Category Archives: Orangeri

Materialanskaffning

Idag har vädret varit för dåligt för att vara ute och bygga, om man inte vill ha in snö i isoleringen som sedan smälter, eller takpapp som bryts när man ska forma den runt takfoten, så jag har fått fokusera på annat.

Jag har kört tre vändor med takpannor hämtade från Karby. Nu har jag så att jag kan bygga tre orengerier om jag skulle få orka och vilja. Den tidigare ägaren till pannorna ville bli av med dem och samtidigt försäkra sig om att de kom till användning. Även om det inte blir orangerier, så kanske det blir andra byggnader som behöver tak framöver. Det visade sig att vi delade odlingsintresse och även bin. Hon var tredje generationens biodlare, så vi beslöt oss för att hålla kontakten framöver.

När jag ändå hade släpet på bilen åkte jag förbi brädgården och införskaffade panel till orangeriets kortsida ovanför fönsterna. Det kändes inte så lockande att stå utomhus och grundmåla, så jag passade på att stryka på färgen inne i verkstan i hopp om att vädret skulle bli bättre tills jag kom tillbaka nästa vända med takpannor. Snön fortsatte att envist hänga i luften, så jag åkte istället en tredje gång och hämtade resterande pannor. I veckan som kommer blir det nog inte så mycket snickrande, men man vet aldrig om jag hinner med att lägga lite läkt och få klart kortsidan om vädret är gynnsamt och jag kan slita mig från förvärvsarbetet i tid.

Byggstädning, gavel och takpapp

Idag var det segt att komma igång. Det snöade lite när jag gick upp på morgonen och isen hade lagt sig på dammen. Jag dröjde kvar inomhus och dammsög diskade och planerade. En sån här dag måste man ha en lista att utgå ifrån, annars blir det ingenting gjort.

När jag väl tog mig utanför dörren började jag med att städa undan lite byggavfall. Vissa plankor tog jag hand om och rensade från spik. Man vet aldrig när man behöver en ful bräda som inte behöver exponeras för kritiska ögon. Jag sparar allt virke som är längre än 50 centimeter och ibland även kortare. Hela gavelns överdel kunde jag använda överblivet virke från tidigare projekt. Istället för plast som diffusionsspärr använde jag överbliven takpapp från när jag byggde ankgården. Den ska hålla tätt åt ena hållet och släppa igenom fukt åt andra. Jag tror att jag satte den åt rätt håll nu. Jag tror inte att det spelar sådan jättestor roll där den sitter nu.

På sena eftermiddagen började jag med att lägga ut takpappen. Det är ett elände när det är kallt och blåsigt. Asfaltklistret är näst intill inte klibbigt alls och takpappen är styv och oformbar. Vid ett tillfälle kom en kastvind och lyfte upp våderna som jag lagt ut och spikat fast. Jag hann inte lägga ut all ströläkt, men fick i alla fall dit några som håller allt på plats till imorgon. Nu har jag bara två månader på mig att få takpannorna på plats enligt instruktionerna på takpappsrullarna. Hoppas jag hinner!

Kallt, kortsida och detaljer

Det är minst sagt kyligt, och man får klä på sig rejält när man går ut och jobbar. På måndag kom det lite snö på morgonen, men när jag kom hem hade både snön och ljuset försvunnit, så det blev inget arbete med orangeriet.

På tisdagen kom jag hem så pass tidigt så att jag hann med några timmars arbete med att färdigställa kortsidan. Jag fick såga bort lite av befinlig bärlina för att få plats med ett extra fönster. Från början hade jag räknat med fyra fönster, men efter lite mätande kom jag fram till att det fick plats med ett till. Nu börjar man kunna ana hur det hela kommer att se ut när det är klart, och än så länge liknar det originalplanens modell.

I onsdags och torsdags planterade jag om lite tomatplantor och förberedde taket för att kunna lägga takbeklädnaden i helgen. Tomatplantorna hade blivit långa och rangliga i sina små krukor, så det var dags att sänka ner dem så att fler rötter kan utvecklas och de en stabil och frodig planta längre fram.

Under ett byggprojekt som inte är hundraprocentigt nedtecknat på en ritning bjuder oftast på småproblem som man måste lösa efter hand. Den översta brädan på ena sidan stack upp en bit över kanten och behövde klyvas. Allt är inte heller helt exakt, men som tur är så syns det inte när allt är klart, och man glömmer fort bort sådant som inte syns. Vilken tur!

På temat att man inte tänker på allt, så fick jag för mig att jag skulle prova om glaskassetterna passade in i alla öppningar. En sten föll från mitt bröst då jag kunde konstatera att samtliga öppningar håller måttet! Det var bara en sak kvar att ta hand om, nämligen dörröppningens överdel som behövde fasas ur för att fönsterkassetterna ska passa in. Med såg, stämjärn och hyvel fick jag till en hyfsad utfasning, så nu ska nog även dessa två fönster kunna trivas. I helgen hoppas jag på att kunna lägga takpapp och läkt för att sedan kunna lägga takpannorna på plats. Innan jag börjar med fönsterna ska jag även se till så att jag har klätt in alla yttre delar med panel. Efter att taket är lagt accelererar projektet, och då är det mer att göra än att fundera.

Låg- och högtryck

Igår kom jag inte så långt som jag hade önskat på takbygget, men ändå längre än vad man kanske kan förvänta sig av ett dagsverke. Dels kom jag inte igång tillräckligt tidigt då jag kom på att det kanske skulle störa husfriden och grannsämjan om jag började banka redan klockan åtta på morgonen. Jag passade istället på att gå upp i Pelargonrummet och skrotade runt med lite annat medan jag inväntade byggstartstid. Bitvis var det ganska blött, vilket mina leriga skor avslöjade. Jag fick ta det ytterst försiktigt så att jag inte halkade. På eftermiddagen hade mina hammarslag lockat till sig grannen från dammen, som inte var sen att hjälpa till. Det gick så mycket snabbare när jag fick hjälp med att kapa virke nere på marken, och jag kunde slå in spik efter spik. Vi hann precis klart med sista brädan då jag var tvungen att omrikta min uppmärksamhet åt matlagning på Muurikkan. Det blev aldrig någon takpapp lagd, så nu måste jag vänta på att det dagens regn torkar upp och kan ge mig en lucka att lägga pappen i nästa vecka.

Idag fortsatte jag med arbete som kan göras inne i verkstan. Kortsidan på orangeriet fick bli ett lagom stort projekt. Det var en fröjd att kunna arbeta med japan-sågen och kapa till reglar och utfasningar. Det verkar som att muskelminnet från i höstas håller i sig, och kanske några månaders vila har gjort gott för den mentala fokusen. Det blev inte alls lika bra när jag sågade ur hålen i bärlina och överliggare med sticksågen. Av någon anledning blir det alltid skevt när jag sågar med sticksåg. Jag vet inte om det beror på bladen eller att jag sågar med fel hastighet. Med hyvel och tålamod så ska jag nog få tapparna att pass in i hålen. Nu är allt inoljat och väntar på att kunna monteras någon dag i nästa vecka.

Jag hade även på agendan att tvätta takpannorna. Det tog sin lilla stund att spola av alla dryga 200 takpannor. Nu ska dessa räcka till ena sidan av orangeriets tak, och så får jag försöka hitta fler begagnade av samma modell som får täcka andra sidan. Jag behöver också hitta nockpannor som matchar i färg.

Det är mitt som är rakt

I veckan som gått har jag hunnit med att få takstol nummer två på plats och skapat dörröppningen. På tisdagen tog jag ner alla takpannor som nu ska tvättas. Det tänkte jag passa på att göra på söndag då det ändå är planerat att regna enligt meteorologerna. På onsdagen blev det bara omplantering av de sista tomaterna som jag väntat på, så nu är flottan av tomatplantor komplett. Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet och det börjar bli hög tid att orangeriet blir klart.

I torsdags var allt arbete nerlagt enligt plan, då jag var bokad på annat. Det svider varje gång när vädret är bra och man inte kan bygga hemma, men ibland får man låta hammaren och sågen vila.

Idag höjde jag upp och justerade taket på friggeboden. Nu har jag kontrollmätt och det är faktiskt friggeboden som är både sned och vind. Tur att det inte kommer att synas när taket är på plats. Nocken är heller inte helt centrerad så jag fick justera även detta. Imorgon hoppas jag kunna lägga nytt tak som sträcker sig över både orangeri och friggebod. Om jag har tur och ligger i så hinner jag även få takpappen på plats innan det kommer gäster som ska fira svärdotterns födelsedag.

Stommen upp

Idag krattade jag löv och kvistar i gropen och körde upp till komposthögen som växer sig allt större. Solen behagade att gömma sig bakom molnen så det såg ut som att det inte skulle bli någon stomresning på orangeriet. Trots vädret kopplade jag in dammpumpen, vilket är ett av alla vårtecken.

På eftermiddagen började jag med förberedelserna för att resa stommen till orangeriet. Först plockade jag ner tre våder med takpannor. Lastman gjorde det hela enklare och säkrare. Jag kommer ihåg hur kämpigt det var med att bära upp takpannorna på både ankhuset och hönshuset. Jag kunde konstatera att jag kommer behöva lägga nytt tak på hela friggeboden. Byggherren som upprättat boden ansåg tydligen att det dög med plastfilm, korkmatta och gud vet vad, som underlagspapp. Nåja, det har ju hållit fram tills nu, även om det var lite murket på vissa ställen.

Eftersom min son kom på besök passade jag på att be om hjälp med att resa stommen till orangeriet. För lastman var det en enkel match att transportera upp takstolarna till husgrunden. Naturligtvis passade det på att blåsa som värst när vi stod där på varsin trappstege och skulle passa in bitarna. Jag upptäckte att jag inte tänkt helt klart i höstas när jag tillverkade byggsatsen, eller så har jag glömt bort vad jag skulle fortsätta med. Hur som helst kunde vi inte montera upp takstol nummer två där dörren ska vara. Jag måste först tillverka överliggaren till dörrposten innan jag kan få takstolen på plats. För att få lite stabilitet i konstruktionen så la vi dit överliggaren lite provisoriskt. Det är ingen idé att kila fast den permanent för då blir det problem med att passa in den sista takstolen. Det blir någonting att fnula på i veckan. Det och gaveln som ännu inte är tillverkad.

Bakslag

Under veckan så har vädret varit aprilbetonat. Det kom ändå inte så pass mycket snö så att jag behövde koppla på plogen. Kvällen före snön var det blåsigt och kallt, men torrt. Så pass torrt att jag kunde stryka på första lagret kalk på grunden till orangeriet. Kalken fäste bra och skiftade ganska snart från gråbeiget till vitt.

Idag har jag förberett inför våren med att installera pumpar och byta ut ventiler som inte klarade förra vintern. Jag klarade mig hela sommaren på endast två olika bevattningszoner, men nu hade jag tänkt att odla lite olika godsaker i växthuset som vill ha lite olika mängd vatten, och då kan det vara bra att styra det med fyra olika bevattningszoner. Jag såg att potatisen hade börjat komma upp i krukorna, så de fick lite vatten när jag ändå hade lyxen med rinnande vatten i växthuset.

På eftermiddagen tog jag hand om de lattor som jag förberedde reda för två år sedan och hade för avsikt att beklä utsidan av ankgården på samma sätt som jag gjort med hönsgården. Jag har ett antal gånger fått gå ut med häftpistolen och märla fast nät som släppt. Dessvärre räckte inte lattorna hela vägen. Det saknas närmare tio stycken. Vi får se om det dröjer lika länge till nästa gång jag har lite att göra.

Det börjar bli hög tid att måla både ankgård och hönsgård, men det får bli lite varmare innan jag börjar slabba med färg. Tomatplantorna har börjat sätta sina första karaktärsblad och nu återstår blott fem av de 45 frön som jag sått, sedan är jag i hamn med försådden.

Omplantering och kalkvatten

Den här veckan har mest präglats av omplanteringsarbete och andra småsaker som inte kan påstås vara något utöver det vanliga. Alla 50 kronärtskockor har hittat till större krukor, och nu börjar det bli lite strid om bänkytor uppe i pelargonrummet. Jag har planterat om drygt hälften av alla röda pelargoner. De vita verkar klara sig ett tag till, och resterande röda kan vänta lite till innan det är dags för omplantering. Egentligen var det inte nödvändigt att plantera om pelargonerna riktigt ännu, men det är skönt att ligga lite före. De chiliplantor som jag beskurit har sakta börjat återhämta sig och skjuter nya skott. Groavdelningen har krympt ner till en värmematta och det kommer nog bli så att jag kan plocka bort den sista i veckan som kommer. Då finns det fullt utrymme till alla plantor som behöver en större kruka.

Idag plockade jag fram dunken med kalkvatten som jag grundade muren till orangeriet med. Kalkvattnet gör så att kalken som ska målas fastnar bättre i underlaget. Det är något kemiskt som händer som jag inte riktigt har koll på. Jag vet bara att om man grundar och avslutar med kalkvatten så håller det bättre. Jag har provat både utan och med och det senare är helt klart att föredra. Kalkvattnet är busenkelt att laga. Man häller släckt kalk i en dunk med vatten och skakar om. Sedan får blandningen stå tills den har sedimenterat, minst ett dygn, och därefter tar man det klara vattnet, som inte är så lätt att inte röra upp när man häller från dunken, och penslar på underlaget.

Nu har jag efter lite peppning fortsatt med skapandet av en fotobok. Det som återstår nu är att skriva lite väl valda ord på varje sida och sedan skicka iväg för tillverkning. VI får se om det blir någon tid över i helgen åt att skriva några sidor, eller om det dyker upp annat som drar mer i min vilja.

Förbereder inför våren

Vintern har satt sina spår, och det börjar bli hög tid att reparera det som vintern ställt till med. Hönsgården drabbades ju av snö precis som resten av alla ytor. Dessvärre var jag inte tillräckligt alert för att få bort snön på nättaket i tid, vilket resulterade i att stolpar och reglar började luta in mot gården. PÅ ett ställe hade det gått så långt att en regel hade knäckts. Med hjälp av trädfällarbenet kunde jag räta upp stolparna och förstärka där det hade knäckts. Som extra förstärkning satte jag en permanent stötta vid stolpen där det hade knäckts. Även nättaket var jag tvungen att laga med ståltråd. Nu behöver det inte bli bråttom att först göra i ordning hönsgården när hönsen flyttar ner från växthuset för att ge plats åt alla plantor.

När jag var klar med hönshuset fick jag uppgiften att öppna upp i Linus hage upp mot den övre skogshagen för att ge mer plats. I leran på ena kortsidan av maskinhallen såg jag några större spår som jag tror kan vara vargspår. Min fru kunde inte med säkerhet avfärda det som något annat. Vi får väl se om vi kan hippa några fler tecken på varg framöver. Jag är mer orolig för våra hästar som har börjat få smak för tryckimpregnerat virke. Vissa stolpar finns det inte mycket kvar av och frågan är om det är tråden somm håller upp vissa stolpar eller tvärt om.

Jag passade på att fylla stenmjöl mellan gatstenen i det blivande orangeriet. Jag var lite orolig att det skulle komma in is mellan stenarna och få dem att lossna från cementblandningen i botten, men stenarna satt som gjutet i underlaget. Om några veckor är det dags att fortsätta med bygget. Först ska jag kalka muren och sedan kan jag resa stommen. Det blir spännande att se om allt passar ihop fortfarande. Nu har ju takstolarna legat uppe på loftet och torkat över vintern.

Man ser tydligt hur pelargonerna växer. Mellan varje rad är det från ett och tre dygn i tidsskillnad. När bladen täcker hela krukan och börjar växa in till grannen är det dags för omplantering in i den sista krukan före utplantering. Ett av habanero-fröna har grott, och ett till visar tecken på att sticka ut en grodd när som helst.

Ikväll hamnar delar av förra årets skörd på matbordet. Det blir fyllda paprikor i tomatsås med ris och yoghurt.

Vinterförvaring

Nu är det hög tid att börja nedmontera sommarhalvårets alla utomhusdetaljer som pumpar, utemöbler, slangar och annat som man vill rädda undan vinterns bistra klimat. Idag tog jag upp orangeriets alla delar upp på loftet för att inte behöva bli påmind om att jag fått lägga det åt sidan. Imorgon ska det bli kalkonslakt och jag ska försöka plocka upp potatis och morötter ur jorden för att vinterförvara det sista som går att skörda för året. Jag vill helst inte upprepa förra årets missöde då jag inte hann få in allt i tid. Det kanske blir en tur med cykeln på söndag. Jag var ute en vända igår, och det är rätt lagom med två tre dagars vila mellan varje tur såhär i början av mina försök att komma igång. Jag plockade fram den gamla cykellampan som fortfarande håller måttet efter alla dessa år. Den är kanske lite klumpigare än dagens LED-lampor, men den lyser lika starkt, och den extra vikten är inte mycket att bråka om.