Alla mina projekt

Jag kom lite tidigare till båten idag och drog om lite kablage till generator och startknappen. Svante slöt upp lagom till att jag började kontaktera kablarna, och när vi var klara med den nya och förbättrade kabeldragningen, övergick vi till att mata motorn med olika vätskor. Vi fyllde på de 10,4 liter motorolja som motorn ville ha. Eftersom utrymmet ovanför motorn är begränsat fick vi pyttsa i liter för liter ur en mindre kanna. Sedan fyllde vi på backslaget med transmissionsolja, och slutligen fyllde vi sötvattenkylaren med vatten. Svante tyckte det var en bra idé att först testa med vatten, och när vi kan konstatera att systemet är tätt kan vi fylla på med glykol. Vi fortsatte sedan med att lufta bränslesystemet, och kunde tillslut konstatera att bränslet kunde ta sig hela vägen genom förfiltret, genom dieselpumpen och ut till spridarna. Vi kopplade in utloppsslangen för sjövattnet, och satte fast avgasröret. Nu var det riktigt spännande! Vi skulle för första gången på över ett år trycka på startknappen uppe i styrhytten, och förhoppningsvis skulle motorn snällt gå igång. Första halvminuten förflöt, utan att någonting hände. Under nästa halvminut började det komma rökpuffar ur avgasröret, och vi kunde höra hur motorn sekund för sekund, ökade varvtalet, och var på gång. Vad som sedan hände går inte att beskriva i ord. Jag vet inte om det var lättnaden över att inte behöva bli besviken, eller lyckan över att motorn efter en lång och omfattande renovering gick för egen maskin, som sköljde över oss. Svante fick en stor och varm kram som besvarades. Vi lyckades! Motorn varvar snällt, och ännu bättre…ingenting skramlar nere i motorrummet. Moälven har inte bara fått tillbaka en motor – den har fått tillbakla en som man kan lita på igen!

Idag var både Svante och jag ute på Moälven och fortsatte med slutmonteringsarbetet. Vi hann med allt vi planerat, och det vi hade tagit med material till. Med flit lämnade jag batterierna hemma för att inte lockas att göra ett startförsök, och ta genvägar för att bli klara. Efter en kort genomgång justerade vi ventilspelet. Eftersom vi trots allt kommit fram till att det extra jobb med att separera avgaserna från kylvattnet redan nu, kunde vi göra oss av med föregående lösning, och fick helt plötsligt ett generösare utrymme runt motorn. Nu finns det väl ingenting som vi kan förbättra, och det finns därmed heller ingen att skylla på, om lösningarna längre fram skulle kännas amatörmässiga. Imorgon handlar det om att fylla på olja i motor och backslag, fylla på glykol i kylsystemet och koppla in en kylvattenslang. Avgassystemet kommer provisoriskt kopplas in, eftersom vi först måste täppa till öppningen som vi tog upp för att få ut motorn. Så nu håller vi tummarna för att vi kommer få igång motorn imorgon!

Idag fick jag en hel del gjort under 3 timmar ute på båten. Fästena fungerade som förväntat…kanske de kunde varit en centimeter längre, men det funkar. Alla stora delar runt motorn är monterade. Sötvattenkylaren, oljekylaren till backslaget, gas-, stopp- och backslagsreglage. Jag kopplade in diesel till pumpen, och alla röranslutningar. Nu återstår avgassystem, vatten, el, ventiljustering, generator, havsvattenpump, glykol i kylaren,  olja i backslag, motor och bränsjepumpen – Sen blir det spännande! Förhoppningsvis blir det tid imorgon kväll för merparten, och kanske i helgen kan man se den första rökpuffen lämna avgaspipan.

Efter att på förmiddagen stått dykledare på den enstjärniga dykutbildningen i klubben, bar det av mot Rindö för att ta itu med motorinstallationen. Först kontrollerade vi axial-, och radialkast på svänghjulet. Det höll sig inom toleranserna med god marginal, så det var bara att dra åt med rätt moment, närmare bestämt med 125 pund fot, eller 17 kilopondmeter, som det står i verkstadshandboken. Det var lite trickigt att få backslaget på plats. Det var inte alldeles enkelt att pricka rätt med bultarna samtidigt som man skulle hålla upp och lirka med en klump som väger över 25 kilo. Tillslut var backslaget på plats och vi kunde finjustera höjden och linjen på motorn. Vi kom inte mycket längre, och bestämde oss för att avsluta för den här gången. Vi beslöt oss för att tills vidare ta den enkla vägen och sätta tillbaka den gamla avgaslimpan och leda ut avgaserna med kylvattnet. Nu vill vi bara kunna komma igång och starta motorn. Att i ett senare skede bygga om, så att avgaserna tar en annan väg, blir inte jobbigare om vi väntar. Snarare hinner vi bygga upp ordentligt med energi ,så att vi orkar göra ett bra jobb istället. Härnäst ska vi bulta fast motorfästet i motorbädden, och montera på alla delar så att motorn blir startklar.