Har jag tänkt på allt nu? – Armeringsnäten är tillklippta, betongreceptet är fastställt – fast är det rätt? Formarna ligger på plats och är fixerade, betongblandaren fungerar som den ska, hinkar och murslevar är förberedda och lastmaskinen är redo. Tänk om jag inte hinner forma betongen i tid, eller om det helt plötsligt kommer en störtskur under gjutningen. Tankarna och farhågorna är fler än det finns om saker som talar för att det ska gå bra.
Fyra hinkar med 0-8 blev sex tunga hinkar färdigblandad betong som kunde köras upp till RC-banan för att fylla den väntande formen. Det visade sig att blandningen var varken för lös eller för 0hård för att kunna formas som det var tänkt. Det tog drygt två timmar totalt från start till mål att gjuta tre sektioner som motsvarar en säck cement.
Det går åt en hel del tid till att fylla ut formen och få det jämnt. Jag vill inte att det ska bli vågigt eller guppigt tvärs körbanan. Hellre att det blir lite vågigt längs körbanan än tvärs över, men det bästa är om det inte blir några vågor alls. Jag tror att jag fick till det ganska bra till slut.
Mellan och efter de två gjutningarna spenderade jag lite tid åt att ta hand om tomatskörden. Man kan likna tomatodling med att ha husdjur. Det är jättekul att ha tomater, men man måste precis som med husdjur ta hand om dem om man inte vill att de ska dö. Jag tror att det är lite av ett rekord i år. Jag har redan fyllt frysen med lika mycket tomater som förra året och jag har nog lika mycket kvar som jag redan tagit hand om tidigare i år. Körsbärstomaterna ligger väl i paritet med förra årets skörd.
Jag brukar salta och torka de flesta körsbärstomaterna som sedan blir till en tomatpasta som jag mal ner och fryser in i små portionsburkar. De är perfekta att använda i såser och grytor istället för att använda tomatpasta. De som jag använder i sallad och annan matlagning brukar jag gå ut och plocka färska direkt från kvist under säsong. Imorgon ska jag skålla, koka och frysa in de stora tomaterna.
Efter min avstickare till tomatskörd gick jag upp till RC-banan för att finputsa det sista. Målet är att betongytan kommer bli så bra och jämn att jag slipper lägga ut takpapp eller matta för att bilarna ska kunna köra utan att det blir problem. För att få den där sista ytbehandlingen gick jag över ytan med en borste. Dels för att se och verifiera att ytan inte var allt för vågig, men också för att ge lite grepp åt däcken ner mot körbanan. Om det här blir som jag hoppas så borde det här bli en ny standard för hur man bygger en 1:28 RC-bana för racing.