Category Archives: Trädgård

Daidalos lyfter tungt

Gårdagen ägnades åt att försöka koppla in ett servo som ska ingå i släppanordningen till Daidalos. Hur jag än försökte så fick jag inte ut rätt signal ur porten på styrsystemet. På sin höjd fick jag fram en hackig sinusvåg som bara var störningar. Till slut testade jag att lägga signalen även på port två, och då började det hända saker. Det visade sig efter mycket undersökande att den första porten inte var port 1 utan en helt annan port. Idag fortsatte jag med arbetet och monterade släppanordningen och servot under batterihållaren. Jag var tvungen att förstärka infästningen med extra brickor. Batterierna väger redan drygt 5 kilo och ska drönaren kunna lyfta några kilo måste kolfiberplattan klara av att hålla emot. Jag passade på att leda om och bunta ihop lite kablar för att få ordning och reda. Min son kom förbi lagom till att det började närma sig en testflygning med last. Först testade vi att servot orkade öppna med lasten. Det är väl lita ansträngt att öppna vid 5 kilo, men det är inga större problem och kravet är satt till 3 kilo. Nu var det tid att testa om drönaren verkligen orkade att lyfta 5 kilo. Med en vattenfylld 5-litersdunk fastkopplad i lastöglan började så testflygningen.

Efter det lyckade försöket ställde jag undan Daidalos för dagen och koncentrerade mig istället på att rensa bort tomatplantor och ta hand om vitlöken som hängt på tork. Jag var bara tvungen att plocka de sista gröna tomaterna innan sekatören fick börja arbeta. Det blev en hel stor balja med tomater. Jag får väl göra lite marmelad och kanske salsa verde av det. Alla buskar och resterande tomater fick kärras upp till hönsen i tre omgångar.

Vinterförvaring

Nu är det hög tid att börja nedmontera sommarhalvårets alla utomhusdetaljer som pumpar, utemöbler, slangar och annat som man vill rädda undan vinterns bistra klimat. Idag tog jag upp orangeriets alla delar upp på loftet för att inte behöva bli påmind om att jag fått lägga det åt sidan. Imorgon ska det bli kalkonslakt och jag ska försöka plocka upp potatis och morötter ur jorden för att vinterförvara det sista som går att skörda för året. Jag vill helst inte upprepa förra årets missöde då jag inte hann få in allt i tid. Det kanske blir en tur med cykeln på söndag. Jag var ute en vända igår, och det är rätt lagom med två tre dagars vila mellan varje tur såhär i början av mina försök att komma igång. Jag plockade fram den gamla cykellampan som fortfarande håller måttet efter alla dessa år. Den är kanske lite klumpigare än dagens LED-lampor, men den lyser lika starkt, och den extra vikten är inte mycket att bråka om.

Varvar ner istället

Jag lägger ner sågen och återupptar arbetet med orangeriet till våren istället. Det blir ganska lite tid över efter att alla andra saker som man vill hinna med är klara. Sedan vill man ju kunna ta det lite lugnt och göra någonting “meningslöst” för att ladda sitt batteri till vardagarnas arbete.

Idag, efter att jag städat undan lite i köket efter all konservering, satte jag upp en kamera i växthuset för att kunna hålla ett vakande öga över alla höns. Sedan begav jag mig till Uppsala för att införskaffa lite batterier till alla sensorer och givare som mäter temperaturer och luftfuktighet runt om på gården. När jag kom hem tog jag fram “Silver” för att testa om min fot och mitt ben skulle hålla. Det blev en kortare runda på en blåsig med solig mil. Det var lite stumt i benet mot slutet men helt klart uthärdligt. Konditionen har i alla fall inte blivit nämnvärt sämre sedan november 2018 då jag cyklade sist. Jag var dock 13 sekunder långsammare på den dryga milen som jag avverkade på 32 minuter och 17 sekunder denna gång. I vanlig ordning tvättade jag snabbt av cykeln, torkade den och smorde in kedja och alla rörliga delar så att den är i tipptopp skick nästa gång andan faller in.

Salig röra

Idag blev det heller inte riktigt som jag tänkt mig.Det var segt att komma igång på förmiddagen och hönsen vill flytta in i övre växthuset nu när de sista paprikorna är skördade för säsongen. Jag tillverkade två nya sittpinnar av vite grövre kaliber. Ergonomin har smugit sig in i djurvärlden och för att hönsen ska vara nöjda krävs det lite större diameter på sittpinnarna än förra året. Det kanske snart är dags att ändra namn till sittstockar. På eftermiddagen började det blåsa upp ganska kraftigt, och eftersom regnet hängde i luften, beslöt jag mig för att inte göra något på orangeriet. Istället gick jag iväg och plockade lite vildäpplen som blivit mer åtkomliga sedan slånbärsbuskarna tagits bort.

Tillsammans med några gröna tomater fick de ingå i en tomat och äppelchutney som står och puttrar på spisen. Ingefära, sockerbetor och kanel har jag inte börjat odla, men vitlök och chili, som också ingår i mitt recept kunde jag bidra med i alla fall.

Jag har passat på att ta vara på lite frön från paprikaplantor och körsbärstomaterna som jag inte kan namnet på till nästa odlingssäsong. Jag kommer nog att växla lite så att bifftomater och röd paprika hamnar uppe i stora växthuset, medan sådant som man plockar till sallad och maten får vara i det mindre men närmare växthuset. Då kanske man kan få bättre inspiration i matlagningsköket. I år har jag fått mycket från trädgården, men jag skulle vilja ha ännu mer. Framför allt av ärtor, bönor, sallad, rädisor, dill, lök och annat som bäst äts färska. Nu känns det lite som att jag odlar för att konservera och plocka fram senare. Hur kul är det?

Slut(s)körd

Oljan behagade aldrig att torka förra helgen, så arbetet med orangeriet har mer eller mindre stått still. Jag fick istället ägna mig lite åt att skörda tomater och paprika. Jag tog med en låda upp till växthuset och fyllde den till bredden med mogna frukter.

Resterande plockade jag idag och hade fyllt tre kassar om jag inte gett bort lite till en av grannarna. I söndags sotade jag ett tjugotal paprikor som sedan kallröktes och torkades. Idag malde jag ner allt till pulver. Det blir en bra krydda till mustiga grytor.

Imorgon ska jag försöka börja resa stommen till orangeriet, men allt hänger på hur vädret utveckals, och hur mycket tid jag får över efter att jag tagit hand om resten av alla paprikor och tomater som fortfarande väntar på att tas om hand.

Ingen resning idag

Det kändes fruktansvärt kyligt på förmiddagen och jag hade svårt att komma igång med arbetet. Att såga med handskar funkade inget vidare och jag undrade ett tag på om jag skulle vänta med att sätta upp allt till våren istället. Nu har jag målat och satt ihop hälften av allt material som ingår i stommen. Jag har några få sågningar kvar innan jag kan börja med monteringen. Förmodligen kommer jag att kunna påbörja resningen av stommen imorgon. Just nu känns allt lite motigt. Nästa år ska jag inte påbörja några större projekt så sent in på säsongen. Det kommer bli en kamp mot klockan att få allt tätt före första snön skulle jag tippa.

Snart dags för stomresning

En liten stund i verkstan varje kväll har jag stått och sågat och mejslat spår för rutorna. Det är många snitt som ska göras, och rätt som det är så ska en del se lite annorlunda ut än den föregående. Det är lätt att villa bort sig, och det gäller verkligen att tänka till innan man sätter sågen i en del som man redan investerat tid och arbete i. Som tur är har jag märkt upp alla delar. Imorgon har har jag två långa reglar att såga spår och utfasningar i, sedan är det bara att måla innan jag kan börja montera stommen på plats. Då visar det sig om jag tänkt rätt och fått alla mått att stämma. Jag räknar i alla fall med att kunna montera upp merparten i helgen, och då kommer man kunna ana hur det kommer att se ut när det är klart.

Nytt blad

Idag har jag spenderat större delen av dagen i verkstan med undantag för en stunds fotografering på förmiddagen och drönarfotografering hos grannen som måste göra en karta över tomten i syfte att ansöka om ny avloppsbrunn. Det blåste inte lika mycket idag som igår, men det var ändå tillräckligt för att ställa till det för makrofotograferingen. Vissa bilder blir bra, medan andra inte blir så bra. Det är lite svårt när det blåser och motivet rör på sig. Då måste man öppna bländaren fullt för att få en hyfsad slutartid, men skärpedjupet blir ganska grunt.

Solrosorna fortsätter att blomma ett tag till och nya är på väg. De kommer förmodligen inte hinna slå ut men det är ingen större katastrof tycker jag..

Nästa steg i orangeribygget blir att tillverka alla kilar som ska låsa fast reglarna i takstolarna och såga ut spår för alla fönster samt passa in reglarna som ska öka stabiliteten och ge stöd åt rutorna i överkant. Helt plötsligt under dagens sågarbete började sågen visa tecken på att vara slö, så jag bytte blad. Vilken skillnad! Nu börjar jag dessutom få kläm på att såga rakt efter att jag knäckt “koden” och låter sågen göra jobbet i början av snittet, placera kroppen rätt och fokusera på varje drag man gör. Å ena sidan behöver jag inte göra så långa och tjocka snitt längre, så det kan ha betydelse, men å andra sidan känns det som att sågen börjar lyda mina uppmaningar.

Svårt att fokusera

Just nu känns det som att jag har för många bollar i luften och ingen av dem är lätta att fokusera på. Det känns hela tiden som att jag borde göra någonting annat än jag gör just för stunden. Idag skulle årets sista hästhelg ägt rum men en av våra hästar insjuknade och veterinär tillkallades. VI vet fortfarande inte vad hästen drabbats av, men man tog det säkra före det osäkra och avbröt evenemanget och isolerade den sjuka hästen.

I brist på arbetslust tog jag kameran och stativet för att ta lite makrobilder. Det blåste ganska kraftigt och varken blommor eller årets sista pollinerare ville riktigt vara med på bild. Jag fick ta en massa bilder på samma motiv för att få några enstaka skapliga bilder och koncentrera mig på mer fasta föremål.

På eftermiddagen kraftsamlade jag och ställde mig i verkstan för att fortsätta på orangeriet. Den sista takstolen blev klar i veckan och nu har jag börjat med att såga till reglar och fogarna mellan takstolarna, reglarna och bärlinorna som ska monteras på grunden. Det känns lockande att börja montera upp varje sektion vartefter de blir klara, men det är nog smartare att stanna i verkstan och göra helt klart så att det bara är att sätta ihop när allt är klart.

Jag kommer att behöva ta bort en del av taket på friggeboden för att få alla rutor att maximera antalet sektioner med rutor. Jag har nämnt det tidigare, men jag tycker att det är jobbigt med själva grunden som allt bygger på. Det är samma sak med takstolarna som jag spenderat okristligt mycket tid åt. Det tar emot att börja såga i dem utan att mäta både en och tre gånger innan man ens ritar ut en linje att såga efter. Nu har jag gjort klart bärlinorna och tre av åtta sektioner. När dessa är klara måste jag såga ut försänkningar för alla glaskassetter och tillverka de två träreglar som ska låsa hela konstruktionen uppe vid nock.

Tre månader till Julafton

Så var ett evighetsgöra ur världen i alla fall. Man kan gå hur länge som helst och plocka ogräs. I början tar man de största, och sedan arbetar man sig ner i storleken tills man inte orkar längre. Man förundrar sig över att man hittar maskar i sanden i nära anslutning till ogräs. Är det verkligen någon mask som förflyttar sig 40 meter för att att hitta ogräs, eller sprider dom sig från år till år? Efter lite sökande på bloggen kan jag konstatera att ogräset minskat från förra året då jag fyllde släpet med timmertillsatsen och i år blev det bara flaktillsatsen.

Jag blev helt klar med sjunde takstolen och lät bli att påbörja en ny. I natt drömde jag om att jag höll på med att såga och tillverka takstolar, så det får räcka med den typen av jobb för den här veckan. Imorgon börjar jag såga till den första delen på sista takstolen. På tisdag tar jag det andra benet på takstolen som är mer stämjärnsintensivt. På onsdag sågar jag upp ytterkonturen till tvärslån, och på fredag slutför jag tvärslån och sågar ut konturen till var tvärslån ska passas in i takstolsbenen. På lördag gör jag det jag gjorde idag och senast på söndag förhoppningsvis ett helt nytt moment in bygget av orangeriet.