöva kompletteras med ytterligare skydd när takpannorna ligger på plats. Det blev betydligt enklare att vistas uppe på taket när väl läkten kom på plats. Jag hoppas att de takpannor som vi har liggande här på gården ska räcka hela vägen. Det vore ju synd ifall jag skulle behöva komplettera med fler. Jag saknar hur som helst nockpannor innan jag kan börja. Förhoppningsvis regnar det inte imorgon. Trots att dammen är mer fylld med vatten än vanligt har vädret bestämt sig för att fylla på med mer. Änderna tycks iallafall trivas. Förhoppningsvis bjuder morgondagens förmiddag på lite uppehåll, så att jag kan fortsätta med hönshusets exteriör.
Nytt projekt
Idag har jag påbörjat ett nytt projekt. Min fru har suktat efter höns en längre tid, och själv har jag inget emot att kunna plocka färska ägg till matlagningen. Den lilla stugan bakom maskinhallen har allt sedan vi flyttade hit varit kandidat till att bli hönshus. Det var först för några veckor sedan som jag ens öppnade dörren till stugan. Förutom en massa isolering, musbajs och damm, fanns där även en pissoar och två handfat. Fantasin får avgöra vad man skulle kunna använda dessa till. Efter att först rensat taket från murket virke som tidigare förmodligen varit läkt för takpannor, rensade jag ut innanmätet på stugan. Jag kände mig tvungen att använda andnigsskydd, man vet ju aldrig musbajs och glasfiberdamm kan göra med lungorna. Som avslutande aktiviteten för dagen klädde jag väggarna med OSB-skivor som sedan ska vitkalkas. Gårdagen ägnades åt lite underhållsarbeten. En av hagstolparna som jag lyckats ploga ner under vinterns snöröjning byttes ut mot en ny, och rampen till gödselcontainern fick sig en översyn. Som avslutning på lördagen tog en cykelrunda, som kändes allt annat än lugn och behaglig i stark motvind, mestadels i alla uppförsbackar. Nu känner jag att tröttheten fördelats jämt över hela kroppen.
Vårenergin flödar
Med ett måttligt flås avklarade jag min femte cykeltur för året. Trots den rekordsnabba tiden på under 30 minuter för den aktuella rundan, hade jag varken blodsmak i munnen eller mjölksyra i benen, så det kanske lossnar efter mångårigt uppehåll. Märkligt nog har jag ändå energi över till att göra lite vårfint på gården, och förenkla tillvaron med med cykelstöd för att underlätta underhållet på cykeln. Lördagen gick åt till att vårstäda i stallet. Föst blåste jag bort allt löst damm och alla spindelnät från galler och fönsterkarmar, och sedan var det dax för högtryckstvätten. Det är lite knivigt när man inte vill ta ut torvbäddarna, som helst inte ska bytas i onödan, om jag ska tro min bättre vetande hälft. Det värsta är i alla fall tvättat, och resten får man ta med svamp och trasa om man ska få “nystallskänska”. Jag får se om jag hinner kalka inne i boxarna imorgon kväll. Just nu är Joker på annan ort för att få lite sällskap i väntan på en ny livskamrat. Venar var vi tyvärr tvungna att ta bort för en tid sedan, då koliken med allt tätare intervall slagit till. Som avslutning på gårdagen, gick jag igenom och spände upp vildsvinsstaketet och bytte en isolator som jag råkat köra sönder med slagklipparen förra året. Idag har jag gjort allt arbetskrävnde klart med de temporära hagarna inne i maskinhallen, så nu ska sju lyckliga hästar kunna få tak över huvudet nästa gång vi har hästaktiviteter på gården. Det återstår att skruva upp isolatorer och dra eltråd, men det får jag hjälp med. Trots en produktiv helg fanns det energi över till att sladda och välta gårdsplanen. Under vintern blir den ganska gropig och spårigt, så det behövs lite underhåll emellanåt. Nu får gruset ligga till sig lite i väntan på att först få torka, och sedan få lite regn innan jag jämnar till nästa gång.
Fler temporära hagar i maskinhallen
Det märks att ljuset har en positiv inverkan på energin. När sedan solen kommer fram och värmer finns det färre anledningar att sitta inomhus och oja sig över att det inte går att vara ute. Jag har hunnit med ganska mycket under påsken. Jag har kört grovsopor till tippen, pantat burkar, och rensat avloppet i stallet, så nu är jag på gång igen. Under den senaste veckan har jag på allvar tagit upp cyklingen igen. Även om det är relativt korta sträckor på drygt en mil, så märker jag att jag ganska snart bygger upp kraft och kondition. Eftersom det var cykling igår, så började jag med stolpfundamenten till de temporära hagarna ute i maskinhallen. Tidigare års hästaktivitetshelger har skapat en ökad efterfråga om tak över huvudet för de fyrbenta deltagarna. Vi utökar nu med ytterligare två stycken, så när jag är klar, kommer det att finnas totalt sju stycken rymliga inhägnader till förfogande. Det är förvånansvärt lätt att pricka rätt på alla stora stenar, som har en förmåga att vara större än öppningen i gropen man grävt. Jag hade några säckar betong som fortfarande var fräscha. Jag hade två fyrkantprofiler i skrothörnan som jag kunde använda, så jag slapp köpa hem fyrameterslängder, med allt vad det innebär med helgstängt och öppettider som matchar min ordinarie arbetstid. Det som behövs göras härnäst, är att göra beslagen till stolparna, och lock att täcka hålen med när stolparna inte sitter på plats.
Det spelar ingen roll
Efter en senvinter med mycket snö, och några månaders låg aktivitet på projektfronten, har äntligen solen börjat smälta snön på vägarna. Jag försökte förra året att komma igång med cyklingen efter flera års uppehåll, men en förkylning som utlösande faktor och en massa ursäkter flyttade mitt fokus bort från den smala vägen till endorfiner och välmående. Nu gör jag ett nytt försök att komma igång. Under denna första tur på knappt 40 minuter och drygt en mil, lyckades jag förnimma tidigare känslor, där jag kunde bli lycklig av en ren och fungerande cykel. Det spelar ingen roll att styret är gjort i kolfiber, pedalerna i titan, eller att sadeln väger mindre än den minsta hamburgaren i snabbmatsrestaurangen, om man vill komma i form. Man skulle lika gärna kunna ta en gammal rostig militärcykel i stål utan växlar istället för en med 27 växlar och i ett material från rymdåldern. Man får samma, om inte bättre träning på det viset. Men om man bortser från själva målet, så har det betydelse att växelreglaget, X0 från SRAM, fungerar problemfritt, att DT Swiss-lagren i hjulnaven är ljudlösa, Skinny Jimmy ger grepp bak och att Racing Ralp inte bjuder på något extra rullmotstånd fram när när man flyger fram på torra vägar. Det enda man hör är det sjungande ljudet i slangarna och sina egna tankar. Efter att ha spolat av cykeln och smörjt upp alla leder och rörliga delar kan man hänga upp den på väggen, och veta helt säkert att den även nästa gång kommer att fungera, och vara helt fri från rost eller gnissel.