Igår när jag kom hem ägnade jag mig lite till att piffa upp “barnkammaren” med plastlock tillverkade av kanalplasten som blev över när jag gjorde drivbänken. I efterhand kom jag på att jag skulle kunnat vakuumforma några plastskivor, men då hade jag redan tillverkat 6 lock. Nåja, det kanske blir senare. Idag fick min fru och jag ett ryck och gjorde slag i saken att riva haciendan för att lämna plats till en liten kryddträdgård. Hade vi haft en mexitegelvilla nere i Spanien skulle vi förmodligen låtit den stå kvar och varit stolta, men som det är nu passar den inte alls in i miljön. Vi tänker oss ett lägre staket med flätade vidjor runt för att göra ett mindre uterum där vi kan ha lite kryddväxter. 2020 verkar bli ett grönt år!
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Si och så
Jag inbillar mig att fröna kommer uppskatta en trevlig och ombonad uppväxtmiljö. Jag fick ett ryck och tillverkade några sålådor av lattorna som jag brukar samla på mig när jag köper virke. Efter att de gjort sitt i virkestravarna brukar de annars samlas in och kastas av byggvaruhusets personal. Jag brukar alltid slänga med några lattor och fråga om de vill bli av med lite “skräp”. 6 vackra lådor i lagom storlek orkade jag med att snickra ihop innan det var dags att börja så. Det blev minimajs, vanlig majs, purjolök, gul lök, rotselleri och schalottenlök. Majsen skulle sås i varsin kruka. Jag tyckte att plastkrukorna inte platsade i sålådorna, så det blev 30 krukor av tidningspapper istället. Jag kunde inte låta bli att laseretsa små skyltar för att deklarera innehållet i respektive tråg. Nu hoppas jag att de har det varmt och gott uppe i Nirvana. När det börjar växa kommer jag flytta lådorna till fönster i söderläge på nedervåningen där det är lite svalare.
Nu är verkstan städad och utrensad från rester av tidigare avslutade projekt så framtidens projekt är en öppen fråga. Framtiden får utvisa vilka projekt som jag påbörjar
Stolfabriken
Jag tror inte att vi har ätit så mycket grillad korv här på gården som under de senaste två veckorna. Det var ett bra beslut att flytta eldringen till gropen från”haciendan”. Man får den där känslan som man hade när man var ute och paddlade tillsammans med barnen, men med skillnaden att man när som helst kan gå in och lägga sig i en skön säng istället för ett fuktigt tält. Idag slutförde jag stolsprojektet. Det blev totalt åtta stolar med den tidigare framtagna stolen. När jag gjort färdigt fyra ryggstöd började jag misstänka att skruvarna inte skulle räcka till alla sju stolar som var planerade så jag övergick jag till att fortsätta med sittdelarna för att få tillräckligt många så att vi kunde använda stolarna redan ikväll. Min känsla var riktig. När en skruv var kvar skruvade jag fast den sista ribban i det fjärde sätet. När jag ska byta ut stolarna mot de provisoriska altanmöblerna kunde jag konstatera att de lätta aluminiumstolarna blåst omkull. Ersättarna kommer att stå betydligt stadigare. Jag hade kunnat stanna vid fyra kompletta stolar, men det skulle ändå handlas korv för kvällens måltid så med en ny laddning skruv kunde jag färdigställa de sista tre stolarna lagom till att det var tid att provsitta möblemanget med ett grillspett i handen.
14 grader i verkstan
N
u har jag börjat tillverka stolar som vi ska ha runt eldstaden i gropen. En stol är väl bara en stol kan man tycka, men det är många saker att tänka på. De ska vara estetiskt tilltalande, bekväma och inte ta någon plats när de inte används, men framförallt ska de vara stabila och passa alla kroppskonstruktioner och benlängder. Dessvärre uppfyllde inte den första framtagna prototypen alla ställda krav, så det blev att gå tillbaka till konstruktionsarbetet och fundera på tänkbara förändringar. För att inte helt frångå det estetiska blev lösningen att skapa en 14 graders vinkel på ryggstöd-/frambensdelen. Det tog sin lilla tid att kallsmida och borra beslag till 16 ben. En vidareutveckling från första prototypen blev att använda smalare ribbor för sits och rygg. Det gjorde att stolen ser mer exklusiv ut och kanske bättre passar för en kung i “Konungarnas dal”. Nu återstår det bara att tillverka ytterligare 7 stolar.
Nya gränsdragningar
Idag var det riktigt aprilväder. Sol, blåst, hagel, snö och regn. Den som förväntar sig att trädgårdsarbete ska bestå av lättare kroppsarbete får snart omvärdera sin inställning. Jag flyttade åtta staketstolpar för att muta in den del av kullen som redan är uppbökad av vildsvinen. Även om det var mödosamt att spetta och svinga klubban så var det betydligt enklare än att göra det arbete som svinen redan utfört. Jag har ingen tydlig plan på hur odlingen ska se ut, men jag försöker följa minsta motståndets lag utan att det blir opraktiskt eller allt för “otilltalande” på det estetiska planet. Mycket av schaktmassorna kunde jag fylla i groparna i gräsmattan med. Vi får se hur mycket ogräs det blir. De flesta rötterna fick jag bort, så gräset ska nog kunna ta överhand i sommar. Jag la en liten stenkant ner mot gräsmattan för att göra en tydlig gräns. På sina ställen får jag fylla på med mer, men jag är inte orolig att det ska ta slut på sten. Först tänkte jag göra stödmurar, men jag tror inte att det ska behövas Kullen är inte så brant. Det finns några plommonträd och vildrosor som kommer få stå kvar. Jag ska nog göra två åkerlappar till i år för att testa vad som fungerar rent praktiskt att odla. Jag tänker mig lök, vitlök och kanske potatis. Vi får se vad jag hinner med och orkar.
Första knölarna i jorden
Idag var det extra motigt att gå utanför huset. Nog för att det faktiskt var något varmare men avsaknad av sol gjorde det extra svårt att komma igång. Triggern blev jordärtskockorna som grannarna varit snälla att skänka i hopp om att de skulle komma till användning. Det har varit si sådär med att få ner plantor i jorden när de kommit till skänks, mest för att andra projekt har prioriterats. Eftersom skockorna lär sprida sig som ogräs var jag först tvungen att färdigställa den nordvästra rabatten som kommer bli en bra avgränsning för denna perenna delikatess. Jag kunde inte låta bli att laseretsa en liten plakett att pryda rabattkanten med. Passande nog är fick jag hjälp förra sommaren av samma granne med att såga till stockarna. Hur motigt det än kändes fortsatte jag med drivbänken. Jag hade sällskap av tre andra klanmedlemmar i verkstan så ett tag var det full aktivitet av sågande, snickrande, smidande och täljande. Till slut var drivbänken klar att forslas ner till konungarnas dal för att kunna husera bland annat chili, basilika och koriander. Nu finns det alla förutsättningar att inte göra min kära vän K besviken om jag skulle få förnyat förtroende att ta hand om avknoppningar från hennes odling.
Drivbänk
Efter att ha lagt alla stenar bar det av till Uppsala för att handla lite mat till påskmiddagen. Jag passade på att införskaffa lite kanalplast för att kunna tillverka en drivbänk. Jag hann klart med de fyra delarna som ska utgöra takdelen. Det är tur att man har tryckluft för efter att ha sågat plasten blev det fullt med plastspån som irriterande nog sögs in i kanalerna. Efter att ha blåst rent kanalerna var jag tvungen att tejpa ändarna så att det inte skulle komma in annat damm och spån. Det tog längre tid än vad jag föreställt mig att det skulle ta då jag experimenterade med överhandsfräsen för att göra en skåra som kanalplasten skulle vila i. Det blev till slut cirkelsågen som visade sig vara det rätta verktyget för ändamålet. Eventuellt lägger jag en silikonsträng för att stärka upp konstruktionen och hindra vatten från att komma in i spåren.
Sten och Flisa
Efter en trög start på morgonen kom jag i alla fall igång och gick ut i verkstan för att skruva ihop flismaskinen. Med vassare knivar gick det något bättre, men drivremmen skulle verkligen behöva bytas ut. Jag lyckades mala ner hela högen med sly som hästarna hästarna brukar få för att äta bladen på. Jag skulle tro att det är från förra årets rensning i gropen som hittar tillbaka och får uppdraget att agera marktäckare runt odlingslådorna. Efter att ha spridit ut fliset blev det tydligt att det behövdes en skarpare kant mellan flis och barmark. Kantstenarna som övriga familjemedlemmar grävde upp från framsidan igår hann vila knappt ett dygn innan de skulle ner i jorden igen. Kantstenen slingrar sig fram och delar av ytorna på ett naturligt sätt. Jag avbröt stensättningen eftersom vi ville flytta ner eldringen för att grilla korv på kvällskvisten. Vi lyckades på tre man rulla ner och placera eldringen där vi ville ha den. Nu måste jag börja fundera på lite mer permanenta sittmöbler så att hela klanen får plats runt brasan. Nu skulle det sitta fint med lite växter!
Flisning
Dottern och jag kom halvvägs genom det som skulle flisas innan vi började få problem med flismaskinen. Helt plötsligt började det ryka och lukta bränt gummi, och sedan var det stopp. Hela innanmätet var fullt med halvtuggade grenar och knivhjulet hade fastnat. Efter att ha rensat ut allt trassel och satt tillbaka drivremmen kunde vi köra några minuter till innan det var klippt en andra gång. Efter tredje gången gav vi upp och kunde konstatera att både knivar och drivremmen måste åtgärdas innan vi kan fortsätta. Jag lyckades få ut den stora kniven som kapar grövre grenar via sidomatningen, men kvistgrenarna fick jag så gott det gick att slipa på plats. Nu är knivarna hyfsat vassa och ska väl göra jobbet denna säsong ut. Nu ska jag bara få tag i en drivrem med rätt dimension så ska vi väl kuna få tillräckligt med täckmaterial runt odlingssarkofagerna. Det ser redan bättre ut, men det kan bli ännu bättre.
Stock och sten
Jodå, jag hann med att göra lite idag också! Jag var på en liten utflykt med fyrhjulingen och släpet upp potatohill och skördade stenarna som grisarna varit snälla att böka fram. Det blev dock bara ett lass idag. En hel del av tiden gick åt till att drömma och gå runt på gården och bara njuta av stillheten. Fåglarna har börjat sjunga och det är bara en tidsfråga innan det börjar bli grönt. Jag konstaterade att dammen egentligen skulle behöva rensas på lite biomassa, men det får bli ett senare projekt.