Ramp och stig med stödmur

Igår fortsatte jag så smått med att fylla rampen ner till gropen med jord och sten som jag hämtar från skogen. Vildgrisarnas härjningar ger en bra indikation på var man ska gräva för att hitta det man letar. Någon nytta får de allt bidra med. Jag ägnade en stund åt att reparera den yttersta sittbrädan på bänken jag gjorde i ordning förra året. Jag hade missat att den var skarvad med en sinkning. Naturligtvis håller inte en sådan något vidare vid belastning. Jag borrade hål i en överbliven plåtbit och målade den med samma färg som jag använde till rörförstärkaren. Färgen matchade förvånansvärt bra. Det har i och för sig ingen betydelse eftersom skarven sitter på undersidan av brädan. Idag gjorde jag en liten stödmur på motsatta sidan av rampen så att jag kunde göra en liten gångstig som leder upp mot vedlagret. Vi ska eventuellt redan i år göra i ordning en liten eld- och grillplats. Vi är inte riktigt klara över hur vi ska göra med sittplatser i anslutning till eldplatsen. Jag vill kanske ha lite mer naturnära, alternativt fällstolar som man tar fram när man vill sitta och mysa, medan min bättre hälft vill ha något mer civiliserat och kanske mer permanent. Jag tror i alla fall att man ska kunna flytta runt sin sittmöbel för att kunna reglera värme och närhet till eldhärden om man vill grilla korv eller de lite mer amerikanska sockerbomberna som går under namnet marshmallows. Jag sågade bort två stora rötter som jag inte kunnat ta med röjsågen när jag rensade ut gropen. Jag fick först gräva runt, och sedan gå lös med tigersågen.

Nu är sommarens semester slut och tempot på utomhusprojekt kommer gradvis att trappas ner i takt med att dagarna blir kortare och kylan smyger sig på, men än finns det mycket tid till att gradvis förbättra miljön och underlätta arbetet på gården. I år känns det inte som att jag har fått så hiskeligt mycket gjort, men samtidigt känns det inte som att jag kastat bort semestern i någon större utsträckning. Semestern är till för att finna återhämtning och i viss mån känna frihet över sin tid – och det det har den bidragit med även detta år.