Efter tre dagars uppehåll med bloggandet kan jag konstatera att det är svårt att återge allt man hunnit med trots flitigt fotograferande. I förrgår fick jag låna grannens “lill-traktor” för att köra ut material mellan nya trallen och huset. Jag passade även på att köra ut jord till rundeln och fyllde i alla gropar i grusplanen med material för att undvika vattenpölar när det regnar. Min traktor hade säkert funkat, men med “muskelservo” och en svängradie som mer liknar ett stort kvarnhjul än en femöring hade det slitit hårt på både gräsmatta och muskler. Grannen som hade hyrt en ännu mindre lastmaskin för att rensa ut fårbäddarna kom villigt och hjälpte till med att köra material i skytteltrafik, så det var ganska snart gjort.
På samma sätt som jag ondgör mig över att hitta kantstenar och annat bråte i marken kommer nog kommande person i en avlägsen framtid göra sig lustig över att jag använt Mexitegel för att skapa en vall mellan den över och den nedre dammen. Det som inte syns – det finns inte! Hela dagen igår gitt åt till att gäva ur det sista i dammen och jämna till kanterna innan det var dags att lägga ut dammfolien. Jag hade turen att grannen i väster kom förbi och hjälpte till. Hans son hade undrat om inte jag höll på att arbeta med något roligt, men jag tror nog att det var ankorna som drog mest. Efter att plasten lagts ut kunde de första vattendropparna hitta ner i dammen.
Idag har jag fortsatt fylla trädgårdsdammen och tjuvat vatten från stor-dammen. Det gick åt cirka 8 kubikmeter vatten innan det började rinna över i nedre delen. Medan jag har fyllt och tappat vatten har jag ägnat mig åt att frisera kanterna någorlunda. När båda dammar var fyllda så mycket det gick bar det iväg för att införskaffa pump och filter, så nu har jag en trädgårdsdamm! Den är förvisso inte helt klar, men man kan ändå njuta av porlande vatten och en vattenspegel.