Idag har jag pendlat mellan att byta ut de gröna banden i vildsvinsstaketet mot järntråd och fylla på jord mellan stödmuren och slänten i gropen. Dessvärre fick jag en punktering som inte gick att laga med mindre än att jag fick byta innerslangen. När jag ändå var inne i Uppsala passade jag på att införskaffa järntråd till vildsvinsstakett. Svinen har blivit alltmer påträngande och vi misstänker att elbanden inte är så effektiva som de borde vara för att hålla grisarna på rätt sida om staketet. Jag blev pålurad ett nytt elaggregat och nårga extra jordspett. När jag kom hem fixade jag punkteringen och sedan började vi alla att installera det nya staketet. När det började dugga sa vi att vi skulle avbryta och fortsätta en annan dag. Jag var dock tvungen att koppla in det nya kraftigare aggregatet, och lagom till att jag var klar med det slutade det att regna, så jag passade på att byta den rostiga “fjädergrinden” när jag ändå var i farten. Efter att jag bytt grinden upptäckte jag att handtagen var lite större än de tidigare, vilket i sin tur resulterade i en hållare som ser till att handtagen inte ligger och dräller på backen när inte grinden är stängd. När jag skulle köra in kärran i maskinhallen tyckte jag att det var synd att inte passa på att förflytta ytterligare lite jord. Totalt blev det närmare 20 lass under dagen, och jag har säkert lika mycket till att fylla på med innan jag kan säga att rabatten är planteringsklar. När jag är helt klar med infrastrukturen ska jag försöka locka över min kära vän “K” så att jag kan få lite odlingstips och idéer.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Extra stöd till stödet
Idag har trädgårdsarbetet fått stå på andraplats till förmån för kontorsflytten som tog drygt 6 timmar att genomföra. På nya stället fanns det ingen hiss och det märks i benen som fått jobba. Trots ganska möra ben kände jag mig lite rastlös när jag kom hem, så det blev en vända ner i “Konungarnas dal”. Nästa lilla projekt som ska färdigställas är stödmuren som behövde lite extra stolpar innan jag kan fylla på med jord. Det kändes genast prydligare när stolparna kapades i höjd med de översta stockarna. Jag passade på att lägga några stockar utmed ena “hörnet” i gropen…för att smaka på arrangemanget, som Mys-Ernst skulle kunnat uttrycka det. Kanske några rododendron skulle kunna passa, eller varför inte några bärbuskar eller rabarber?
I ett naffs var allt borta
Medan tempot har dragits ner för merparten av den arbetsföra befolkningen, har det för mig blivit lite omvänt, i alla fall såhär i inledningen. Tidigt iväg på morgonen och sent hem för att bara ha någon timme på sig att “skrota” på gården innan solen går ner och “dumburken” tar över agendan fram till läggdags. Jag har ändå försökt avrunda fredagarna lite tidigare för att förlänga helgen något. Idag fick jag hjälp av min dotter och fru med att forsla bort allt slån som jag kapade tidigare i veckan. Nu finns det bara lite sly kvar som ska få gå genom flismaskinen och utgöra marktäckare nere i gropen mellan odlingssarkofagerna. Fortsättning följer….
Potatohill drill
Jag hörde ryktas om att gym och träningslokaler skulle hålla öppet igen trots rådande situation. Nåja, somliga kommer väl oja sig lika mycket som när de stängde, fast då av muskelvärk. Inget slår i alla fall mitt utomhusgym med hur många olika träningsprogram som helst. Man kan dessutom själv välja vilken grad av skaldjursfärg man önskar i ansiktet utan ivrigt påhejat stöd från en PT. Idag efter jobbet kunde jag ägna en dryg timme åt att börja röja bort slån uppe på kullen som eventuellt blir en terrassodling. Vi får se hur långt jag kommer och orkar i år. Jag har ju inte direkt någon press på mig, men det skulle inte vara fel att sätta lite potatis om någon månad och kanske vitlök till hösten. Vi får se. Just nu har röjningsarbetet bara börjat. Slån är lite klurigt för man ser inte riktigt vad man redan kapat eftersom de sällan välter av egen kraft. Buskarna trasslar gärna in sig i varandra. Nu återstå bara buskarna på den brantaste delen att frilägga.
Odlingsklart
Nu är alla lådor fyllda med jord. Det var lite stelt att komma igång med arbetet idag. Dels var jag ganska trött i musklerna från igår, och dels var det lite kyligt på förmiddagen. Jag mjukstartade istället med att botanisera bland fröer och försöka hitta inspiration från trädgårdsböcker och internet. De sista tre lådorna fylldes ganska snabbt när jag väl kom igång. Efter allt kroppsarbete ägnade jag mig åt att göra lite rent inne hos hönsen samtidigt som jag fyllde på förrådet med gödningsmedel som borde komma till användning när väl odlingen tar fart. Arbetsdagen utomhus avslutades med att skruva fast nipplarna på dräneringen till vattenmagasinen. Med lin och lera ska det nog bli tätt!
Konungarnas dal
Idag har armar och ben fått arbeta. Förmiddagspasset gick åt till att fylla botten med stenmaterial upp så att 45 cm upp till kanten återstod. Det blev drygt tre lass med sten per “sarkofag”. Egentligen hade jag tänkt sluta där för dagen, men jag kunde inte låta bli att sätta dit påfyllnadsrören till vattenmagasinen. Jag fick ta fram sticksågen och kantfräsen för att snygga till det hela. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att fylla en låda med jord efter att jag måttat in markduken som separerar jordlagret från vattenreservoaren. Av bara farten fyllde jag en låda till. Pressar man så blir man ju klar fortare och har mindre kvar till nästa dag. Nu ska jag planera lite kring vad som ska odlas. Det mesta blir nog att så på friland i år. Kanske vi satsar på ett växthus nästa år. Vi får se hur detta går och vad vi uppskattar. Jag tror på att börja försiktigt och att ha logistiken från jord till förvaring klar så att man inte överrumplas av en skörd som aldrig når tallriken.
Grundarbete
Nu när dagarna blir längre och man samtidigt passar på att avsluta fredagen lite tidigare hinner man med en hel del. Nu har jag lagt dammplast i botten och klätt innerväggarna i odlingsbänkarna med “Platon”-matta för att förlänga träets livslängd. För att hålla koll på hur mycket vatten som magasinet innehåller har jag satt en genomföring i botten på varje bänk. Tanken är att jag ska skruva fast en vinkel och en plastslang som jag kapar av i den längd som jag vill att nivån på vattnet ska vara. Man vill ju inte att det ska bli för mycket vatten om det blir en blör sommar, och till vintern vill man kunna tömma ut vattnet så att inte lådorna spricker av eventuell isbildning. Nu återstår det enklaste, men ack så jobbiga – att fylla på med grus och jord. För en gångs skull känner jag mig förberedd att inför säsongen börja så och odla. Jag kommer ha gott om tid att bläddra i frökataloger och läsa på om vad som trivs i vad och var.
Odlingsbänkar
Dagen började precis som igår med köldgrader och sol. Efter att ha beräknat virkesåtgången för odlingsbänkarna bar det iväg till bygghandeln beväpnad med släp och plånbok. Totalt sett blev det billigare än om jag hade köpt pallkragar med samma volym. De fem bänkarna är vardera två meter långa och 90 centimeter breda. Höjden stannade på drygt 60 centimeter. Jag satte en sarg runt kanterna så att man ska kunna sätta sig ner när man tröttnat på att huka sig sig när ogräset ska avlägsnas. Det märks att kroppen inte vant sig vid min hjärnas lust att driva på nu när ljuset och solen är härskare över dygnet. Jag ska erkänna att det var ganska slitsamt att bygga ihop bänkarna. Förutom att måla bänkarna svarta med slamfärg ska det ordnas med ett bevattningssytem där jag tänkt klä nedre delen med dammplast och fylla med stenmaterial. Ett påfyllnadsrör ska göra det möjligt att förse grödorna med vatten via kapillärkraft och på så sätt minska avdunstningen. Därefter ska det läggas en fiberduk och slutligen jord ovanpå. Så kroppen lär få jobba lite till innan jag kan börja odla örter och grönsaker. Det är så skönt när man återfår förståelsen för livets mening och kan gå tillbaka till jobbet med gott samvete!
Stödmur i gropen
Den senaste tiden har mest gått åt till att trimma nätverket inför stundande fiberanslutning. Vi får väl se hur det blir, nu när gränser stängs och alla är fullt sysselsatta med att bunkra toapapper. Kanske det dröjer ett tag till. Det var ju bara för tre år sedan som “Jag har beställt fiber”-skyltarna började dyka upp i grannskapet. Nu har man i alla fall grävt ner rör och satt upp fiberboxar i alla hushåll. Kanske jag hinner driva upp den första grönsaken innan vi blir uppkopplade mot världen på “riktigt”. Förra veckan kunde vi konstatera att vildsvinen kalasar utanför ridvolten. Vi måste nog utöka barriären för att kunna hålla lite snyggt. Idag blev det en vända till soptippen med torrsoporna som till stora delar utgjordes av Christers tidningsurval. Solpanelerna jobbar ganska bra. Idag samlade vi ihop 103 kWh trots bitvis molnighet. Totalt har vi besparat 34 träd, eller så hade vi kunnat köra 980 mil om vi hade haft en elbil. Men vem bryr sig om klimatet i pandemitider? Trots den blygsamma temperaturen var det skönt att jobba lite utomhus idag. Arbetet i gropen har åter igen tagit fart, och träden som blåste omkull i vintras har bildat en prydlig stödmur. Jag är långt ifrån att kunna kallas för timmerman eller trädgårdsmästare, men Monty Don skulle säkert ge sitt samtycke. Jag är hur som helst nöjd så här långt. Imorgon ska jag slutföra stödmuren och kanske börja med odlingsbänkarna. Det är lite svårt att se snörena på bilderna hur odlingsbänkarna är tänkta att placeras. Vi diskuterar lite om bänkarna utförande. Jag vill nog satsa på att bygga egna framför att använda pallkragar. Det visar sig.
Att bygga stabila och säkra nätverk
Jag hade en diskussion med min vän “K” om att det kändes sisådär med ett blogginlägg utan relevanta bilder. Här på gården har det under det senaste året vuxit fram ett behov av ett stabilt och säkert nätverk i takt med att fler och fler saker går att styra, reglera och övervaka, både på distans och när man är på gården. Under de senaste veckorna har jag spenderat mycket tid till att planera hur jag ska uppgradera och byta ut nätverkskomponenter utan att behöva vara utan den viktiga förbindelsen med omvärlden, eller för den delen skapa långvariga driftstörningar. I veckan satte jag upp nya trådlösa accesspunkter i verkstan, stallet och huset för att få en bra täckning på det trådlösa nätverket. Härnäst ska jag byta ut lite switchar som tål riktigt vinterklimat. Det har hittills visserligen fungerat att köra med utrustning som är avsedd för temperaturer ner till runt nollan, men det känns bättre med sådant som ska klara -40. Det finns en annan anledning till att byta till nyare utrustning, och det är att kunna segmentera nätverket för att skydda sig mot illvilliga cyberrymdstroll. Nu väntar jag på de sista prylarna som förhoppningsvis dyker upp i början av veckan. Förhoppningsvis blir jag klar under nästa vecka. Idag har jag ägnat en stor del av dagen åt att städa. Både Dyson och Ång-Bert har fått arbeta hårt. Just nu ligger katten mitt på golvet i köket och myser. Det måste betyda att det blev rent och att jag får MVG i hemkunskap!