Alla mina projekt

Då var den helt klar efter drygt ett år efter att första planerna på att bygga en CNC-fräs påbörjades. Det var en ganska långdragen start, eftersom jag kom av mig när Z-axeln började ta form och våren fick en att vilja göra andra saker. Effektiv tid tog det nog närmare två månader när jag väl tog upp projektet igen. Nu har jag alla finesser på plats, och allt som ska målas, är målat. Det känns skönt att äntligen vara klar! Det är klart….det finns alltid fler saker man kan göra och förbättra, men jag behöver inte skämmas. Släpkedjorna gjorde det där lilla extra. För att sammanfatta CNC-maskinen, så har den en effektiv arbetsrymd på 550 x 750 x 160mm. Den är utrustad med ändlägesstopp i x- och y-led och den har en prob för att mäta in höjden för aktuellt verktyg. Vidare är den utrustad med luft- och dimmkylning. Som hjälpmedel för att ställa in koordinaterna på arbetsstycket finns ett lasersikte och en MPG-kontroll. Varje stegmotor är på ca 11 Nm, och spindeln är på 1,5 kW med en maxhastighet inställd på 25000 varv per minut. Jag har inte vägt maskinen, men en gissning är att den väger strax över 100 kg. Nu återstår bara att städa i verkstan, för att kunna börja med nya projekt. Förhoppningsvis får jag användning av nytillskottet!

Så var det då hög tid att testa att fräsa i aluminium med nya CNC-fräsen. Jag hade tänkt göra en hållare till ändlägesgivarna som ska sitta på Y-axeln. Efter någon timme i CAM-programmet, var det hög tid att ladda fräsen med ett ämne och trycka på start-knappen. Efter att ha experimenterat hit och dit med matningshastigheter och spindelhastighet tyckte jag att jag hade fått kläm på läget.  Jag missade dock en liten kryssruta i CAM-processen, som lämnar 0,5 mm kvar av ämnet för vidarebehandling med exempelvis ett annat verktyg som lämnar finare finnish. Tillbaka till CAM-programmet igen, med de inställningar som fungerade förra gången i bagaget, generarade jag en ny fil. Första missen var att jag räknat fel på hur stort ämnet var, vilket resulterade i att maskinen försökte fräsa alldeles för mycket material  åt gången…..Efter ytterligare justeringar i programmet, gick jag åter igen ner till verkstan för att starta maskinen. Den här gången missade jag att nollställa koordinaterna, och då var katastrofen ett faktum. Jag hann inte trycka på stoppknappen fören spindeln med bestämd kurs borrade sig djupt ner i ämnet och hela fästet till spindeln och frässtålet gick sönder. Vad har jag då dragit för slutsats av detta missöde? Först och främst gör jag fästet till spindeln lite kraftigare, men framförallt måste noggrannheten få vinna över ivrigheten i framtida CNC-aktiviteter för min del.

Den senaste veckan har gått åt till att riva ner hela maskinen och spraymåla alla delar som ska målas. Det tar lite längre tid för färgen att torka och härda, så det har tagit fyra dagar att måla två lager färg på alla sidor. Det var verkligen skönt och belönande att få se hela maskinen med lite finnish! Det är så att man blir lite sugen att måla och göra det sista även på 3D-printern och CNC-lasern, som fortfarande är metallrena. Den börjar det likna en riktig CNC-fräs. Nu väntar jag på släpkedjor som kablarna ska löpa i, för att få CNC-maskinen i det närmaste helt klar. Dimkylaren, som drivs med tryckluft, var tyvärr skadad, så nu får jag vänta på en ny. Det är väl sånt man får räkna med när man beställer saker från andra sidan jordklotet för en tiondel av priset man får betala här. Jag får ge mig till tåls i väntan på att kunna fräsa i aluminium. I väntan på att jag får släpkedjorna , och kan montera dem, så ska jag ägna mig lite åt lite detaljer som att snygga till luckan på styrskåpet, och 3D-printa lite gummidetaljer som ska täcka för håligheter som annars riskeras att fyllas med spån eller kylvätska. Det här projektet har verkligen tagit tid att genomföra, men det känns skönt att det börjar lida mot sitt slut, och att slutresultatet verkar hamna på en nivå som jag är riktigt nöjd med. Det finns väl alltid saker att förbättra, men just nu känner jag mig nöjd. Det är lätt att glömma bort all tid man lagt ner på att fundera och finna designlösningar på olika problem, som känns självklara när man ser det i verkligheten.

Som jag förutspådde, skulle det ta lite tid att koppla in och testa styrningen och elektroniken. Hela dagen igår gick åt till att försöka felsöka varför stegmotorerna på x- och z- axeln stannade, och betedde sig på ett sätt som jag tolkade som att det kärvade. Ett tag var jag inne på att motorerna inte fungerade ordentligt, eftersom de betedde sig likadant även i obelastat läge. Efter en massa research under förmiddagen, kunde jag gaffla in orsaken till problemet. Det visade sig att just den pulsfrekvens som jag provkört motorerna i, gör att de hamnar i självsvängning, och följaktligen hamnar i en okontrollerad vibration. För att minska fortplantning av vibrationerna skrev jag ut några plastdistanser som jag satte mellan motorerna och själva fästet i maskinen. Genom att också öka, eller minska matningshastigheten, löstes problemet, och jag kunde ge mig i kast med nästa huvudbry. Eftersom jag vill kunna styra spindeln från styrenheten, var jag tvungen att lista ut vilka sladdar som skulle kopplas vart mellan styrenheten och spindelns frekvensomvandlare. Till slut lyckades jag på procenten när styra spindelhastigheten. Det sista som jag gjorde innan det blev för kallt att vistas i verkstan, var att ställa in parametrar för stigningen på kulskruvarna för respektive axel. Nu får det nog räcka för den här helgen. I veckan kan jag börja inreda elskåpet med styrelektroniken.