Idag har jag uteslutande ägnat mig åt att kattsäkra högtalarna och återställa Nirvana till vad det är tänkt att vara. En plats att dra sig tillbaka och lyssna på musik och låta tankarna vandra iväg.
Jag hoppade över plastdistanserna mellan ribborna. Dels för att de inte behövdes, men framförallt förvrängde de den blåa färgen. Jag tänkte om lite beträffande infästningen. Istället för att avsluta med en mässingsknopp så satte jag vanliga muttrar och täckte över med blåmålade kupoler. Det ger nog ett renare intryck. Infästningen blev dock i borstad mässing. För att få ett stabilt stopp gängade jag brickor som jag skruvade fast i ändarna. Allt blev stabilt och matchade mina förväntningar.
Bashögtalarnas galler målades i samma blåa färg och fästen tillverkades av plattjärn som jag bockade, borrade, slipade och målade.
Genast när jag kom upp med högtalarna var katterna framme och nosade på mitt alster. Den här gången var jag inte nervös att de skulle sätta klorna i membranen.
Efter att ha kopplat in allt och provlyssnat kunde jag konstatera att ljudet i alla fall inte blivit sämre. NU måste jag bara sätta upp lite akustikplattor i Nirvana för att bli av med rumseko.