Category Archives: Verkstan

Först måste det bli sämre

Efter en vecka lågintensiv verksamhet uppe i HQ har jag lyckats tillverkat ett skal till jordfuktighetsmätaren. Nu håller jag på att trimma in mätvärdena och lära mig förstå när jorden behöver vattnas utifrån avläst värde. Det har blivit två besök hos olika doktorer denna vecka. Ortopeden hade ingenting som han kunde tillföra i vidare utredning men tackade mig för en trevlig bekantskap och skickade mig vidare till medicindoktorn för vidare undersökning. Utifrån min beskrivning av smärtans utveckling över tid och mitt i övrigt friska hälsotillstånd föreföll det hela för honom lite mystiskt, men samtidigt intressant. Jag hade hoppats på ”Ahhh – jag vet precis vad det är! Det hela är mycket enkelt…..”. Jag skickades vidare till blodprov för att utesluta något underliggande som skulle göra att jag inte blev bättre. Jag tror i alla fall att jag skadat en nerv som skickar lite felaktiga signaler om läget i underbenet. Idag har smärtläget varit bättre, men å andra sidan har jag muskelvärk istället. Idag har jag varit uppe i HQ större delen av dagen. Jag har designat och skrivit ut hållare till några programmerbara knappar för det smarta hemmet. Ett tryck – lödstation på, två tryck – musik, ett långt tryck – stäng av HQ. Just nu stänger lödstationen av efter 30 minuter, men jag ska nog koppla så att den stänger av när man släcker i HQ eller verkstan. SÅ mycket tid som man lägger ner på detta skulle man istället kunna ägna sig åt att tända och släcka allt manuellt med knappar på väggar och apparater….men det är inte lika ballt!

Jorden kallar

Nå äntligen fick jag till det efter närmare två dagars knappande och experimenterande! Ett tag såg det ut som att jag inte skulle lyckas och jag var nära att ge upp. När jag väl lyckats läsa givaren till Onion-modulen så uppstod genast problemet att skicka informationen vidare till Homebridge, som agerar central för uppsamling och distribution av information mellan olika apparater. Därifrån kan sedan informationen vidare till HomeKit som gör det möjligt att styra apparater och få information om hemmet till bland annat mobiltelefonen. Mycket av arbetet går ut på att försöka sätta sig in i olika begrepp och tekniker som redan är färdigutvecklade. Det är lite svårt när man inte dagligen håller på med Linux, Python, MQTT, osv, att förstå vad många verkar ta för givet att man ska begripa. Som tur är finns det en hel del material skrivet även om det tar tid att hitta alla pusselbitar. Nästa steg är att kalibrera sonden och skapa ett larm när det blir för torrt och det är dags att vattna pelargonerna. En lämplig kapsling bör också göras. Det får nog bli nästa vecka om nu inte benet blivit bättre till dess. Då kanske jag gör något annat.

Lökigt värre

Då mitt ben fortfarande spökar har jag fått ta det lugnt även denna helg. I strävan att försöka göra hemmet lite ”smartare” har jag påbörjat ett nytt projekt som ska tala om för mig när pelargonerna behöver vatten. Av en händelse när jag satt och väntade på min tur in i magnetkameran här om dagen snubblade jag över en intressant modul att integrera i sina IoT enheter. IoT står för ”Internet of Things” och skulle kunna liknas vid att man opererar in en hjärna i varje lite pryl som man vill kunna styra eller inhämta information från. Modulen heter heter Onion Omega2+ och innehåller ett Linuxbaserat operativsystem med inbyggt trådlöst nätverk. Modulen mäter några kvadratcentimeter och har 200.000 gånger mer lagringsutrymme än min första dator som jag knappade på i min ungdom. Idag har jag kopplat ihop en givare och en strömregleringskrets så att jag kan mata utrustningen med strömmen från en USB-port. Just nu håller jag på att lära mig lite om I2C som är ett kommunikationsprotokoll som många sensorer använder. Att hämta data från en fuktighetssensor är bara en av många tillämpningsområden som använder sig av protokollet, så det kan ju vara värt att kunna. Python är tydligen programmeringsspråket som rekommenderas till att programmera ”lök”-modulen med, så en hel del tid har gått åt till att försöka sätta sig in i det också – även om det är likt mycket annat man sett. Bäst att passa på att sitta vid skolbänken nu när man är rörelsebefriad.

Fyra dagars uppdatering

Då var det hög tid att uppdatera bloggen efter fyra intensiva och händelserika dagar fyllda med både hårt arbete och återhämtning. På torsdagen kom jag hem ganska sent, men hann med att köra ett lass med torrsopor till tippen. På fredagen tog jag ledigt men kunde först efter några telefonsamtal börja förbereda inför helgens hästaktiviteter. Maskinhallen skulle rensas på diverse maskiner för att ge plats åt hästhagarna, gräset mellan huset och ridbanan skulle klippas, stallet skulle spolas rent och rensas i avloppet och ankorna skulle flytta ut i en temporär lägerplats ute i maskinhallen. Jag passade på att åka till Uppsala för att införskaffa golvplankor ifall jag skulle hinna lägga golvet inne i ankhuset. På kvällen kom de första gästerna som traditionsenligt bjuds på middag. Det blev fisk inbakad i folie med pressad potatis och en kall romsås. Lördagen började med att en av gästhästarna skenade inne i maskinhallen vilket resulterade i en bruten stolpe, några sönderslitna plankor och ett trassligt elstaket. Jag såg framför mig att det skulle ta några timmar att åtgärda, men det var ganska snart avklarat och jag hunde börja sätta foder runt dörren och fönsterna på ankhuset för att kunna börja isolera väggarna. Jag gjorde ett byte med min son som hjälpte mig mot att jag skulle hjälpa honom att hämta och installera en tvättmaskin på söndagen. Vi hann klart med ena väggen innan vi båda kände att det fick räcka för den här dagen. Först satte vi fast vindpapp, och sedan fick vi fylla på med halm samtidigt som vi häftade fast ångspärren innan vi kunde skruva fast skivorna. Vi kom efter hand underfund med hur vi skulle göra på bästa sätt, men som sagt – vi hade fått nog, dessutom var det dags att förbereda middagen för fem personer. Efter middagen passade jag på att sätta mig uppe i Nirvana för att få lite lugn och ro. Det är ofrånkomligt att dra på smilbanden när man trollbinds av ljudet och värmen från Apollon. Idag fortsatte jag att isolera kortsidorna och jag hann nästan klart då det var dag att leverera min del av dealen med min son. Dessvärre fanns inte tvättmaskinen på ett rimligt avstånd så vi koncentrerade oss på att införskaffa en soffa och sätta upp en hylla som min son tillverkat under lördagen. När jag kom hem sprejmålade jag karosserna med maskeringsfärg som gör det möjligt få skarpa linjer mellan olika färgfält och mönster när man sedan målar med airbrush.

Gavlar klara

Eftersom det skulle vara sol på förmiddagen och möjligtvis regn på eftermiddagen började jag med att köra lite radiostyrd bil. Det var bitvis ganska lerigt, men det gjorde inte så mycket då jag fick anledning att testa den nya servicestationen. Det var riktigt smidigt att kunna stå upp och ha allt jag behövde lättillgängligt. Efter körningen satte jag igång med att sätta panel på övre delen av gavlarna. Det tar lite längre tid eftersom man måste mäta och såga varje bräda i olika längder. Att det är en vinkel högst upp gör inte saken smidigare. Jag fick i alla fall till en bra passform på listen mellan övre och nedre halvan av panelen. När jag hade kommit halvvägs på den andra gaveln började det regna. En kort stund övervägde jag att avbryta, men regnandet upphörde och jag kunde avsluta dagens arbete utomhus. Jag hade tänkt börja med fönsterkarmarna, men jag skulle passa på att köra upp lite grenar i skogen när släpet var tömt på kapsåg och annat som jag haft användning för under byggets gång, och det bar sig inte bättre än att jag råkade backa för långt med släpet och fastnade halvvägs ner i tippgropen. Det tog ett bra tag innan jag lyckades få loss släpet, köra upp och vända på fyrhjulingen, och till slut vinscha upp släpet efter spott och spä. Efter det äventyret tyckte jag att det fick räcka för dagen. Min provisoriska vattenledning till dammen har fortfarande inte fått en permanent lösning – En riktig skamfläck om jag får säga det själv.

Mobil servicestation för RC-bilen

Under veckan har det mest handlat om att köra radiostyrd bil. Efter varje körning ingår det att man ska göra rent, byta luftfilter och ladda batterierna inför nästa körning. När man rengör bilen gör man det lättast med tryckluft och någon magisk produkt som avlägsnar smuts och rester från olja och bränsle. Jag har alltid ställt bilen på golvet och hukat över den, men nu var det väl ändå dags att ordna med ett bord. Det började med att jag stod vid bordet verkstan, men snart blir det både opraktiskt och kallt. För något år sedan fick jag en tvättvagn av K, då hon fortfarande arbetade… – Numera spelar hon mest golf och pysslar om pelargoner. Vagnen har stått i verkstaden och inte fyllt någon funktion då sopborste och tryckluft används mer än golvmoppar och dammtrasor. Varför inte gör om vagnen till en servicevagn för RC-bilen? En praktisk hängare för använda luftfilter och hjul kunde enkelt tillverkas. Själva tvättplattan fästes på ovansidan med kraftiga buntband. Hylsnyckeln för att lossa och sätta fast hjulen hittade en plats på ena benet och mikrofiberduken på andra. De resterande två benen tillverkade jag flaskhållare för den magiska vätskan och smörjmedlet. Det enda som jag måste komma på en bättre lösning för är lådan för tvättade luftfilter. Just nu sitter den fast med buntband, men det känns inte så snyggt där den sitter. Ankhuset då? Jo jag har faktiskt gjort lite där med, men  mer om det i nästa blogginlägg som förhoppningsvis kommer imorgon.

Panel-, golv- och verkstadarbete

Idag dök det upp en balvagn fylld med halm. Mitt ögonmått säger att det kommer bli halm över efter isoleringen. Ibland känns det lite motigt att sätta igång och arbeta. Idag var en sådan dag. Det gick relativt snabbt att få upp panelen, och jag kunde börja med att lägga plankor i botten av grunden för att lämna en ficka till halmen. Nu blir det inte så tjockt som man skulle ha i ett bostadshus om man skulle isolera med halm, men ankor badar ju för sjutton gubbar när det är minusgrader ute, så hur välisolerat behövs det egentligen vara? Mitt i arbetet när jag skulle hämta fler brädor så ville startmotorn på fyrhjulingen inte vara med längre. Inget knackande i världen på startmotorn med vare sig hammare eller skiftnyckel fick den att kicka igång. Det blev helt enkelt nödvändigt att skruva isär startmotorn för att undersöka vad som var problemet. Till min stora förvåning så hittade jag ingen solenoid som hade hakat upp sig. Det har varit den allmänna uppfattningen från alla förstå-sig-påare – att det är solenoiden som hakar upp sig, och att man enkelt löser det med att knacka på startmotorn om man inte vill byta ut den mot en som fungerar. Det visade sig vara kolen som var helt utslitna, och förmodligen har allt knackande när startmotorn inte fungerat gjort att kolen fått kontakt. Med lite filande i sätena kunde jag ge kolen någon millimeter som räckte för att få igång motorn igen. Nu har jag någon månad på mig att beställa nya kol innan de som sitter i slits ner helt och hållet. Efter att jag lagat fyrhjulingen kroknade jag och lade ner dagens jobb. Jag får ändå vara nöjd även om jag inte hann så långt jag hade önskat.

Inte som planerat men bra ändå

Dagen började med att jag åkte iväg till Arlanda för att köra lite radiostyrd bil. Det var riktigt kul – så kul att jag stannade till klockan 13:30. Då hade jag kört upp nästan allt bränsle och tryckt i mig två korvar. Bland alla gamla rävar såg jag en hel del nya ansikten. Jag tror aldrig att det varit så många på banan samtidigt. Efter min nöjeskörning åkte jag till byggvaruhuset för att införskaffa råspont till takläggningen och passade samtidigt på att fylla på matförrådet, så jag var hemma först vi halv fyra då jag genast började tillverka stöd för takstolarna. För att resa takstolarna helt på eggen hand fick jag vara lite kreativ. Efter lite klurande hade jag kommit på ett hållbart system. Dessvärre lyckades jag inte få upp fler än tre takstolar innan det var dags att börja vattna blommor och andra grödor. Jag får ändå vara nöjd med dagens insats, även om tiden inte riktigt räckte till. Nu finns det en tydlig plan för vad jag ska göra de få timmar jag har att förfoga över när jag kommer hem från jobbet i veckan i alla fall. På onsdag kommer jag åka förbi Arlanda och köra radiostyrt i alla fall.

Svårt att sluta

Nu har fönsterna hela rutor, de är slipade, grundoljade och kittade. Att skära glas är lite läskigt och är man det minsta tveksam så blir det nästan aldrig bra. Man måste vara bestämd och glaset får inte känna av att man är osäker. Efter det första långa skäret fick jag ta i ordentligt för att knäcka glaset. Glaset delades nästan hela vägen utefter skäret. Resterande bitar blev i det närmaste helt perfekta. Efter att jag slipat bågarna putsade jag av rutorna hjälpligt så att man ser igenom. När allt är målat och klart får jag rådfråga någon med husmorskunskaper om det perfekta sättet att tvätta fönster på. Oljningen var spännande – vad som skulle räcka till att grundolja en kvadratmeter räckte nätt och jämt till mina tre fönster. Det var som att försöka spara på en iskall öl efter att man gjort sig förtjänt av en sådan. När oljan torkat in kunde jag börja lägga kitt. Jag la en maskeringstejp för att markera hur breda fogarna skulle vara. Dessutom är det lättare om man har en liten kant att vila kniven mot.Det är viktigt att inte kitta på tejpen, för då måste man gå på och snygga till kanterna efter att man avlägsnat tejpen. Det svåra med kittning är att veta när man ska sluta. Man får acceptera att man inte kan få en helt perfekt och spikrak fog – speciellt inte när kanterna är lite buckliga. Helst ska man bara dra kniven i ett enda svep, men det är svårt. Hörnorna kan man spendera hur mycket tid som helst på, men man får sluta någon gång…och kanske belöna sig själv med en iskall öl.

Glasmästeri

Först vill jag tillägna några tankar till katten som tyvärr i denna stund är hos veterinären för att få en sista spruta. Hon orkade inte längre gå och som djurägare har man ett ansvar att husdjuren inte ska lida. Hon har varit en riktig livsnjutare och jag är glad att hon ändå hade det bra hos oss – hon trivdes i Nirvana både med och utan sällskap. Idag har jag plockat fram några fönsterbågar som saknar karmar och behöver en ordentlig genomgång. I princip samtliga skruvar har rostat så pass att de skulle kunna gå att användas som spik. Många av glasen var täckta av betongstänk – hur det nu har hamnat där!? Vissa lister saknades helt eller var så medfarna att de behövde bytas ut. Jag tillverkade en list i samma stil som det förra spröjsen med hjälp av kantfräsen och cirkelsågen. Fönsterna behöver egentligen inte vara tipp-topp, men man vet aldrig när man behöver renovera fönster ”på riktigt”, eller om man vill tillverka egna, och då är det bra att ha tränat på några som bara har för avsikt att skänka dagsljus inne i ankhuset. Nu ska nya rutor skäras till, sedan ska allt oljas, kittas och slutligen målas. Det kommer nog ta några dagar innan jag blir färdig, men det är bra om jag avslutar semestern lite i lugnets tecken så att jag inte får en chock när musklerna får vila och hjärnan ska arbeta.