Category Archives: Hönshus

Hösttempo

Hösten har anlänt, och projekten tenderar att bli kortare entimmesprojekt som präglas mer av  nödvändighet än  inspiration och längtan att göra något produktivt. Jag har lagt en hel del av min fritid på RC-bilskörning och underhåll av bilen. Vi hade arbetsdag på klubbens bana igår, vilket resulterade i att jag drog på mig att tillverka jordankare, som ska användas till att fixera banmarkeringen med. I övrigt är det mest småsaker på gården som behöver fixas. Tömning av avloppsbrunnen i stallet, åtgärda vattenläcka på kranen i stallet, tömning av gödselkärror, småjusteringar i hönshuset osv….. Jag har förlikat mig med att dagarna blir kortare och att vädret kommer göra det motigt att vistas i verkstad och utomhus genom att samla på mig ett bibliotek av äventyrsspel som jag tänkt beta av när andan faller på. Vistelsen i köket har också intensifierats, och helgens rätter läggs det mer tid och kärlek på. Jag ska nog lyckas genomlida hösten och vintern relativt skonsamt känns det som.

Coq au vin och utökning av RC-banan

Nej – Nu är det dags att uppdatera bloggen! Den senaste tidens händelser har inte motiverat mig att skriva i bloggen. Varje enskild aktivitet är så pass obetydlig att det bara skulle bli en mening eller två att få ner på pränt. Nu har de första två tupparna fått bidra till familjens försörjning genom att ingå som huvudingrediens i Coq au vin. Lyckligtvis slapp jag vara delaktig i själva exekveringen av den nödvändiga slakten. Det kommer säkert en dag då jag får hålla i yxan, men än så länge avstår jag om jag kan. Hur som helst var det gott, och vi blev mätta. Årets första besök i skogen efter sommarens långvariga torka, resulterade i en blygsam samling kantareller och några soppar.

Nu har jag bestämt mig för att utöka RC-banan med ytterligare en kurva. Tanken är att göra en doserad högerkurva som avslutas i en ramp och ett korsande hopp över vägen som man tidigare åkt på. Jag har länge funderat på att börja, men aldrig riktigt kommit till skott eftersom ingreppet på banan blir lite större än att man hinner avsluta det på några timmar. Man vill ju när som helst kunna köra när andan faller in. Så som jag kommer bygga om nu gör att jag kommer kunna bygga utan att störa trafiken, och det kan få ta hur lång tid som helst om jag skulle vilja. Först måste jag bygga en stödmur, vilket både är tidskrävande och tungt. Förhoppningsvis blir jag klar med den biten imorgon. Sedan börjar det mödosamma arbetet med att fylla på med material för att forma själva vägbanken. Jag är inte riktigt klar över hur jag ska bygga rampen, eller bron. Antingen blir det i trä, eller så ska jag försöka mig på att gjuta. Vi får se hur jag gör när jag kommer så långt.

Målat och ny vindskiva på plats

Om jag får välja mellan minus 30, och plus 30, så väljer jag trots allt det senare. De senaste två dagarna har jag kunnat stå i skugga fram till ca 10:30. Fasaden har först någon timme senare fått solens strålar på sig, så jag har kunnat måla fram till runt 12-snåret. Sedan har det blivit för varmt – både för mig och för färgen. Vi var tvungna att öppna fönsterna i hönshuset, vilket medförde ett litet avbrott i fasadrenoveringen till förmån för ett gallerfönster. I eftermiddags fick jag vindskivorna på plats. Jag har funderat på hur jag ska lyckas få dem på plats utan att riskera mitt liv. Förutom höjden, som i sig inte är farlig…förrns man faller, så har jag haft sällskap av ett tjugotal getingar som visat ömsesidig respekt och förståelse för mitt arbete. Sista två skruvarna som satt högst upp krävde engagemang från både dotter och fru. Dottern stod och säkrade mig med ett klätterrep över taknocken, samtidigt som jag stod på översta plattformen balanserandes på en stege med alldeles för brant lutning för att det skulle kännas tryggt och bekvämt. Min fru fungerade som hantlangare och kommunikatör mellan mig och min ”livlina”. Nu återstår bara fönsterfodren på nedre plan, samt avlägsnade av markiserna som måste renoveras – om de nu ska användas igen. Imorgon flyttar jag förhoppningsvis ställningen till syd-västra gaveln av huset. Om jag hinner med det under förmiddagen, så kan jag arbeta hela dagen i skugga, om jag så skulle vilja. Förhoppningsvis blir det samtidigt lite svalare.

Efter drygt 24 års uppehåll trillar man dit igen

Vi har gått ett tag och kikat på om vi inte skulle skaffa en rök. Här om dagen kom våran inneboende hemdragandes med en grill-/röktunna. Min tanke var att vi skulle bygga en egen rök som vi kunde både kall-och varmröka i. Nu har det varit lite varmt för att hålla på och göra några större arbeten utomhus, så det har liksom dragit ut på tiden. Denna nyinförskaffade rök fungerar säkert om man ska varmröka, men kallrökning kräver nog lite mer. Efter lite undersökningar inser jag att det inte alls behövs en stor vedeldad spis eller tunna, utan det räcker med att man har en rökgenerator som lever på luft och glödande spån. Som vanligt när jag ska ge sig i kast med något nytt försöker jag inhämta så mycket information som möjligt från andra uppfinningsrika personer från alla världens hörn.  Min lösning fick bli ett överblivet cylinderfoder från motorrenoveringen av Moälven, samt en fläkt som blivit över när jag byggde 3D-skirvaren. Den går på 12 volt och drar endast 100 mA – vilket innebär att ett bilbatteri på 70 Ah motsvarar 700 timmars gångtid. Det borde räcka för den mest ”mörkrökta” mat man kan tänka sig. Efter första den provisoriska ihopsättningen var det klart för första testet. Jag spånfyllde det perforerade innerröret, också det från Moälven – närmare bestämt det gamla avgasröret, och tände på med gasolbrännaren. Efter någon minuts värmning började det ryka om spånet. När att jag placerat spånröret inne i ”kallröksgeneratorn” och startade fläkten, kunde jag konstatera att luftflödet var för högt. Istället för att varvtalsreglera fläkten valde jag att bygga ett spjäll. Idag testade jag röken i lite över en timme på ett batteri från en av mina sladdlösa maskiner, och jag har stora förhoppningar om att det kommer fungera. Spånet som jag testade med, var kanske inte riktigt optimalt, men rök kom det under hela testet, och mycket av spånet fanns kvar när jag avbröt testet. Imorgon blir det till att införskaffa ”riktigt” spån. Jag skulle i och för sig kunna gå ut i skogen och såga ner lite olika träslag lämpliga för röken, men det tar tid att torka, och jag kan inte vänta. Jag hoppas att temperaturen utomhus kan hålla sig under 30-gradetsstrecket så kan jag teströka någonting – annars blir det ju varmrökt.

Hönsen har också fått lite uppmärksamhet. Jag byggde en vattenautomat som kan stå utomhus. De pinnar jag satt upp inne i hönsgården har börjat användas. Idag när jag kom förbi satt tre stycken och trängdes på en av pinnarna. -Kul när saker anvämnds som man tänkt sig. I övrigt ingenting att rapportera!

Förvaringslåda för foder

Platsen under redena blir en perfekt plats till att förvara foder, snäckskal och annat godis för hönsen. Jag började igår med att försöka hitta fodertunnor, men det var mer eller mindre omöjligt att få tag på rätt storlek och kvalitet. Antingen för stora, för små, eller för klena. Jag hade några medar till lådor liggande, så varför inte göra ett försök att bygga en specialanpassad förvaringslåda under redena. Nu är frågan om det kommer bli för tungt så att lådan kärvar, eller om det kommer fungera så bra som man skulle önska. När jag ändå höll på i verkstan passade jag på att montera fast sittpinnar utanför varje våningsplan utanför redena. Det känns som att hönorna får lättare att ta sig in och ut då. Av den lilla biten björk som blev över efter sittpinnarna, gjorde jag ett ställ för träborrarna som annars legat i en låda, huller om buller. Du blir det svårare att ha oordning, och lättare att hitta.

Stallvård och hönsreden

Idag har jag städat lite i stallet. Det blir som ett brunt pulver av torven som lägger sig överallt. Jag passade på att använda tryckluft för att blåsa ut allt damm ur stallet innan jag spolade rent golvet med högtrycken och rensade avloppsbrunnen. Ett varv med grästrimmern utanför stallet i stenläggningens fogar gjorde susen. Även om det inte är dags ännu, så förbereder jag redena för hönsen att värpa i. Förmodligen har jag gjort för många. Av andras erfarenhet ska det vara lätt att tvätta och göra rent, så löstagbara backar som mäter 35×35 cm får fungera som inlägg i respektive fack. Imorgon ska jag försöka bygga en underdel som man kan ställa fodertunnor på för att spara plats och skapa ordning.

Värmebölja

Efter fem dagars nedvarvning och fullständig avkoppling hos mina föräldrar i Finland, är jag åter tillbaka på gården för att fortsätta med alla mina mer eller mindre självpåtagna projekt. Vistelsen på bortaplan var precis så lång att jag kunde förnimma antydan till en begynnande rastlöshet. Att få allt serverat för sig, och låta sig bli ordentligt bortskämd, hör kanske inte till mitt vanliga jag. Väl hemma möttes jag av en värmebölja som tvingat mig att mestadels vara inne i verkstaden med stängd port för att hålla värmen stången. Det blev en justering av stoppet för skottkärran på gödseltransportören. Den lyckades jag avklara under förmiddagen då värmen ännu inte hunnit bli så tryckande. Det är inte så kul att sitta med långärmat och svetsa när det är så varmt. Imorgon blir det den första officiella tömningen, och projektet kan förhoppningsvis helt och hållet läggas till handlingarna. Jag kände att jag behövde göra en insats och skänka hönsen en chans till lite mer skugga ute i hönsgården – så det blev ett litet tak som man kan flytta runt. När jag var inne och justerade vattenautomaten såg jag hur några av hönsen låg och badade i spånet, och fick dåligt samvete för att de ännu inte fått något sandbad, så två gamla däck sågades snabbt upp och fylldes med sand för att de ska kunna sköta hygienen. De avverkar det gröna snabbt inne i gården, så det börjar bli dags att göra i ordning själva hagen – när värmen äntligen bedarrade, kunde jag slå ner de sista stolparna.. Nu återstår det att sätta upp själva elstaket och koppla på ström, sedan kan vi avlasta gården på grönbete när vi är hemma.

Svetsning, målning och hönspyssel

Efter gårdagens lyckade försök med gödseltransportören fick jag blodad tand att försöka avsluta detta långdragna projekt. Med ”tippstoppet” fastsvetsat och förstärkning av provisoriska svetsfogar tog jag fram färgsprutan för att väderskydda konstruktionen. – Jag vill ju inte att sex månaders ångestfyllt arbete ska rosta bort. Äntligen kan jag rulla ut åbäket från verkstaden och känna hur ordningen återställs.

Jag ägnade en halvtimmes meditation inne i hönsgården tillsammans med sex stycken modiga kycklingar. Det är fascinerande att se hur de pickar och sprätter. Helt plötsligt kan man höra målbrottskuckel inifrån hönshuset, och alla rusar in för att se vad som är i görningen. Antingen är det någon som säger – Åh…kolla vad jag hittade för något gott! Eller – Hjälp! Hjälp! Vargen kommer!…. Vem vet? Efter några minuter tittar en kyckling ut igen, och scenariot upprepas. Under min meditation fick jag plötsligt infallet att bygga en flyttbar pinnstege som kan placera på valfri plats inne i hönsgården, och senare kanske i hagen när den blir klar, och kycklingarna övergår till hönor eller tuppar, och blir mogna för mer vidsträckta äventyr.

Provkörning av gödselhiss

Vissa projekt tenderar att dra ut på tiden. Man ojar och grämer sig över att allt bara känns jobbigt och fel ända tills man gör det där sista som får allt att rulla vidare. Det var över ett halvår sedan som jag påbörjade bygget med gödselhissen, och ännu längre sedan som planerna började ta form. Idag lyckades jag äntligen få till den där fastlåsningen av skottkärran som jag inte lyckats med tidigare. Ett första tömningstest kunde med godkänt resultat utföras med autentiskt innehåll i kärran – så nu är det inte långt kvar innan jag kan bocka av den som slutfört projekt. Jag behöver bara tillverka ett stopp så att baljan inte slår i trissorna när man tippar, och därefter blir det målning, så att den tål väder och vind.

I förmiddags ägnade jag en stund åt att tillverka fästen för sittpinnar som kan placeras i valfri höjd på valfri stolpe inne i hönsgården. Vad gör man inte för att det ska bli intressant för hönsen att vistas utomhus? För första gången fick jag besök av några modiga kycklingar, som fått smak för det gröna. De sprang snabbt in igen när jag började härja med skruvdragaren.

Just nu håller nästa kull med kycklingar på att kläckas. Fem är redan ute, och den sjätte kämpar med att göra sig fri från sitt skal. Totalt är det sexton ägg, och vi får se hur många som verkligen kommer ut. Det finns i alla fall plats i hönshuset!

Fler instrument klara

Idag har jag fortsatt på inslagen väg med att förenkla tillvaron för både hönsen och oss. Jag började dock dagen med att tillverka två små koppar som kan placeras i hålen på kabelrullebordet. Jag gjorde en djupare kopp för det mindre hålet. Nu ska man väl inte behöva se pennor liggande på fel plats längre – kan jag tycka. Hålet i mitten fick bli en hållare till ett större värmeljus.

Även om hönsen inte riktigt ännu vågat ta sig ut i hönsgården, byggde jag ett sol- och regnskydd som kan skruvas fast på valfri pelare, i valfri höjd. Taket kläddes i takpapp för att hålla för väder och vind. Inne i hönshuset utökade jag orkesterdiket med en ”vattenflöjt” att hålla ”fröorgeln” sällskap. Vi kan konstatera att vi sparar ganska mycket plats genom att fästa mat- och vattenstationerna längs väggarna. Dessutom är det lättare för oss tvåbeningar att fylla på med förnödenheter vid behov. Nu väntar jag bara på att någon modig höna eller tupp vågar sig ut i friskluften – Det börjar bli dags att mocka inne i hönshuset!