Rörförstärkare – en lärorik utmaning

Hela dagen igår satt jag uppe i HQ och lödde komponenter, skalade kablar, krympte slang och försökte tolka elschemat till rörförstärkar-kitet som kom med posten i förra veckan. Jag har för lite erfarenhet för att kunna bedöma ifall vissa komponenter är av god eller dålig kvalitet, men allt är från Kina, och det är säkerligen inte “high-end” komponenter. Syftet med bygget var i och för sig inte att få ett perfekt ljud, utan snarare en förståelse för var utmaningarna ligger. Första försöket att få ljud i förstärkaren var rätt misslyckat. I takt med att rören började glöda kom det ett surrande, fräsande och obehagligt ljud ur högtalarna som tvingade mig att stänga av och fundera på möjliga orsaker. – Antingen  löser jag det imorgon, eller så gör jag det förmodligen aldrig – sa jag lite bistert till min fru, som undrade hur det hade gått.

Idag tog jag mig mod att börja mäta och felsöka med strömmen påslagen. Alla rör verkar vara rätt kopplade och transformatorn levererar rätt spänning, som det verkar. Jag hittade efter en stunds letande ett likvärdigt elschema på nätet med bokstäver som jag förstår. Det enda som jag kunde konstatera var att min kinesiska vän varit färgblind och växlat röd och blå kabel på utgående transformatorer. Det gjorde dock ingen skillnad, men jag fick anledning att fundera över kabeldragningen och kom fram till att det kanske inte är så bra om signalkablar ligger nära högspänningskablar. Nästa sak att försöka eliminera var volymkontrollen, som kändes lite torftig. Efter som jag ändå kommer använda förstärkaren som ett rent slutsteg så beslutade jag mig för att helt koppla förbi volymkontrollen. Förvånansvärt nog gick det att koppla in förstärkaren i vägguttaget utan att det började surra förskräckligt obehagligt. Det var mer ett ganska framträdande brummande som mötte mina trumhinnor. Hmmm….kanske. Jag kopplade in mitt hörlursuttag från telefonen in i lågnivåingången på förstärkaren och spelade upp en låt. Fantastiskt! Det låter! -Inte fantastiskt, men det låter! Det är svårt att avgöra hur vida det låter bra, med tanke på att alla låtar man spelar dränks av en tydlig bordunton som jag identifierar som signalbrus eller jordproblem.

Jag skulle kunna kategorisera detta projekt som en total flopp, men uppsidan är att jag har lärt mig en hel del, samtidigt som det finns massor med saker kvar att lära sig. Kinesiska skulle vara en allt för stor utmaning, men det primära målet är att försöka omstrukturera och separera högspänningsdelarna från signaldelarna. När väl bruset och störningarna är borta kan jag börja fundera på hur drömförstärkaren skulle kunna se ut och låta.