Som växthusodlare utan obegränsad tillgång till vatten måste man passa på att hamstra när himlen öppnar sig. Idag flyttade jag över närmare två kubikmeter med vatten från tankarna bakom maskinhallen till reservoaren under växthuset som inte fylls på lika fort med cirka 40 kvadratmeter uppsamlingsyta jämfört med närmare 400. Vi väntar på mer vatten och då fylls magasinet på några timmar ihållande regn. Trädgårdsdammen hade också börjat sina, men har åter fyllts till en acceptabel nivå. Gurkplantorna fortsätter att leverera ämnen till inläggning. Chili och ingefära visade sig vara ett gott inslag i lagen, så jag ska nog göra en laddning till. Sparrisen har kommit in i andra andningen och skjuter upp nya skott. Ett tag trodde jag att plantorna dött av torka, men det finns fortfarande hopp. Jag har inte riktigt bestämt mig för var jag sparrisen ska slutplanteras. De ska ju stå där ett antal år är det tänkt.
Arbetet med hagarna fortsätter och nu har de sista hålen borrats. De hål som inte kunnat göras tillräckligt djupa på grund av stenar armeras och fylls med betong. En metod som min fru snappat upp av någon YouTuber är att blanda bruket i hålet. Vi får se om det fungerar. Det är inte så noga med att få en helt homogen och genombrunnen betongklump kan jag tänka mig. Jag brottades med att försöka dra upp en stolpe och drog mig till minnes att man kunde använda ett hjul för dra upp rötter ur marken. Det visade sig fungera utmärkt! Imorgon siktar jag på att få alla stolpar i hagen utbytta och på plats för att sedan kunna spänna upp tråd.