Det är verkligen tungt just nu. Man kommer hem och har noll med energi över. Det blir inte lättare av att verkstan fungerat som tillfällig förvaringsplats åt skräp och köksdelar som ska till sonen blandat med sågspån, slipdamm, papperstussar och verktyg. I måndags tick gasreglaget till trehjulingen sönder, så den har stått och tagit upp plats i väntan på ett nytt handtag. Jag försökte under veckan att börja på tvättstället till det nya badrummet, men jag kom bara till att kapa upp två plankor som ska utgöra själva skivan, samt såga ut hålet för var tvättskålen ska vila. Nej – i det här huset kan ingenting få vara helfabrikat. Det ska alltid vara någonting som ska sätta vår egen prägel på inredningsdetaljerna. Min fru kom hem en dag med en stor kopparkittel som jag fått uppdraget att omvandla till handfat. Jag har väl fått nästan helt fria händer – bara det blir bra. Vi får se! Igår tänkte jag att jag inte längre stod ut med eländet i verkstan så jag fick som pappa göra upp med oredan som jag själv knappt varit pappa till, men jag är kanske inte helt ensam om att bli förvånad över att bli pappa. Imorgon blir det i alla fall ljusare igen.
Idag var det lättare att att först fixa gasreglaget till trehjulingen och sedan fortsätta med tvättstället. Nu saknas lite stag, håltagningar, fastsättningar och finish innan jag jan koppla in, för att sedan kunna koppla av igen. Min fru ska också få tycka till lite innan jag fortsätter.
