Category Archives: Trädgård

Bråda dagar

Veckorna flyger förbi och det känns som att jag har en miljon saker som jag vill bli klar med. Mycket fokus i hushållet ligger just nu på att få saker klar inför kommande hästhelg. Ankhuset ska helst vara klart då stallet för tillfället huserar både ankor och kalkoner som måste ut och ge plats åt fyrfota gäster. Jag kommer inte hinna klart – det är bara så! Att det regnar när man kommer hem från jobbet gör ju inte saken bättre! Nöjen som skänker en ro efter en arbetsdag hamnar på undantag eller får utföras när regnet öser ner alternativt under tiden som man gör något annat hushållsnyttigt. I början av veckan formade jag fem karosser som ska trimmas och målas när tiden tillåter. Taket på ankhuset har vädersäkrats gradvis under resten av veckan, och igår kunde jag lägga dit den sista våden takpapp för att hålla väta på rätt sida om boningen. Man ligger i riskzonen för att bekräfta olycksstatistiken som tydligt visar att besök på akuten representeras av män i femtioårsåldern som ramlat ner från en stege eller ett tak. Nu är i alla fall det värsta över. Kryddorna som legat i soltorken var snustorra, och det var 18 grader trots att utetemperaturen var under 10 grader – den fungerar! Nu är kryddburkarna fyllda och ska väl räcka ett bra tag framöver. Jag hann med att rensa ridbanan från ogräs det sista jag gjorde igår.

Idag har jag, nu när taket är tätat, vågat mig på att isolera och lägga golvet i ankhuset. Först lastade vi av halmen från balvagnen in i maskinhallen för att kunna lämna tillbaka vagnen och skapa mer plats för gästhästarna inför nästa veckas hästaktiviteter. Regnet har kommit och gått under dagen och jag har fått passa på att bära ut halmbalarna när det varit uppehåll för att minimera fukt i golvet. Vi får se om vi klarar oss från mögel och möss eller om det hade varit bättre att isolera med modernare stoppning. Jag skruvade ihop alla fönster och började tillverka fönsterkarmarna. Dessvärre råkade jag spräcka två glas då jag hade lite för långa skruvar för ändamålet. Sprickorna är relativt små så reparation får vänta till nästa sommar. Nu ligger fokus på att få ankhuset inflyttningsklart.

 

Helgen kan börja

Som tidigare förkunnat, så drar jag nu ner uppdateringstempot på projektbloggen. Därmed inte sagt att jag inte fortsätter med min projekt i obevakad form. Under veckan har jag fortsatt med takstolarna och takläggningen. I måndags kom alla takstolar på plats och de första tio brädlängderna med råspont hittade sin plats på tisdagen. I onsdags införskaffade jag en bättre hammare som hade längre skaft, lättare huvud och ett magnetfäste för att kunna starta spikningen utan att behöva hålla i spiken med andra handen när man står och balanserar på en stege. Tempot ökades till att kunna spika fast 15 varv med råspont på samma tid med mindre ansträngning – så pengarna var väl investerade. I torsdags blev det ytterligare 15 skift med brädor och idag när jag kom hem satte jag de sista brädorna på plats. Det blev en glipa på någon centimeter som det skilde uppe vid nocken. Som amatör får jag vara nöjd även om jag som liten ville bli ”nickare”. Det här är faktiskt den första byggnad som jag bygger från grunden upp om jag inte räknar med diverse kojor som byggdes som liten. På söndag ska jag åka och titta på ett rivningshus i Sigtuna som vill bli befriat från takpannor som annars skickas på tippen. Nu ska jag fira att taket är lagt genom att njuta av en god skörd med brytbönor som får bli huvudattraktionen på middagsbordet idag.

Nytt projekt – Ankeborg

Klart att ankorna och gässen behöver någonstans att bo. Hittills har de bott i den mobila hönsgården på gräsmattan nära dammen där de verkar trivas. Det har tidigare kommit önskemål om att ha ett flyttbart hus för ankorna, men nu verkar det som att en lekstuga på hjul inte längre duger, och i ärlighetens namn tycker jag att det är bättre med ett permanent hus. Det blir så mycket enklare att göra estetiskt tilltalande. Dessutom är det enklare att dra in el om det skulle behövas. Man vet aldrig om det behövs en värmelampa när näste generation behöver värme. Nu har jag tre släpkärror panel som är urspikad och redo att användas. Det tog närmare tre timmar per lass, så jag hann inte riktigt med allt annat som var planerat denna helg. Jag hann ändå rensa lite ogräs i slottsträdgården och få bort lite taggiga björnbärsgrenar som letat sig in mellan kryddträdgården och slottsparken. Eventuellt inleder jag min sista semestervecka med att hämta ett lass panel till – om jag inte direkt börjar bereda platsen där ankhuset ska stå och gör en ordentlig projektplan.

Färdigspikad panel

Idag har det varit en sådan där dag som jag fått alla möjliga småsaker fixade. Det sista på soltorken är nu klart, och idag låg temperaturen kring 40 grader konstant under större delen av dagen. Det borde räcka för att torka det mesta i. Nu har åter igen några kantstenar kommit till användning. De kommer fungera som värmeackumulatorer i soltorkens nedre del. Drivbänken nere i gropen tog jag bort då den gjort sitt och gör mer skada än nytta just nu. Mina ”avelsrädisor” fick lämna sin plats till diverse förkultiverade sallader och kålsorter som jag fick av min syster häromdagen. Inte ens hönsen var intresserade av de träiga rotknölarna. Nästa gång ska jag vara mer alert med vattningen. Några grannar i den närbelägna ”tätbebyggelsen” håller på att byta panel på huset. Varför inte ta hand om virket för kommande ankhusprojekt? Enda haken är att man måste dra ur alla spikar innan man kan använda materialet.  Dom behöver transportera mindre till tippen och jag får gratis material som säkert kommer räcka till något mer än ett ankhus….kanske två.

Soltorken krackelerar

Som jag misstänkte så började slamfärgen på plåten flagna så fort det blev varmare än 50 grader i solfångaren. Nu vän tar jag på att sprayfärgen ska torka istället. Det gick i princip att få bort all färg med tryckluft och lite hjälp från en stålborste. Lyxigt nog kunde jag färdigställa soltorken med spillvirke från den senaste tralläggningen över poolen. Takpapp fanns sedan hönshusbygget och dörren gjorde jag av en gammal plywoodskiva. Benen kommer från de stolpar som blev över när jag gjorde vidjestaketet, och gallren i torkskåpet kommer från det som blev kvar när jag byggde stallet. Så jag har inte behövt åka iväg för att införskaffa något material i alla fall. Jag gjorde en kort test, och till en början verkade det som att torken inte fungerade. Efter att ha satt in vindskydd  började dock temperaturen att stiga. På den relativt korta tid som jaag hade ork att vänta utan att behöva öppna luckan kom jag upp i 29 grader inne i skåpet, och då visar ändå termometern fel med ca två grader. Imorgon ska jag låta skåpet stå hela dagen och samla värme och låta färgen i solfångaren få härda ordentligt innan några kryddor får mellanlanda för att sedan gå mot sin slutdestination i magen. Man kan tycka att man har hur mycket ytor som helst, men det var sannerligen inte lätt att hitta den optimala platsen. Det ska vara söderläge, lättillgängligt och den ska inte stå i vägen eller förfula allt för mycket. Nu står den söder om kryddträdgården med förhoppning om att den inte står i vägen när gräsmattan ska frisseras.

Solfångare

Nu är det hög tid att ta vara på solens varma strålar och utnyttja energin till att torka skördemogna kryddor. Nu har jag börjat med att bygga en soltork. Principen är ganska enkel – man bygger en solfångare och låter värmen som den alstrar stiga upp genom ett skåp där man placerat det man vill ha torkat. Det kan vara svamp, kryddor eller tomater om man så vill. Idag har jag börjat med solfångaren som består av ett gammalt fönster – säg den gård som inte har en massa bra-att-ha-grejor liggande lite här och var, och i mitt fall var det just allt jag behöver för att tillverka solfångaren. Ett gammalt fönster, en lastpall där jag återanvänt brädorna till att göra en låda, plåt och isolering. Nu kommer jag experimentera lite med materialval, men tanken är att jag lägger isolering i botten på lådan, därefter lägger jag en svartmålad plåt ovanpå som absorberar värmen som hindras av glaset att studsa tillbaka ut ur lådan. I toppen av lådan gör jag en luftspalt som leder den varma luften in i torkskåpet. Inne i skåpet passerar luften några stenar för att sedan passera det man vill torka. Tanken är att stenarna ska värmas upp under dagen för att när solen slutat skina hindra kondensbildning som motverkar torkningsprocessen. Imorgon får vi se om jag kan hitta resten av det som behövs för att bygga själva torkskåpet. Om solen skiner imorgon ska jag testa solfångarens effektivitet.

Omega x 32

Just nu lider jag lite av vad jag har identifierat som PPDS – Post Project Distress Syndrome. Efter att ha avverkat projekt efter projekt och plötsligt upptäcker att det inte finns något nytt intressant projekt att hoppa på, eller att det man skulle vilja göra är för omfattande för att kroppen helt säger ifrån och sinnet ska orka med, då infaller en viss handlingsförlamning i kombination med ångest. Igår bytte jag knivar på gräsklipparen och hann precis klippa klart innan regnet kom. Min syster kom förbi och hälsade på. Jag fick en bok om självhushållning som innehöll en hel del matnyttigt för den intresserade. Egentligen hade jag tänkt börja göra en ”soltork” idag, men jag kände att energin sviktade lite. Det blev istället till att tillverka beslag för att stärka upp sittmöblerna nere i gropen. Som jag befarade skulle inte enbart skruvar kunna hålla ihop stolarna, så jag fickförsöka komma fram till en lösning i verkstan. Med handslägga och skruvstäd kunde jag bocka till 32 beslag som kunde fixera de annars överbelastade delarna i stolskonstruktionen. De sista 8 beslagen gick på ren ”jävlar anamma” och jag var tvungen att sätta på lite peppande musik för att inte bryta ihop. Konstigt nog kände jag liksom stolarna att jag fått den förstärkning jag behövde för att komma ur min svacka. För att inte utmana projektgudarna allt för mycket tog jag mig an den relativt enkla och begränsade uppgiften att plocka fram grästrimmern och snygga till kanterna upp mot huset. Imorgon kanske jag känner mig manad att börja med soltorken. – Vi får se!

Nytt staket och korvgrillningsparty

De senaste tre dagarna har kallröken fått gå ”varm”. Igår var jag tvungen att införskaffa mer rökflis. Just  nu håller jag på att röka flingsalt blandat med libsticka. Vi får se hur det kommer att smaka. Jag började skriva på detta inlägg redan igår, men jag hann inte längre än såhär innan de närmsta grannarna kom med sina 7 barn för att grilla korv nere i gropen. Efter att barnen grillat korv på pinne kunde vi inviga det nya eldgallret som jag svetsade ihop tidigare under dagen. Den nya vedförvaringen, den också nytillverkad, gjorde att vi snabbt och enkelt kunde fylla på med mer bränsle på brasan lång efter solnedgången då det blev lite kyligt. Barnen hade hittat RC-banan och den modigaste av de sju frågade försiktigt ifall de fick rensa ogräs. Jag kunde naturligtvis inte göra så väluppfostrade barn besvikna. Vi såg sedan inte till barnen på hela kvällen.

Idag har jag fortsatt och avslutat arbetet med det vidjestaket som jag påbörjade för tre dagar sedan. Den här gången gjorde jag egna stolpar som jag spetsade till med yxan och sedan målade med tjära. Den första stolpen som jag skulle driva ner i maken träffade rakt på en sten och jag trodde att jag skulle få hålla på i timmar med att bara stolpa. Resterande stolpar var det dock inget problem med så vidjejakten kunde börja. På väg upp i skogen när jag passerade RC-banan hade ogräsrensningen gått på sitt andra pass. Imorgon får jag nog ta fram trimmern och göra så att man kan köra. Jag tror inte att arbetsviljan kommer hålla i sig utan lite ”lön” för mödan.

Jag hämtade vidjor i tre omgångar, och det blev totalt 120 stycken. Det är ganska rofyllt att gå runt i skogen och bitvis leta och bitvis avlöva med kniv och sekatör. Nu ser det genast mycket trevligare ut i vad vi kallar för halvmånen, även om det inte såg otrevligt ut tidigare. Det kommer förhoppningsvis bli mycket lättare att hålla ogräset på rätt sida om rabatten till nästa säsong.

 

Plantering och linstyrning

Efter att ha varit på förvärvsjobb på förmiddagen passade jag på att åka förbi en av alla plantskolor för att införskaffa ogräsduk och av bara farten kom det med lite japanskt gräs, daggkåpa, murgröna, klätterbenved, allium och vintergröna. Jag försöker spara så mycket av det som redan finns befintligt och rensar gradvis bort sådant som jag inte gillar, eller sådant som inte jag tycker passar in. På så sätt hoppas jag få det att se mer naturligt ut redan från början. Jag har försökt att välja växter som ska trivas i sin nya miljö.

Med ogräsduken på plats kunde jag färdigställa gången ner till gropen. Det var lite besvärligt att försöka putta upp välten utan att själv sjunka ner med mina fyrtioettor innan materialet hunnit packas ordentligt så jag var tvungen att komma på en annan lösning. Med hjälp av en lina kunde jag fjärrstyra handvälten uppifrån gräsmattan. Nu väntar jag på att vädrets makter ska sköta resten av kompakteringen innan det är dags att finjustera ojämnheterna.

Att vila sig kan vara jobbigt ibland

Min tanke var att jag skulle vila musklerna idag, så varför inte gå runt i trädgården och rensa lite ogräs? Det blev ett rejält lass med utblommad vallört och kirskål från gropen. Sedan gick jag runt och plockade ogräs lite här och var och konstaterade att några av örterna i kryddträdgården behövde lite stöd. Kniven som jag alltid bär i arbetsbyxorna hade blivit slö efter min många gånger omilda behandling, så innan jag gick upp i skogen för att hämta några lämpliga vidjor tog jag fram slipen för att skärpa till kniven. När ändå maskinen var framme kom jag ihåg att sekatören skulle behöva en omgång. Naturligtvis måste jag testa om verktygen blivit vassa, så en vända ner i gropen för att testa på lite hängande grenar och tjuvskott. Det hela resulterade i ytterligare en kärra med trädgårdsavfall. När jag gick där nere i gropen så störde jag mig på att gången som jag börjat avgränsa med kantstenar inte hade blivit klar av sig själv. Totalt åtta lass med 0-11 blev det innan ogräsduken tog slut och jag med gott samvete kunde få ett naturligt avslut på min vilodag. Imorgon ska jag inte heller göra någonting – jag lovar!