Category Archives: HQ

Apollon, komponentjakt och hönsstaket.

Igår ägnade jag förmiddagen till att gå igenom vilka komponenter jag fått tag på, och vilka jag eventuellt saknar till rörförstärkaren som efter mycket funderande fått arbetsnamnet Apollon. Varför just Apollon och inte Apollo har lite med originalet och kopian att göra. Apollon är den grekiska förlagan till romerska mytologins Apollo. Eftersom man var mer inställd på krig än konst och musik i Rom, så fick Apollo en mindre framträdande roll än vad Apollon hade haft i den grekiska kulturen. För den som inte vet någonting om Apollon hänvisar jag fortsatta studier på egen hand, och den som har bättre koll på grekisk och romersk mytologi än vad jag har, är välkommen att komma med både tillrättavisningar och fördjupning i ämnet.

När temperaturen kröp upp mot tvåsiffriga värden, var det dags att gå ut och avgöra ifall jag skulle våga mig ut och göra något vettigt av den vackra dagen, eller om jag skulle vara feg och fortsätta tillvaron inomhus. Först hade jag tänkt att ta en premiärtur uppe på Björknäs Ring, men snön låg fortfarande kvar i de skuggiga partierna, så lek och stoj får vänta i någon, eller några veckor till. Det blev till att fortsätta att sätta upp staket till hönshagen, och jag blev så gott som klar. Det som saknas är att införskaffa ett lämpligt elstängselaggregat och koppla in det. Sedan kan hönsen få lite större yta att vara på än bara inne i hönsgården, som vid det här laget är helt fri från växtlighet.

Uppdaterad CAD-modell och tillverkning av hörnbeslag

Efter gårdagens senaste blogginlägg satte jag mig en stund framför datorn och funderade över hur jag skulle foga ihop hörnen på förstärkarkabinettet utan att det skulle se tarvligt ut med tanke på min blygsamma skicklighet i träverkstaden. Några hörnbeslag skulle kunna lösa den saken, och det skulle dessutom se ganska snyggt ut. Efter ett besök hos en av de större varuhusen som lockar fram gör-det-själv-känslan hos ”riktiga” män kunde jag konstatera att inga profiler i deras sortiment skulle kunna uppfylla mina önskemål om vare sig design eller funktion. Jag klurade ett tag nere i verkstan och satte igång med vinkelslipen och svetsen. Resultatet kommer bli riktigt bra efter att jag planat till beslagen i fräsen, och målat dem i matchande färg med transformatorerna. Jag tror att övre plattan ska målas i svart, och inte blå som jag experimenterat med i CAD-programmet. Vi får se hur det blir med den saken.

Virtuell planering

Idag har vädret inbjudit till inomhusaktiviteter. Det har regnat och snöat om vart annat i snart två dygn. Senare delen av eftermiddagen bjöd på en del sprickor i molntäcket, men det var så dags då kan jag tycka. Eftersom jag inte riktigt kunnat släppa tankarna från mitt projekt samtidigt som komponenterna hanteras av all världens olika speditörer, har jag ägnat mig åt lite virtuellt skapande i Fusion 360. Istället för att bygga två monoblock, eller separera strömförsörjningen från förstärkardelen lutar jag nog åt att bygga in allt i ett och samma kabinett. Först var jag inne på att gjuta ett hölje i betong, men det kommer med all sannolikhet att bli problematiskt att hantera när jag sätter ihop delarna. Det skulle i och för sig vara ganska unikt, men ljudet bryr sig nog inte om den aspekten av konstruktionen. Det får nog istället bli en träram i ek med en lackad plåtskiva i antingen svart eller samma djupa kungsblåa färg som transformatorerna. Samtidigt som jag längtar efter vårens aktiviteter så är det rätt stimulerande att ägna sig åt lite konstruktionsarbete i en lite ”mindre” skala!

BOM-lista och släplist

Under veckan har jag, förutom att ha bidragit med blygsamma insatser i den dagliga driften, bytt ut släplisten i stallet som efter ett antal år slitits ut. Resten av min egentid har jag suttit i Nirvana och läst på om kondensatorer och komponenter som påverkar utfallet på ljudet i en rörförstärkare. Idag har jag gjort ett besök i ljudbutiken för att samla in de komponenter som de kunde bidra med till mitt nästa rörförstärkarbygge som omsorgsfullt har komponerats ihop av olika lösningar som världens alla audiofiler delat med sig av. Eftersom jag den här gången själv dimensionerar systemet och satsar på kvalitetsprodukter rakt igenom är det lite knepigt att hitta allt på ett och samma ställe med rimliga leveranstider och priser. Initialt skulle det ta 6-8 veckor att få transformatorerna hemskickade, men nu ser det ut som att de skulle kunna komma redan i nästa vecka. Nu sitter jag och funderar på själva kapslingen. Det skulle vara ganska kul om man kunde tillverka det helt själv, och inte lockas till att köpa ett färdigt kabinett. Jag funderar på att separera kraftdelen från förstärkardelen för att minimera risken med störningar samtidigt som jag kan uppgradera den ena eller andra delen om det skulle behövas. Eftersom jag inte kan börja bygga innan jag vet hur stor respektive låda måste bli för att kunna hålla alla komponenter, och komponenterna ännu inte finns tillgängliga, kan jag fundera ett tag till på hur vida jag ska separera de olika delarna eller ej.

Otrolig värme

Efter mitt förra blogginlägg satte jag mig för att ta reda på möjliga orsaker till brummandet i förstärkaren. Den mest troliga orsaken var ett jordningsproblem. Jag var inte medveten om att man hest skulle jorda så nära utgångarna som möjligt, och helst bara i en punkt. Efter lite fäktande med lödkolven, skaltången och lite kabel kunde jag åter testa förstärkaren. Ett svagt brummande, men inte alls störande, mötte mina öron. Efter ytterligare någon timme med omdirigering av signalkablarna var brummet näts intill helt borta och jag kunde slutmontera förstärkaren. Jag skruvade fast sidostyckena och tog bort skyddsplasten för att sedan stolt kunna gå upp till Nirvana för att koppla in förstärkaren till elektrostathögtalarna. Inte så tokigt – inte alls tokigt! Bortsett från att jag inte kan spela musik på lika hög volym som tidigare, så låter det faktiskt riktigt bra! Öppet och luftigt på samma gång som det är ett mjukt ljud. Riktig audiofilnivå är det väl inte riktigt ännu, men det finns en hel del lågt hängande frukter att plocka när det gäller att förbättra den. Nu har jag fått tillräckligt med luft under vingarna för att kunna våga mig på att designa en förstärkare från grunden med de komponenter och den design som passar mig bäst. Nu är jag sådär barnsligt nöjd igen – rören värmer gott också!

Rörförstärkare – en lärorik utmaning

Hela dagen igår satt jag uppe i HQ och lödde komponenter, skalade kablar, krympte slang och försökte tolka elschemat till rörförstärkar-kitet som kom med posten i förra veckan. Jag har för lite erfarenhet för att kunna bedöma ifall vissa komponenter är av god eller dålig kvalitet, men allt är från Kina, och det är säkerligen inte ”high-end” komponenter. Syftet med bygget var i och för sig inte att få ett perfekt ljud, utan snarare en förståelse för var utmaningarna ligger. Första försöket att få ljud i förstärkaren var rätt misslyckat. I takt med att rören började glöda kom det ett surrande, fräsande och obehagligt ljud ur högtalarna som tvingade mig att stänga av och fundera på möjliga orsaker. – Antingen  löser jag det imorgon, eller så gör jag det förmodligen aldrig – sa jag lite bistert till min fru, som undrade hur det hade gått.

Idag tog jag mig mod att börja mäta och felsöka med strömmen påslagen. Alla rör verkar vara rätt kopplade och transformatorn levererar rätt spänning, som det verkar. Jag hittade efter en stunds letande ett likvärdigt elschema på nätet med bokstäver som jag förstår. Det enda som jag kunde konstatera var att min kinesiska vän varit färgblind och växlat röd och blå kabel på utgående transformatorer. Det gjorde dock ingen skillnad, men jag fick anledning att fundera över kabeldragningen och kom fram till att det kanske inte är så bra om signalkablar ligger nära högspänningskablar. Nästa sak att försöka eliminera var volymkontrollen, som kändes lite torftig. Efter som jag ändå kommer använda förstärkaren som ett rent slutsteg så beslutade jag mig för att helt koppla förbi volymkontrollen. Förvånansvärt nog gick det att koppla in förstärkaren i vägguttaget utan att det började surra förskräckligt obehagligt. Det var mer ett ganska framträdande brummande som mötte mina trumhinnor. Hmmm….kanske. Jag kopplade in mitt hörlursuttag från telefonen in i lågnivåingången på förstärkaren och spelade upp en låt. Fantastiskt! Det låter! -Inte fantastiskt, men det låter! Det är svårt att avgöra hur vida det låter bra, med tanke på att alla låtar man spelar dränks av en tydlig bordunton som jag identifierar som signalbrus eller jordproblem.

Jag skulle kunna kategorisera detta projekt som en total flopp, men uppsidan är att jag har lärt mig en hel del, samtidigt som det finns massor med saker kvar att lära sig. Kinesiska skulle vara en allt för stor utmaning, men det primära målet är att försöka omstrukturera och separera högspänningsdelarna från signaldelarna. När väl bruset och störningarna är borta kan jag börja fundera på hur drömförstärkaren skulle kunna se ut och låta.

10, 9, 8,7…..Raketstart på senaste projektet

Föräldrar som får teckningar från sina barn har nog för det mesta lite dubbla känslor. Eftersom man inte vill göra sitt barn besviket brukar det sluta med att teckningen hängs på kylskåpsdörren för att mogna till sig innan man med gott samvete kan lämna den till pappersåtervinningen. Jag är dock lyckligt lottad med en dotter som levererar teckningar som träffar mig rätt i hjärtat. Nu får jag arrangera om ljudabsorbenterna uppe i Nirvana för att skapa plats för lite konst som tilltalar mig.

 

Idag fick jag en stund över för att påbörja bygget av rörföstärkaren som kom i veckan. Man kan tycka att det är fusk med ett kit, men faktum är att när man får en byggsats från Kina måste man ändå förstå lite vad man gör. Det enda som kom med som instruktion var ett kopplingsschema med lite Kinesiska tecken på. Tursamt nog så är elektroniksymbolerna mer eller mindre internationella. En timme går rätt fort, men jag hann ändå med att packa upp allt och montera transformatorer och rörsocklar.  Imorgon blir det lusläsning av kopplingsschemat och lite lödning. Vi går se om jag hinner hela vägen, eller om jag behöver ytterligare en dag för att locka fram lite ljud.

Nu vet jag vad mitt nästa projekt kommer att bli. Jag fick tag i en burk med genomskinlig dissipativ sprej för att kunna göra en förbättrad version av elektrostathögtalare, som jag bestämt ska vara rundade för att ge bättre spridning på ljudet – Men mer om det i ett senare blogginlägg.

Urladdningsstav för kondensatorer

Direkt efter att jag gjort föregående inlägg satt ängeln på min ena  axel och viskade. – Öh, ska du inte ta och göra en sån där urladdningsstav för kondensatorer som du såg när du läste om rörförstärkare och säkerhet? – Kom igen! – Det är bara ett motstånd, en mässingsstav och lite krympslang. – Det grejar du ganska snabbt!

Efter några minuters funderande gick jag ut till HQ för att skrida till verket. Jag saknade ett motstånd på 100 ohm, så det fick bli några motstånd med högre värde i parallellkoppling som tillsammans visade ca 120 ohm på multimetern. Jag tog en gammal multimetersladd och lödde fast i ena änden av motstånden, och i andra änden av motstånden löddes mässingsstaven fast. Efter lite värmepistolsarbete och krympslangspyssel har jag nu en urladdningsstav som jag tryggt och säkert kan ladda ur alla kondensatorer i mitt framtida rörförstärkarbygge. På sladdänden kan jag fästa en krokodilklämma för att fästa i någon jordpunkt så att jag kan jobba med en hand – vilket också är säkerhetsfrämjande när man mekar i elektriska apparater.

Rörförstärkarplaner och vårpyssel

Under den gångna veckan har tankarna kring nästa projekt inom ljudmakeriet kokat ner till en rörförstärkare. Första steget är att samla in så mycket information som möjligt. Jag plockade till och med fram ”ljudbibeln” för alla ljudtekniker. Även om det dessvärre inte står någonting om just rörförstärkare i den, innehåller den en hel del information som kommer komma till nytta. Att ”mickla” med förstärkare kräver en del säkerhetsmedvetenhet, och respekt för el…även när man slagit av strömmen eftersom kondensatorerna fortfarande kan hålla en laddning som kan få ett hjärta att starta eller stoppa, beroende på i vilket tillstånd det befunnit sig i före en eventuell urladdning. Jag har beställt en byggsats som innehåller alla komponenter och ett kretsschema för att få ett hum om vilka utmaningar som väntar när man väl bestämmer sig för att prova på en egen design med egna komponent-, och materialval. Idag har jag fram till nu tagit en liten paus i studerandet och ägnat mig åt att köra skräp till tippen och börjat sätta upp staket runt hönshagen. Staketet kommer med vad det lider också laddas med lite spänning för att hålla höns respektive rovdjur på varsin sida om den gräns vi satt upp. Det ska bli skönt när hönsen kan röra sig lite mer fritt. Om inte vädret är allt för uschligt imorgon fortsätter jag nog med resterande del av staketbygget.

Högtalarkabel och vårprep

Idag bestämde jag mig för att skämma bort mina högtalare med nya högtalarkablar utrustade med byxor och ”rock socks” i rött och svart. Det tog sin lilla tid att löda fast de 16 kontaktdonen i kablarna, men jag inbillar mig att det var värt besväret. Lagom till att jag var klar tittade solen fram och jag kunde börja med att laga vildsvinsstängslet som förmodligen fått ta stryk av intet ont anande vintergäster som sprungit in i elbanden som vintertid inte är påslagna. I halvlek kom mina föräldrar på besök för att se till att vi mår bra här på gården. Efter besökstiden fortsatte jag med elstaketet och avslutade med att städa lite i verkstan efter högtalarbygget. Gödseltransportören som klarat sig ganska bra i vinter fick sig en uppsmörjning när jag ändå kom ihåg det. Nu sitter jag här i mitt Nirvana och filosoferar om vad jag ska hitta på här näst. Om våren är på intågande är det hög tid att fundera ut vad nästa stora projekt ska bli. -Jag kan ju inte bara sitta inne och njuta av musik!