Category Archives: Odling

Kallt, kortsida och detaljer

Det är minst sagt kyligt, och man får klä på sig rejält när man går ut och jobbar. På måndag kom det lite snö på morgonen, men när jag kom hem hade både snön och ljuset försvunnit, så det blev inget arbete med orangeriet.

På tisdagen kom jag hem så pass tidigt så att jag hann med några timmars arbete med att färdigställa kortsidan. Jag fick såga bort lite av befinlig bärlina för att få plats med ett extra fönster. Från början hade jag räknat med fyra fönster, men efter lite mätande kom jag fram till att det fick plats med ett till. Nu börjar man kunna ana hur det hela kommer att se ut när det är klart, och än så länge liknar det originalplanens modell.

I onsdags och torsdags planterade jag om lite tomatplantor och förberedde taket för att kunna lägga takbeklädnaden i helgen. Tomatplantorna hade blivit långa och rangliga i sina små krukor, så det var dags att sänka ner dem så att fler rötter kan utvecklas och de en stabil och frodig planta längre fram.

Under ett byggprojekt som inte är hundraprocentigt nedtecknat på en ritning bjuder oftast på småproblem som man måste lösa efter hand. Den översta brädan på ena sidan stack upp en bit över kanten och behövde klyvas. Allt är inte heller helt exakt, men som tur är så syns det inte när allt är klart, och man glömmer fort bort sådant som inte syns. Vilken tur!

På temat att man inte tänker på allt, så fick jag för mig att jag skulle prova om glaskassetterna passade in i alla öppningar. En sten föll från mitt bröst då jag kunde konstatera att samtliga öppningar håller måttet! Det var bara en sak kvar att ta hand om, nämligen dörröppningens överdel som behövde fasas ur för att fönsterkassetterna ska passa in. Med såg, stämjärn och hyvel fick jag till en hyfsad utfasning, så nu ska nog även dessa två fönster kunna trivas. I helgen hoppas jag på att kunna lägga takpapp och läkt för att sedan kunna lägga takpannorna på plats. Innan jag börjar med fönsterna ska jag även se till så att jag har klätt in alla yttre delar med panel. Efter att taket är lagt accelererar projektet, och då är det mer att göra än att fundera.

Det är mitt som är rakt

I veckan som gått har jag hunnit med att få takstol nummer två på plats och skapat dörröppningen. På tisdagen tog jag ner alla takpannor som nu ska tvättas. Det tänkte jag passa på att göra på söndag då det ändå är planerat att regna enligt meteorologerna. På onsdagen blev det bara omplantering av de sista tomaterna som jag väntat på, så nu är flottan av tomatplantor komplett. Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet och det börjar bli hög tid att orangeriet blir klart.

I torsdags var allt arbete nerlagt enligt plan, då jag var bokad på annat. Det svider varje gång när vädret är bra och man inte kan bygga hemma, men ibland får man låta hammaren och sågen vila.

Idag höjde jag upp och justerade taket på friggeboden. Nu har jag kontrollmätt och det är faktiskt friggeboden som är både sned och vind. Tur att det inte kommer att synas när taket är på plats. Nocken är heller inte helt centrerad så jag fick justera även detta. Imorgon hoppas jag kunna lägga nytt tak som sträcker sig över både orangeri och friggebod. Om jag har tur och ligger i så hinner jag även få takpappen på plats innan det kommer gäster som ska fira svärdotterns födelsedag.

Hyfsat produktiv

Idag sken solen igen efter att det snöade igår. Dessvärre var det ganska blåsigt och den halva minusgraden kändes som minus tre. Jag masade mig ut i växthuset för att titta till mina lavendelsticklingar. De flesta ser ut att ha klarat sig inpackade i halm. Eftersom det kändes som riktig vår inne i växthuset förberedde jag jordbäddarna med aska och äggskal. Jag kommer att vända ner lite annat organiskt material senare i vår när jag får plats ordentligt att arbeta. Just nu står det en massa stolar och bord som man hela tiden får flytta på när man ska komma åt. Jag passade på att plantera lite potatis som förhoppningsvis kan ge lite skörd till midsommar. Jag satte ner knölarna i individuella krukor och lade halm runt krukorna och snö ovanpå som ger lite fukt när den börjar smälta.

Eftermiddagen har jag ägnat åt att lägga nytt golv i hö-hörnan där de lösa skivorna som vilat på pallar hade gjort sitt under de tio år som de varit i bruk. Det började bli lite farligt att röra sig, och risken var överhängande att man skulle snava. Efter att jag avlägsnat skivorna och pallarna började arbetet med att schakta bort allt gammalt hö som letat sig ner genom springorna. Grävis var det självklara valet för den uppgiften. Lastman fick köra tre vändor upp till komposthögen och hämta nya pallar som underlag till brädgolvet. Nu håller det förhoppningsvis i minst femton-tjugo år till.

Ett första uppdrag för Lastman

Idag har jag planterat om de sista röda pelargonerna. Nu återstår 35 vita pelargoner att plantera om i större kruka. Nu börjar det bli platsbrist uppe i rummet, och det kommer bli problematiskt att börja förodla tomatplantorna om jag inte hinner få ordning på orangeriet så att jag kan hålla till där. Ett annat alternativ är att jag tar upp den stora kuvösen till växthuset, men det skulle vara praktiskt att slippa en sådan operation.

Nu har Lastman gjort sitt första uppdrag. Vi mockade ut inne hos gässen. Det gick ganska bra att ställa skopan precis utanför dörren och skyffla över det som skulle ut. Skopan svalde mer än vad jag hade förväntat mig. Jag körde upp all gödsel till gropen där jag håller på med min jättekompost och passade på att vända allt material tillsammans med lerjord, höboss och diverse annat organiskt material. Det är inte speciellt inspirerande att vistas utomhus idag, men en regntät och dragfri hytt underlättar.

Nu på sena eftermiddagen har det börjat snöa, och man har lovat att det ska komma en hel del. Det ser ju lovande ut om man precis införskaffat en lastmaskin med vikplog och vill se hur den fungerar. Risken är väl att allt bara blir en sörja som kanske bättre får ligga kvar än skyfflas runt och bli till en geggamoja. Det är ju rätt mjukt och bitvis blött under snön.

Omplantering och kalkvatten

Den här veckan har mest präglats av omplanteringsarbete och andra småsaker som inte kan påstås vara något utöver det vanliga. Alla 50 kronärtskockor har hittat till större krukor, och nu börjar det bli lite strid om bänkytor uppe i pelargonrummet. Jag har planterat om drygt hälften av alla röda pelargoner. De vita verkar klara sig ett tag till, och resterande röda kan vänta lite till innan det är dags för omplantering. Egentligen var det inte nödvändigt att plantera om pelargonerna riktigt ännu, men det är skönt att ligga lite före. De chiliplantor som jag beskurit har sakta börjat återhämta sig och skjuter nya skott. Groavdelningen har krympt ner till en värmematta och det kommer nog bli så att jag kan plocka bort den sista i veckan som kommer. Då finns det fullt utrymme till alla plantor som behöver en större kruka.

Idag plockade jag fram dunken med kalkvatten som jag grundade muren till orangeriet med. Kalkvattnet gör så att kalken som ska målas fastnar bättre i underlaget. Det är något kemiskt som händer som jag inte riktigt har koll på. Jag vet bara att om man grundar och avslutar med kalkvatten så håller det bättre. Jag har provat både utan och med och det senare är helt klart att föredra. Kalkvattnet är busenkelt att laga. Man häller släckt kalk i en dunk med vatten och skakar om. Sedan får blandningen stå tills den har sedimenterat, minst ett dygn, och därefter tar man det klara vattnet, som inte är så lätt att inte röra upp när man häller från dunken, och penslar på underlaget.

Nu har jag efter lite peppning fortsatt med skapandet av en fotobok. Det som återstår nu är att skriva lite väl valda ord på varje sida och sedan skicka iväg för tillverkning. VI får se om det blir någon tid över i helgen åt att skriva några sidor, eller om det dyker upp annat som drar mer i min vilja.

Inte så mycket att göra

Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.

Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.

Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.

Koger för kryckor och småfix under veckan

Nu har jag ersatt skruvtvingen som fungerade som stopp för släden på gördsltransportören med en bult. Allt verkar fungera som det ska och såhär i efterhand undrar jag lite över varför jag inte kom på detta med automattömning redan från början. Jag hade lite idéer, men de skulle bli för komplicerade och involvera en extra motor eller ett komplicerat system av rörliga delar som i praktiken aldrig hade fungerat.

Grimar har utrustats med ett koger för min frus kryckor istället för gåstavarna som inte ger tillräckligt med stöd. Förhoppningsvis får min fru tid på människoverkstan inom en snar framtid, men fram tills dess får vi försöka lösa problemen på bästa sätt.

Den “gummimatta” som följde med Grimar var nog mer ämnad för flip-flop skor än isbroddsförsedda kängor. För att skydda det durkplåtsbeklädda golvet mot slitage och ge lite bättre skydd klippte jag till en ny gummimatta som förhoppningsvis håller bättre.

Det börjar bli hög tid att börja samla vatten i tankarna för att kunna möta våren. Det vattenfilter som jag använt hann jag inte få bort innan isen sprängde plastbehållaren. Den var tidigare fast monterad på IBC-tankarna, men nu har jag satt dit snabbkopplingar för att enklare kunna demontera och montera beroende på säsong eller ej.

Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet just nu. Jag såg att det börjat växa lite mossa, vilket tyder på att jorden är lite sur i kombination med hög fuktighet i jorden och låg omgivande temperatur. Eftersom jag inte vill höja temperaturen för mycket så att plantorna blir rangliga har jag istället strösslat lite äggskal på jorden. Jag inbillar mig att det är bättre att jorden är åt det fuktigare hållet när man inte har möjlighet att övervaka plantorna 24 timmar om dygnet.

H för habanero

Efter att ha införskaffat mat, jord och lite annat inne i Uppsala satte jag igång att modifiera gödseltransportören enligt mina funderingar från tidigare i veckan. Efter att ha gjort ett antal justeringar verkade allt fungera som jag tänkt. De två första försöken resulterade i att brytvinkeln blev för liten eller att kärran inte tippades tillräckligt mycket. En skruvtving fungerar som stopp fram till att jag konstruerat något mer permanent. Jag vill först göra en längre utvärdering innan jag gör en permanent lösning.

Efter att jag testat gödseltransportören i skarpt läge och gjort en lyckad tömning gick jag upp i Pelargonrummet och planterade om alla paprikaplantor, och rotsellerin delades upp i individuella krukor. Just nu ser rotsellerin ganska ledsna ut men så var det förra gången också, så jag är inte så orolig. Koriandern och basilikan delades upp och trottades ner i varsin kruka. Jag kunde inte låta bli att så några habanerofrön – nu när det finns plats på värmemattan.

Snart slutar jag att räkna plantor!

Varje kväll fortsätter jag med att flytta plantor från sina grokapslar ut i krukor för att hamna i en mindre fuktig miljö. Hittills på den knappa månaden som jag började med årets förkultivering så har jag drivit upp 87 paprika/chiliplantor, 76 röda pelargoner, 38 vita pelargoner, oräkneligt antal koriander och basilika, 2 stycken lakritsrot, 50 kronärtskockor och 36 stycken rotselleri. Nu har de första karaktärsbladen på pelargonerna börjat komma fram och i helgen kommer jag förmodligen plantera om alla paprikaplantor i större krukor med mer näringsriktig jord. Då kommer jag att flytta ut de flesta plantorna ut ur kuvösen. Jag kommer också behöva plantera om rotsellerin. Där kommer jag inte att behålla alla plantor – det blir alldeles för många att sedan äta upp!

Under veckan har gödselhissen fått lite kärlek. Stödhjulet framtill bytte jag ut helt och hållet då bäst-före-datum verkar ha passerats. Den här gången bytte jag mot ett solitt hjul. Även släden hade några kullager som behövde bytas, och när jag trodde att jag var klar så behövde rampens ben skruvas fast. Jag har gått och klurat lite på hur jag ska få skottkärran att automatiskt tömmas istället för att jag ska behöva använda en stötta när jag tippar den över kanten. Nu tror jag att jag har en lösning, men jag behöver göra lite modifieringar. Om inte Pelargonrummet slukar all min tid i helgen kanske jag hinner med att modifiera konstruktionen.

Röja, odla, städa, koppla och koppla av.

Idag hjälpte jag grannen vid dammen med att röja undan lite slånbärsbuskar. Det gick ganska fort och jag hann knappt bli svettig innan vi röjt undan allt som skulle tas bort. Det är skönt emellanåt att få ge hjälp istället för det omvända. Efter att röjningsabetet var klart begav jag mig hem och planterade om pelargoner och flyttade ut kronärtskockorna och rotsellerin utanför kuvösen. Dels så är det svalare där, men det börjar också att bli lite trångt.

Efter odlingspasset tog jag mig an att koppla in ridbanans belysning till det smarta hemmet. Även om de moduler som jag använder är små, så kan det ibland vara knepigt att få plats med allt i en brytare eller ett uttag. Lösningen då är att sätta upp en separat kopplingsdosa. Jag hade redan börjat riva i strömställaren när jag insåg att jag använt den sista kopplingsdosan till Grimar när jag anslöt den till hushjärnan. Situationen räddades av grannen vid dammen som donerade en kopplingsdosa till mitt lilla projekt. Efter att jag kopplat in belysningen ansåg jag mig färdig, men insåg att jag ganska snart skulle bli rastlös fram till middagsförberedelserna, så jag tog fram ångmaskinen och städade köket. Nu ska jag laga fajitas. – Sen kan jag koppla av!