Nu haver jag haspat, precis överallt!

Igår hann jag klippa ängen inför dagens hästutställning som bestod av 16 av drygt 20 anmälda fjordingar. Hästdagar brukar innebära att jag får ta på mig vaktmästarrollen, och fixa det som ingen annan hinner, eller det som jag klarar av bättre än de som gillar hästar mer än verktyg. Huvudfokus utöver eldragning till ljudanläggningen blev att sätta upp en målning väl synlig för beskådan, men ändå skyddad från damm och hundar. Tavlan, som heter “Fjordhästar och smörblommor” som donerats av Ylva Hagfält till den som blev BIS (Best In Show). Vid tiotiden då jag kände att jag inte tillförde så mycket åkte jag till Uppsala för att handla mat och diverse mer eller mindre nödvändiga saker från alla gubbdagis som ligger bra till – “när man ändå är där”. Jag brukar skriva en lista med saker som jag saknar. Dels för att inte glömma bort någonting viktigt, men också för att inte förledas bland alla lockvaror. En sak som jag inte har för vana att ha på mig är kniv, trots att det är ett så pass användbart verktyg. Den är ju heller inte ivägen när den sitter fast i skärpet. Det fick hur som helst bli en kniv – Nu ska jag bara lära mig att komma ihåg att använda den!

När jag kom hem från Uppsala möttes jag av beskedet att Joker – vår häst – hade blivit BIS, och därmed har jag en tavla att hänga upp…..igen! Just nu står den i vårt arbetsrum och “mognar”, innan vi hittar en lämplig väggyta för den.

Eftermiddagen tillbringades i smidesverkstan för att tillverka diverse haspar till hönsgården. Det tog ett tag att lista ut hur jag skulle göra öglorna runda. Det blev betydligt enklare när jag tillverkat en gig att forma dem runt. På huvudingången till hönsgården fick jag komma fram med en lite annorlunda lösning eftersom man vill kunna stänga efter sig när man själv går in. Det fick bli en bygel som kan manövreras från både ut- och insidan. Dörren ut mot hönshagen klarar sig gott och väl med en hasp på insidan. Imorgon kanske jag kan få nätet över hönsgården på plats och stenar i nederkanten där nätet möter marken. Först då har jag gjort alla måsten och kan gå ner på halvfart….om jag vill!