Bultar till fästena och filosofi bakom stallet

IMG_5282IMG_5278

IMG_5283Med siktet inställt på att kunna åka ut till Moälven imorgon efter jobbet, gjorde jag klart bultarna som tillsammans med fästplattorna, ska fixera motorn på motorbädden. Eftersom bultarna är 25cm långa, var det billigare att tillverka bultar av gängstång och muttrar som svetsades fast i ena änden. Jag hände mig tvungen att måla ytorna som jag bearbetat. Annars riskerar dom att rosta såfort man sätter dom på plats. Förhoppnigsvis kommer jag kunna komma så långt att vi kan göra ett startförsök i helgen. Allt pekar i den riktningen. Efter mitt relativt korta arbetspass i verkstan, belönade jag mig själv med att filosofera framför vattenspegeln på dammen, som jag rensade ur från kaveldun i höstas. Jag tycker nog att det ser ut som att växtligheten miskat, men den slutliga domen kommer senare i sommar.

Reparation av hästvagn

IMG_5268IMG_5267IMG_5270IMG_5269Efter många års användning börjar hästvagnen visa tecken på slitage. Jag blev informerad om en spricka som krävde min uppmärksamhet. Vi får se hur länge det håller. Har det väl börjat så kommer det forsätta. Om inte på samma ställe, så på något annat. Brädorna gick inte att ta bort utan att skära av bultarna, och några nya har jag inte hemma, så jag gjorde ändå ett försök att svetsa, trots risken att träet skulle fatta eld. Mycket riktigt så började det pyra i träet, och jag fick släcka med vatten. Egentligen hade jag tänkt förstärka konstruktionen, men när jag inte kunde ta bort brädorna fick det bli att svetsa igen sprickorna istället. Det håller nog några turer i alla fall. Optimistiskt nog målade jag på lite rostskyddsfärg.

Motorfästefästen

IMG_5265 IMG_5266Igår hann, eller orkade jag inte uppdatera bloggen igen. Nu äntligen har jag tillverkat fästplattorna som ska hålla fast motorn och motorfästet i motorbädden. Listan på saker som måste göras för att motorn ska starta krymper, samtidigt som det stadigt kommer in andra saker som bara måste göras, och drar ner tempot. Jag passade på att göra ett nytt stag till gasreglaget. Det hade skadats när vi baxade ut motorn. Jag har börjat fundera över hur jag ska täppa till hålet ovanför maskinrummet. Jag vill inte gärna stå med vinkelkap, svets och otympliga plåtar ute på båten. Jag får försöka göra en mall, och sedan tillvera det som gå, hemma i verkstan. Ikväll blir det nog lite andra saker som måste göras och jag kommer nog som mest hinna måla ett till lager färg på fästplattorna.

Montering av backslag och justering av motorhöjd

IMG_5258IMG_5257 IMG_5259Efter att på förmiddagen stått dykledare på den enstjärniga dykutbildningen i klubben, bar det av mot Rindö för att ta itu med motorinstallationen. Först kontrollerade vi axial-, och radialkast på svänghjulet. Det höll sig inom toleranserna med god marginal, så det var bara att dra åt med rätt moment, närmare bestämt med 125 pund fot, eller 17 kilopondmeter, som det står i verkstadshandboken. Det var lite trickigt att få backslaget på plats. Det var inte alldeles enkelt att pricka rätt med bultarna samtidigt som man skulle hålla upp och lirka med en klump som väger över 25 kilo. Tillslut var backslaget på plats och vi kunde finjustera höjden och linjen på motorn. Vi kom inte mycket längre, och bestämde oss för att avsluta för den här gången. Vi beslöt oss för att tills vidare ta den enkla vägen och sätta tillbaka den gamla avgaslimpan och leda ut avgaserna med kylvattnet. Nu vill vi bara kunna komma igång och starta motorn. Att i ett senare skede bygga om, så att avgaserna tar en annan väg, blir inte jobbigare om vi väntar. Snarare hinner vi bygga upp ordentligt med energi ,så att vi orkar göra ett bra jobb istället. Härnäst ska vi bulta fast motorfästet i motorbädden, och montera på alla delar så att motorn blir startklar.

Alla mekaniska delar designade till EquiFeedern

IMG_5240IMG_5242IMG_5241 IMG_5243Nu tror jag att jag lyckats förenkla och minimerat alla svaga länkar i konstruktionen. Det finns inte så mycket som kan gå fel, och det är relativt enkelt att montera utan några större justeringar. Jag skulle naturligtvis kunna optimera kuggstångssläden så att den blir lättare att passa in när man monterar ihop delarna. Jag upptäckte när jag testade konstruktionen att servot drar åt fel håll jämfört med logiken i programmet, men det är betydligt enklare att byta ut en etta mot en nolla, än att spegelvända kuggstångssläden. Nu ska jag försöka hitta en bra och kompakt apparatlåda som rymmer både servomekanismen och kretskortet. Jag kan inte vara annat än nöjd så här långt i EquiFeeder-projektet.

Motorbaxning och 3D-design

IMG_5226IMG_5225IMG_5231 IMG_5228 IMG_5236IMG_5221Idag har Svante och jag äntligen baxat motorn på plats. De specialdesignade tyrbultarna till svänghjulet hade vi nog inte klarat oss utan. Millimeter, för millimeter – centimeter för centimeter höjde vi, och förflyttade motorn i läge med hjälp av domkrafter och kedjespel. Det tog lite drygt 3 timmar att få motorn på plats. Inte utan att vi stötte på motstånd, eller att jag kastade ur mig en och annan svordom, och klagade över att vi hela tiden stötte på motstånd, så får vi betrakta dagens övning som riktigt lyckad. Annars har jag den senaste tiden ägnat en hel del tid framför datorn för att designa detaljer som ska ingå i EquiFeederns utlösningsmekaniskm. 3D-skrivaren har gått varm, och åtskillig tid har gått åt till att justera och trimma in skrivaren så att detaljena blir så bra som jag önskar. Varje detalj tar närmare en timme att skriva ut, så det gäller att man mäter och tänker rätt. Å andra sidan så blir nästa kopia identisk med föregående, så det går lätt att göra fler när väl designen visar sig fungera. Nu har jag testat principen med kugghjul och kuggstång för att få en linjär rörelse, utan att riskera att delarna kärvar. Man kan väl säga att det är en fungerande beta-version av mekanismen. Förhoppningsvis blir jag helt klar med hela designen under morgondagen, och kan kalla det för version 1,0 färdig för testning.

3D-skrivare till HQ

IMG_5215IMG_5214Nu var tiden inne för att införskaffa en 3D-skrivare till högkvarteret. Istället för att satsa på en helt från grunden tillverkad, eller helt klar att användas ur karton, blev det en byggsats. Det har tagit hela helgen att bygga ihop, och det har inte varit helt bekymmersfritt. Jag tror att jag skruvat ihop delar med närmare tusen skruvar och muttrar. Jag har haft lite problem med justering av axlarna som skrivarhuvudet sitter på, men nu verkar allt löpa fritt, utan att fastna. Äntligen har jag lyckats med första testutskriften, som tog tog drygt en timme för skrivaren att  prestera. Resultatet blev riktigt bra! Man kan ju fråga sig vad jag ska med en 3D-skrivare till, men jag kan se flera vettiga användningsormåden för en sådan. Till att börja med kommer jag göra en hållare för servot och kretskortet till EquiFeedern, så att det blir lätt att placera i vilken apparatlåda som helst. Nu ska jag botanisera bland programvaror, så att jag kan tillverka egna modeller.

Frigörningsmekanism för EquiFeeder

IMG_5160IMG_5159IMG_5161IMG_5158När man har lösningen i sin hand, är det lätt att tänka på ord som självklart, och hur annars? De senaste dagarna ägnade åt EquiFeedern har gått åt till att försöka hitta en bra frigörningsmekanism. När jag började fundera fanns det en hel del saker att ta hänsyn till. Jag vill för det första ha en så kompakt lösning som möjligt. En annan viktig sak är att det inte ska kunna komma in regnvatten i apparaten. Samtidigt måste servot kunna orka dra, eller skjuta bort sprinten som håller i lasten, eller som i det här fallet – hönätet. Efter att försökt med tre olika mekanismer – som alla hade olika “problem”, kom jag i morse på hur jag skulle göra för få en funktionssäker, kompakt och vattensäker och relativt okomplicerad mekanism. Nu har jag testat med laster från ca 300 gram till 15 kilo, untan minsta tecken på problem. Nu återstår att göra ett fäste för servot och kretskortet, så att jag kapsla in allt i valfri apparatlåda.

Ridbana påbörjad

IMG_5130 IMG_5129IMG_5133Nu har vi påbörjat arbetet med att anlägga en ridbana. Det här är inget projekt som jag själv inte kommer kunna tillskriva mig så mycket delaktighet i, annat än att lyfta på telefonluren och beställa jobbet. Ridbanan blir 35×70 meter, vilket får anses vara tillräckligt stor för att kunna köra med häst och vagn på. Höjdskillnaden mellan högsta och lästa punkten är över tre meter, och det är mycket material som ska omfördelas. På en vecka har man kommit ganska långt, tycker jag. Igår kväll såg vi att en av lastmaskinerna hade lite utrustning som stod och lyste, så vi får väl se om man kommer igång i nästa vecka. Daniel är i alla fall informerad. När det här är klart, kommer jag väl vara tvungen att själv börja köra, om än bara med radiostyrd bil. Det vore ju synd om man inte utnyttjade möjligheten, nu när den kommer att finnas.

Motorn transporterad till Moälven

IMG_5143 IMG_5139IMG_5147IMG_5145Det var en stor dag idag. Svante hade lyckats få tag i en kranbilsförare, som vi skulle möta upp klockan 13:00 ute vid båten. Redan klockan 8:30 påbörjade vi förberedelserna med att lyfta upp motorn på släpkärran för vidare färd ut mot Rindö. Helt i onödan oroade vi oss för att traktorn inte skulle orka lyfta motorn. Allt gick som på räls. Vi kom med på 11:45-färjan och kunde invänta kranbilen. Väl på plats tog det inte mer än tio minuter att få ner motorn i maskinrummet. Nu återstår montering av svänghjul och backslag innan vi kan skjuta motorn fram till motorbädden. Det var inte utan att man var lite orolig för att motorn skulle tappas ner i sjön när den svängde över kajkanten. Vi hade en jämn pålandsvind som gjorde att båten låg helt stilla. Inte ett enda missöde inträffade, och vi beslutade att avsluta dagens arbete och tänkte tillbaka på alla de gånger som vi fått lämna Moälven i frustration eller bedrövelse.