Efter en längre tids uppehåll på projektfronten och reparationen av Moälvens motor, kan jag konstatera att vi nu gått över krönet i fråga om att få igång den igen. Svante och jag var ute och gjorde nödvändiga mätningar för att säkerställa att motorblocket inte tagit någon skada. Äntligen gick det vår väg! Nu behöver vi inte längre riva och demontera fler delar, utan nu kan vi koncentrera oss på att byta ut det som behöver bytas, och reparera det som går att reparera. Nu får verkstan ta hand om vevaxeln, och se till att vi får tag i rätt reservdelar. Under tiden får vi rensa kylvatten- och oljekanaler i motorblocket. Det här kommer vi att fixa!
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
De korta ögonblicken är en belöning i sig
Nu har vi bott här i över två år, och vi har fortfarande inte gjort iordning badrummet! Den gråa och livlösa poolen med mossa på botten är fortfarande inte iordninggjord eller fylld med vatten. Vi har inte heller byggt någon altan, eller satt in en fönstervägg, eller gjort om loftet till en festvåning…ändå känns det rätt så bra! Varje gång jag går in i stallet fylls jag av lycka och energi. Maskinhallens stora port öppnas av en knapptryckning, och jag har alla maskiner och verktyg i världen för att kunna lösa enkla problem som uppstår. Här finns alla möjligheter att vara lycklig. Idag gick min son, mina föräldra och jag på en liten rundvandring runt skogshagen, och kunde konstatera att man inte behövde resa speciellt långt för att uppleva någonting vackert och rofyllt. Nåja….jag behöver i alla fall inte resa så långt för det. Nu när jag skulle avsluta en aktivitestfylld dag med att utföra den sista fodringen, möttes jag av en skön syn påväg ner till stallet. Dimman ligger tät, och ljuset från stallet skimrar förtrollande! Jag hör hur Venar välkomnande hälsar på mig precis innan jag kommer in genom dörren, och genast känner hur jag fylls av glädje, och kan inte låta bli att känna mig upprymd och hoppfull inför den stundande morgondagen – jag är säker på att det kommer finnas någonting att göra då också.
Övre skogshagen färdigstängslad
Nu är den övre skogshagen färdigstängslad. Vi har under veckorna satt upp isolatorer och dragit band så länge som orken ock ljuset tillåtit. Nu håller vi på att göra en grind så att man kan koppla ihop skogshagarna med varandra. Imorgon kopplar vi på elen och kanske låter Venar bekanta sig med det nya rummet. Det känns härligt att inte behöva ha pressen på sig att hinna bli klar innan vintern kommer. Fråga är nu bara ifall man skulle orka ta sig an att göra klar en tredje skogshage i år, eller om man ska vänta till nästa år. Det jobbiga blir nog bara att börja, sedan blir det klart av bara farten. Stolparna kommer förmodligen inte att räcka, men det finns ju fler att inhandla om de skulle ta slut. Nej – det finns nog inga ursäkter att inte börja med ytterligare en hage.
Rensning i dammen
D
ammen utanför stallet riskerar att helt växa igen med kaveldun, och om vi inte gör någonting nu så kan vi nog helt glömma att få se en vattenspegel på den i framtiden. Jag har länge velat rensa ut lite vattenväxter, men det ständigt återkommande paret av svarthakedoppingar har gjort det svårt att göra någonting åt det under den bästa tiden på året. Nu har emellertid dammen torkat ut för säsongen, och man kan gå mer eller mindre torrskodd i den. Med handkraft har vi nu lyckats rensa bort en fjärdedel av dammen. Målet är att rensa bort två tredejdelar. Venar fick göra nytta och forsla bort det som ryckts upp. Vi har ju två andra dammar som inte självfyller, och dessa har vi tänkt fylla igen, och göra gräsmatta av. Det tar hårt på krafterna att dra upp planta för planta med så mycket rötter att växten får svårt att komma igen. Troligtvis kommer vi få upprepa proceduren nästa år, men då hoppas jag att det inte är lika mycket att dra upp.
Ljust och fräscht
Det tog längre tid än väntat att bli klar med stallrengöringen. Nu är i alla fall väggarna kalkade, och träytorna oljade. Kalkningen gick på någon timme, medan oljningen tog närmare fem timmar, med lite drickapaus inräknat. Det blev lite traktorkörande när min son skulle mocka ut hagarna – också det ett välbehövligt avbrott. Det var mycket pill med krokar och upphängningsanordningar som måste skruvas bort, och sedan tillbaka igen efter målningen. Jag passade på att dra ihop springorna mellan plankorna, som krymt flera centimeter. Jag hann precis få in sista kärran med spån i boxen innan min fru kom hem med hästarna. Nu känner jag mig ganska mör, och kommer nog inte göra något mer idag, än möjligtvis laga middag.
Första tvätten
Så var det dax att göra den första grundliga rengöringen av stallet. Det gäller att passa på med stalltvätten när stallet är tomt! Venar och Joker är på besök hos vänner i Linköping denna helg. Det känns på något sätt givande och rofyllt att vårda något som man sjäv skapat. Ett hus som någon annan byggt behöver med jämna mellanrum målas om, men då känns det som en belastning. Det här handlar om att bibehålla någonting som man lagt ner hela sin själ på att skapa. Jag fick hjälp av min son att tömma boxarna på spån, och sedan var det “bara” att plocka fram högtryckssprutan. Det tog en timma att ta ut spånet, men hela tre och en halv timme att spola av alla ytor – tak, golv, väggar, fönster, boxfronter och golvbrunn. Planen var att spola av taket och golvet först, och sedan väggar, men det blev nog både två och tre gånger över samtliga ytor. Så länge vattnet på golvet är brunt, kan det ju inte vara helt rent! Nu får allt torka till imorgon. Då blir det kalkning på väggarna och sedan inoljning av alla träytor som gäller. Förhoppningsvis hinner alla träytor torka upp. Om jag ska summera första året för stallet, så har det fungerat riktigt bra. Det finns kanske två saker som kan vara föremål för förbättring. Tappstället tenderar att ständigt blöta ner spånet i Venars box, och avloppet börjar fort lukta illa. Någon form av vattenlås skulle kanske vara på sin plats, men å andra sidan så indikerar en illaluktande brunn på att den skulle behöva rensas – det kanske är bra. Den fungerar i alla fall som det är tänkt. Det fick jag bekräftat idag, då all smuts hamnade i botten på brunnen, medan vattnet kunde hitta sin väg ut, utan att det blev stopp i avloppet. Jag tror i alla fall att hästarna kommer kunna trivas ett år till i vårt älskade stall!
Sista stolpen besegrad
Då var alla stolpar runt den nya hagen nerslagna. Det gick betydligt snabbare att komma så långt som jag kommit nu, än vad jag hade räknat med. Tyvärr blir jag tvungen att omplacera två av stolparna som skapar en massa problem när man ska ta sig fram med 4-hjulingen. Det medför troligtvis i sin tur att ytterligare två träd måste tas ner. Dessvärre blev jag avbruten i mitt arbete, och “inkallad på akutjobb”, annars hade jag varit helt nöjd nu. Fast det var kanske bra att jag inte kunde ge mig i kast med att göra justeringen. Jag känner mig rätt mör nu, och det är bäst att sluta när man fortfarande tycker att det är stimulerande. Det får bli en lämplig aktivitet efter jobbet i veckan som kommer. Nu måste vi få tag på isolatorer och elband, så vi kan slutföra projektet. Vi har kvar några tvättade band från förra året, och vi börjar nog lämpligast med dessa.
Stolpe för stolpe
Arbetet med stolpningen fortsätter. Jag hann få ner 30 stolpar innan viljan och musklerna började säga ifrån. Ett bättre gym får man leta efter. Alla muskler får arbeta, frisk luft och inte minst variation. Det blev ytterligare lite röjning, men det var jag beredd på. Marken var villigare att ta emot stolparna idag, och bara ett fåtal fick omplaceras till stenfri mark. Uppskattningsvis har jag kommit över halva vägen runt, men jag tvivlar på att kunna hinna klart under helgen. Jag misstänker att det kommer bli stenigare igen, och då tar det längre tid. Jag fick ett lass fyllnadsmaterial från dikesgrävningen som sker utefter vägen uppkört till skogsbrynet, så nu är den saken ordnad. Det sparar en hel del tid att slippa åka och leta efter materialet ute i skogen – nu är det är bara att börja lasta kärran till 4-hjulingen, och tippa på utvalda platser utefter skogsvägen.
Stolpningen påbörjad
Nu har jag hämtat en bunt med 126 hagstolpar från den närbelägna lantbruksaffären, och nu kan arbetet sätta igång på allvar. Idag hann jag inte med fler än 9 stolpar innan musklerna och solen gav upp, men det är ganska bra ändå med tanke på att marken är minerad med stenar av varienrande storlek. Gärna där en stolpe skulle passa bäst för att uppfylla det estetiska kravet på en bra hage. Fördelen med alla stenar är att stolparna sitter stabilt när dom väl är nerslagna i marken. Jag började med de stolpar vi fick över när vi byggde de första hagarna, men snart är dom slut. Här och var får jag gå med fram med grensaxen för att röja lite extra runt stolparna. Kan det gå i den här takten så är jag ganska snart klar med uppsättningen. Vem vet – en vacker dag så har vi en skogshage till! Det skulle tydligen bli sol i helgen….jag får hoppas på det.
Stolpningen kan börja!
Så! Nu är röjningen helt klar, och det återstår endast att köra ut några högar med granris, men man blir härligt trött i kroppen av att arbeta i skogen, och lite får jag lämna kvar så att det finns en anledning att gå ut igen. Nu kan man hitta hela vägen utan att behöva gå vilse, eller tveka om vägen. Från början hade vi tänkt använda träd till att spänna upp el-band runt skogshagarna, men det skulle nog inte bli så snyggt och bra som jag skulle önska. Marken verkar ändå vara villig att ta emot stolparna utan att man behöver stöta på allt för mycket problem. Nu har jag siktet inställt på att försöka bli klar med hagen under hösten. Sätter man upp 10 stolpar åt gången så blir man ganska snart klar. Sträckan runt hagen ligger på 600-700 meter, och arean blir nästan 1,4 hektar. Effektivt arbete skulle innebära att man var klar på en månad, men tanken är att kunna dela av hagen, så första delen skulle kunna vara klar snabbare. En sak är säker, hagen kommer inte att sätta upp stolpar åt sig själv i alla fall.