Med hjälp av vinkelkapen, några pallbockar och domkrafter är nu spårvidden minskad till lite drygt 140 cm. Jag blev överraskad av två lustiga detaljer. När jag kapat sidobalkarna kändes fortfarande axel och hjul oproportionerligt tunga. Det var fruktansvärt tungt att vända allt upp och ner så att jag skulle kuna komma åt och kapa svetsfogarna som höll ihop axeln. Av någon anledning behövde jag vända tillbaka paketet igen, men då gick det “jättelätt”. Det visade sig att ett av däcken är fylld med betong! Inte undra på att bönder och raggare ska sparka på däcken. Den andra saken som förvånade mig, var att fyrkantröret i axeln inte var ett fyrkantrör, utan var massiv. Inte undra på att konstruktionen väger mycket! Det kommer bli endel balkmaterial över, och de kommer förmodligen användas till att göra en vägsladd – en sån där som man jämnar till gropiga och vågiga vägar med. Planen utanför stall och maskinhall skulle må bra av att bli lite planare. Frågan är om jag ska göra en för 4-hjulingen, eller om jag ska göra en för traktorn. Vi får väl se. Först ska i alla fall det här vattentankssläpet bli klart först, sedan får ödet för resterande material avgörs.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Röjning och demontering av båttrailer
Nu har jag börjat med vattenvagnen som ska vara till hagarna. Det är ett fasligt kånkande med vatten ut i hagen. Vi har haft en båttrailer stående invid dammen, som varit föremål för spekulationer kring hurvida man skulle kunna använda hjul och stomme, till att göra ett litet släp som ska kunna dras efter 4-hjulingen. Efter att träkonstruktionen avlägsnats med hjälp av kofot, spett och motorsåg, kunde jag med hjälp av traktorn köra bort den till verkstaden för vidare demontering. Nu skulle det vara bra med en skärbrännare, eller plasmaskärare. Det är klart att det går med vinkelkapen att få isär svetsfogarna, och kapa balkarna, men det kommer ta tid. Och det kommer gå åt många kapskivor. Det har tagit närmare halva dagen, med paus för att ta hand om hästarna med jämna mellanrum. Det blev två vändor till tippen. Genast blev det mycket trevligare, och ännu ett spår från den typiska gården, med skräp och skrot i varje hörn, har raderats ut. Kronan på verket blev att gå ett varv med grästrimmern.
Vandringsled uppröjd
Det är kanske att ta i och kalla en drygt 300 meter uppröjd skogsstig för vandringsled, men tanken är ända att man ska kunna rida eller när nöden kräver, ta sig fram med 4-hulingen utan att behöva tränga sig fram i snåren. Själv tycker jag att det är frustrerande när markägare helt stänger möjligheten att ta sig fram genom att sätta upp en hage eller dyligt, utan att ge en alternativ väg. Nu gör jag först vägarna, och sedan skogshagarna. Ett och annat träd måste nog fällas om man ska kunna ta sig fram med en maratonvagn. Jag har inte mätt bredden på den smalaste delen ännu, så jag vet inte hur det kommer att fungera. Möjligtvis får man dra om sträckningen lite, men det får bli en senare fråga. Ett och annat ställe skulle också kanske behöva jämnas till för att man ledigt ska kunna promenera, men jag antar att om man beger sig ut i skogen sår är man inställd på lite motion också. Kan vi nu bara få lite hjälp från folk, och kanske djur, som inser att det är en bra väg att ta, så slipper jag kanske hålla undan den från sly i framtiden. Kanske man skulle sätta upp en informationsskylt – “Gå gärna här!”. Imorgon tror jag att jag fortsätter med ostliga sträckningen, och utökar slingan med några hundra meter till.
Röjningsarbetet har börjat
Nu har röjningsarbetet i skogen börjat. Uppskattningsvis är det lite drygt en hektar snårig skog som ska röjas. Lyckligtvis kommer jag nog själv inte behöva röja allt, eftersom det planeras en skogshage där. Målet nu är att röja i kanterna av den tänkta hagen så att det är lätt att komma fram med 4-hjulingen. Vissa partier måste jag nog ändå glesa ut. När jag sneglar över i det som kallas för skogshagen så ser jag hur effektiva röjmaskiner hästarna är. De rår väl inte på de grövsta buskarna, men det är en god hjälp. Det kommer lämnas en korridor ca 3-4 meter mellan befintlig hage och den som är planerad. Det kommer utgöra en bra stig att stöva på, för den som behagar. Efter det mest akuta röjningsarbetet, kommer jag påbörja gallningen av träd. Nu när det är upp emot 30 grader varmt i skogen klarar jag inte av några längre pass, vare sig med röjsågen eller motorsågen. Men det är som med bastubadande. När man sitter i hettan längtar man efter att svalka av sig, och när man är havllägs ner i vattnet, längtar man tillbaka in igen.
Handtag och plåtar på plats
Då var hela projektet klart! Så fort det slutat regna kunde jag börja fästa upp de gamla plåtarna som legat och skräpat. Jag tillverkade ett enkelt handtag och en hasp i smedjan – det var varmt att stå där och smida! Jag är rätt nöjd med min insats, och nu skulle jag kunna med gott samvete sitta och lata resten av dagen. Jag har dock en bestämd känsla att jag inte kommer bli långvarig i mitt stillasittande. Just nu är jag ganska skitig, och skulle behöva en dusch i alla fall.
Dörren på plats
Lagom till att det kom en regnskur blev jag klar med att tjära in den nytillverkade dörren. Jag lade ner lite extra tid på att få plankorna i dörr och panel att hamna i samma nivå – ingenting man tänker på, men om de inte skulle vara det, så skulle man nog gå och irritera sig på det. Nu har en av gårdens skamfläckar förvandlats till ett trevligt inslag, som man inte behöver skämmas över. I eftermiddag blir jag nog klar med plåten som ska täcka sidorna. Och naturligtvis måste det komma ett handtag och en hasp på plats. Bara det inte var så varmt och fuktigt – då kanske man skulle känna sig mer motiverad att stå i smedjan.
Halvklart på grund av regn
Det har regnat av och till hela eftermiddagen, och dörren blev aldrig klar. Det gick ganska fort att få panelen på plats. Det var lite värre att hitta centrum, och jag fick göra fler försök innan jag hittade rätt. Dottern påpekade att det såg ut som en bastu, men lagom till att jag hade tjärat fasaden ändrade hon sig och sa, “Det liknar ju faktiskt Bilbos hus!”. Det får väl vara en bekräftelse på att det duger. Nu återstår dörren och plåten som ska täcka den anskrämliga, och buckliga plåten som har en solblekt sjukhusgrön färg. Imorgon borde jag kunna bli klar med projektet, sedan kan jag börja fylla de 26 kubikmetrarna med ved.
Reglar på plats
Det gick smidigare än väntat att på reglarna på plats. Det är ju alltid svårt att få bitarna att passa perfekt när man har förborrade hål. Lösningen blev att först gänga hålen i fästena, och sedan bulta fast klossar som sedan de yttre reglarna kunde skruvas fast i med vanlig träskruv. Jag upptäckte till min förvåning att fästpunkterna inte riktigt var utplacerade med 60 graders mellanrum som jag räknat med, men det kommer inte att märkas när panelen kommer på plats. Just nu ser det ut som att det skulle bli ett högkvarter för en sekt, eller möjligtvis någon underrättelsetjänst. Jag tog en liten paus när det kom en regnskur, men nu verkar det vara uppehåll.
Fästena till fasaden på plats
Det är inte klokt vad mycket prylar man tar fram bara för att svetsa i lite metall. Förlängningssladdar för två- och trefas, vinkelslip, hörselkåpor, svetshjälm, svetstänger, skruvtvingar, slagghammare, svets, jordkabel, svetshandtag, stege, aluminiumregel, handskar och brandsläckare. Trädgårdsvagnen som jag byggde om och satte en handske till 4-hjulingens dragkrok, har verkligen kommit till användning. Inte för att man inte skulle klara sig utan, men det blev helt klart enklare. Kanske inte svetsarna blev så snygga som jag skulle önskat, men det kommer i alla fall hålla. Jag vet inte om jag någonsin kommer att behärska konsten att pinnsvetsa “snyggt”. Nu kan jag i alla fall montera dit reglarna och börja med själva fasaden. Det får bli någon annan dag. Nu väntar mat, och sedan några mysiga timmar vid elden.
Fästen till vedlagrets fasad
Trots att det är svalt i verkstaden så blir det snabbt svettigt att hålla på att smida. Nu har jag tillverkat 7 stycken fästen som ska hålla reglarna till fasaden på vedlagret på plats. Jag tror att jag väntar till kvällen med att svetsa dom på plats. Sist jag svetsade, och det var varmt, gjorde jag nybörjarmisstaget att inte ha långärmat på mig. Resultatet blev vackert kräftröda underarmar, som efter några dagar började fjälla. Nåja, det finns väl annat man kan ta sig för medan man väntar.