Det blir inte bättre

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro om mina utsikter att bli bra i benet igen. Alla doktorer och läkare som undersökt mig kan inte riktigt förstå orsak och verkan. Det har i alla fall konstaterats att jag har obefintliga reflexer i benet och svullnaderna beror på delvis förlamning i vissa muskler, som inte arbetar som de ska. Det är troligtvis en nervskada som är orsaken till mitt tillstånd. Jag gick till naprapaten som mer eller mindre uteslöt diskbråck. Möjligtvis är det en nerv som ligger i kläm efter att jag snebelastat ryggen till följd av att jag haft ont i benet. På tisdag ska jag in på magnetröntgen igen. Fram tills dess får jag använda stödstrumpor och knapra diverse smärtstillande mediciner. Jag har i alla fall fått sova lite på nätterna. Under veckan har jag programmerat en liten display som visar aktuell status på diverse sensorer och givare på gården. Nu kan jag se hur mycket sol-el som produceras, jag kan se om maskinhallen är öppen eller stängd, jag har lagt till temperaturer och får information om elemetet i Pelargonrummet slår på eller om fukten i jorden blir för låg. Det kan ju vara bra att ha koll på alla saker från soffan nu när jag inte kan röra mig så snabbt och smidigt. Idag har jag programmerat armen som ska vinkla teven i sovrumstaket så att man kan ligga bekvämt när man ska “sovtitta”.  Naturligtvis kan det styras från klockan eller mobiltelefonen, eller varför inte när man slår på eller stänger av teven med fjärrkontrollen. Min fru har utökat sin maskinpark med stickmaskiner som kan sticka mössor i ett naffs. Det är bara att veva och mata in garn i maskinen. Men….det blir ju lite jobbigt i längden att veva, så en adapter från 3D-skrivaren som man kan sätta på skruvdragaren beställdes och skrevs ut under dagen. Det hade ju varit bra om maskinen kunde sticka stödstrumor, men jag får nöja mig med att vara varm om öronen istället.