En normal helg brukar börja med att jag stiger upp och ger katterna mat, sedan om jag tycker att det är kallt så tänder jag brasan. Därefter ger jag hästarna sina byttor innan jag tar den ut till hagen. Därefter brukar jag gå upp till huset och skriva min lista som brukar bestå av disken, väga upp hö, planera mat, laga mat, ta in ved, plocka undan, dammsuga, ta ut sopor, ploga eller något annat som är nödvändigt för att hålla en hyfsat välordnad tillvaro. Ibland slinker det även in något på listan som ligger i mina helt egna intressen.
Efter att ha förberett byttor för två veckor framåt och vägt upp hö för tre dagar framåt så gick jag upp i HQ för att fortsätta där jag senast lämnade Nixie-Dynamis att mogna i mitt huvud. Nu med ett bra oscilloskop och en signalgenerator ska jag väl ändå kunna få ordning på de problem jag haft. Fram tills nu har jag kunnat få staplarna att pulsera i takt med musiken, men inte riktigt som jag vill ha det. Bland annat har jag fått spela ganska högt för att det ska bli en stapel, och sedan har stapeln ganska snabbt stigit till max. Dynamiken och utslaget på signalerna har helt enkelt varit för smalt. Det första jag koncentrerade mig på var att försöka lista ut varför insignalen var så låg, och vad jag kunde göra åt den. Den första mätningen visade att den signal som beskriver ljudet i en positiv signal bara var drygt hälften så stark som topparna på ljudsignalen. För att få ett kvitto på min misstanke om att jag bara tog tillvara på de positiva signalerna istället för att ta hand om både positiva och negativa signaler, kopplade jag in signalgeneratorn i envelope-kretsen och kunde tydligt få mina misstankar bekräftade. Med en extra diod kunde jag utnyttja även den negativa sidan av kurvan för att få ut en kraftigare insignal.
När jag väl hade fått den insignal som jag behövde kunde jag gå vidare med att dimensionera kondensatorn i envelope-kretsen och urladdningsmotståndet så att stapeln sjunker långsammare än den stiger. Den sista pusselbiten var att koppla in en sinusvåg från funktionsgeneratorn för att kunna justera höjd och känslighet på elektronrörens utslag. Det känns ganska tillfredsställande att ha kommit lite längre med mina kunskaper i analog elektronik, och att ha kunnat få till det med helt passiva komponenter. Ett tag var jag ju inne på att ta genvägen att använda något färdigt, men det hade inneburit att jag hade behövt ordna med separat strömförsörjning och separat lågnivåsignal på ljudet. Nu behöver jag “bara” 230V, vilket redan finns i mina elektrostathögtalare.
Även om själva elektroniken är fastställd så är det ändå en bit kvar till avslutat projekt. Först ska jag justera mitt elschema så att det speglar verkligheten med rätt värden på kondensatorer och motstånd samt de andra justeringar jag gjort längs vägen. Jag är dock lite kluven om jag ska göra ordentliga etsade kretskort eller om jag ska nöja mig med två prototypkort. Nu ska jag i alla fall gotta mig åt att jag faktiskt har lyckats med något som ligger strax utanför mitt starkaste kompetensområde.