Jag snoozade några gånger i morse innan min fru sa – Jag tror att de är här nu! Jodå, strax före sju var de här utanför och började räkna in bitar. Jag hade räknat med att jag skulle behöva vänta några timmar innan någonting skulle hända. Efter att jag förklarat hur växthuset skulle placeras var arbetet i full gång med en kort paus för medhavd massäck och te. Jag gick ut och frågade lite försiktigt om jag fick ta några bilder under arbetets gång och tillade att jag skulle lägga ut dem på min blogg och att jag skulle fotografera med drönare. – Oh drone! Yes! Yes please do! What model do you have? Jag lovade att dela med mig av bilderna efter att vi pratat klart om drönare. Arbetet fortskred i sådan takt så jag bad om att få en förvarning om när man ämnade sätta upp taknocken. Man vill ju inte missa det magiska ögonblicket. Jag är riktigt imponerad över arbetstakten, lugnet, noggrannheten och den ständiga ordningen som rått på arbetsplatsen. Nu står stommen nästan helt klar och utgör en vacker siluett mot kvällshimlen prydd av en skärva av månen när jag tittar ut genom arbetsfönstret. Imorgon kommer glasen på plats, och om det hinns med även lucköppnare och övriga beslag. Dessvärre hade man glömt leverera en skjutdörr som ska sitta på ena gaveln, men det är absolut inte montörernas fel. Efter de drygt 11 timmar som arbetet fortgått har jag inte ännu fått ett svar från leverantören om hur de ställer sig till den saknade dörren…- Men de har väl fullt upp på jobbet idag kan jag tänka mig….
