Category Archives: Gropen

Färdigspikad panel

Idag har det varit en sådan där dag som jag fått alla möjliga småsaker fixade. Det sista på soltorken är nu klart, och idag låg temperaturen kring 40 grader konstant under större delen av dagen. Det borde räcka för att torka det mesta i. Nu har åter igen några kantstenar kommit till användning. De kommer fungera som värmeackumulatorer i soltorkens nedre del. Drivbänken nere i gropen tog jag bort då den gjort sitt och gör mer skada än nytta just nu. Mina ”avelsrädisor” fick lämna sin plats till diverse förkultiverade sallader och kålsorter som jag fick av min syster häromdagen. Inte ens hönsen var intresserade av de träiga rotknölarna. Nästa gång ska jag vara mer alert med vattningen. Några grannar i den närbelägna ”tätbebyggelsen” håller på att byta panel på huset. Varför inte ta hand om virket för kommande ankhusprojekt? Enda haken är att man måste dra ur alla spikar innan man kan använda materialet.  Dom behöver transportera mindre till tippen och jag får gratis material som säkert kommer räcka till något mer än ett ankhus….kanske två.

Omega x 32

Just nu lider jag lite av vad jag har identifierat som PPDS – Post Project Distress Syndrome. Efter att ha avverkat projekt efter projekt och plötsligt upptäcker att det inte finns något nytt intressant projekt att hoppa på, eller att det man skulle vilja göra är för omfattande för att kroppen helt säger ifrån och sinnet ska orka med, då infaller en viss handlingsförlamning i kombination med ångest. Igår bytte jag knivar på gräsklipparen och hann precis klippa klart innan regnet kom. Min syster kom förbi och hälsade på. Jag fick en bok om självhushållning som innehöll en hel del matnyttigt för den intresserade. Egentligen hade jag tänkt börja göra en ”soltork” idag, men jag kände att energin sviktade lite. Det blev istället till att tillverka beslag för att stärka upp sittmöblerna nere i gropen. Som jag befarade skulle inte enbart skruvar kunna hålla ihop stolarna, så jag fickförsöka komma fram till en lösning i verkstan. Med handslägga och skruvstäd kunde jag bocka till 32 beslag som kunde fixera de annars överbelastade delarna i stolskonstruktionen. De sista 8 beslagen gick på ren ”jävlar anamma” och jag var tvungen att sätta på lite peppande musik för att inte bryta ihop. Konstigt nog kände jag liksom stolarna att jag fått den förstärkning jag behövde för att komma ur min svacka. För att inte utmana projektgudarna allt för mycket tog jag mig an den relativt enkla och begränsade uppgiften att plocka fram grästrimmern och snygga till kanterna upp mot huset. Imorgon kanske jag känner mig manad att börja med soltorken. – Vi får se!

Nytt staket och korvgrillningsparty

De senaste tre dagarna har kallröken fått gå ”varm”. Igår var jag tvungen att införskaffa mer rökflis. Just  nu håller jag på att röka flingsalt blandat med libsticka. Vi får se hur det kommer att smaka. Jag började skriva på detta inlägg redan igår, men jag hann inte längre än såhär innan de närmsta grannarna kom med sina 7 barn för att grilla korv nere i gropen. Efter att barnen grillat korv på pinne kunde vi inviga det nya eldgallret som jag svetsade ihop tidigare under dagen. Den nya vedförvaringen, den också nytillverkad, gjorde att vi snabbt och enkelt kunde fylla på med mer bränsle på brasan lång efter solnedgången då det blev lite kyligt. Barnen hade hittat RC-banan och den modigaste av de sju frågade försiktigt ifall de fick rensa ogräs. Jag kunde naturligtvis inte göra så väluppfostrade barn besvikna. Vi såg sedan inte till barnen på hela kvällen.

Idag har jag fortsatt och avslutat arbetet med det vidjestaket som jag påbörjade för tre dagar sedan. Den här gången gjorde jag egna stolpar som jag spetsade till med yxan och sedan målade med tjära. Den första stolpen som jag skulle driva ner i maken träffade rakt på en sten och jag trodde att jag skulle få hålla på i timmar med att bara stolpa. Resterande stolpar var det dock inget problem med så vidjejakten kunde börja. På väg upp i skogen när jag passerade RC-banan hade ogräsrensningen gått på sitt andra pass. Imorgon får jag nog ta fram trimmern och göra så att man kan köra. Jag tror inte att arbetsviljan kommer hålla i sig utan lite ”lön” för mödan.

Jag hämtade vidjor i tre omgångar, och det blev totalt 120 stycken. Det är ganska rofyllt att gå runt i skogen och bitvis leta och bitvis avlöva med kniv och sekatör. Nu ser det genast mycket trevligare ut i vad vi kallar för halvmånen, även om det inte såg otrevligt ut tidigare. Det kommer förhoppningsvis bli mycket lättare att hålla ogräset på rätt sida om rabatten till nästa säsong.

 

Plantering och linstyrning

Efter att ha varit på förvärvsjobb på förmiddagen passade jag på att åka förbi en av alla plantskolor för att införskaffa ogräsduk och av bara farten kom det med lite japanskt gräs, daggkåpa, murgröna, klätterbenved, allium och vintergröna. Jag försöker spara så mycket av det som redan finns befintligt och rensar gradvis bort sådant som jag inte gillar, eller sådant som inte jag tycker passar in. På så sätt hoppas jag få det att se mer naturligt ut redan från början. Jag har försökt att välja växter som ska trivas i sin nya miljö.

Med ogräsduken på plats kunde jag färdigställa gången ner till gropen. Det var lite besvärligt att försöka putta upp välten utan att själv sjunka ner med mina fyrtioettor innan materialet hunnit packas ordentligt så jag var tvungen att komma på en annan lösning. Med hjälp av en lina kunde jag fjärrstyra handvälten uppifrån gräsmattan. Nu väntar jag på att vädrets makter ska sköta resten av kompakteringen innan det är dags att finjustera ojämnheterna.

Att vila sig kan vara jobbigt ibland

Min tanke var att jag skulle vila musklerna idag, så varför inte gå runt i trädgården och rensa lite ogräs? Det blev ett rejält lass med utblommad vallört och kirskål från gropen. Sedan gick jag runt och plockade ogräs lite här och var och konstaterade att några av örterna i kryddträdgården behövde lite stöd. Kniven som jag alltid bär i arbetsbyxorna hade blivit slö efter min många gånger omilda behandling, så innan jag gick upp i skogen för att hämta några lämpliga vidjor tog jag fram slipen för att skärpa till kniven. När ändå maskinen var framme kom jag ihåg att sekatören skulle behöva en omgång. Naturligtvis måste jag testa om verktygen blivit vassa, så en vända ner i gropen för att testa på lite hängande grenar och tjuvskott. Det hela resulterade i ytterligare en kärra med trädgårdsavfall. När jag gick där nere i gropen så störde jag mig på att gången som jag börjat avgränsa med kantstenar inte hade blivit klar av sig själv. Totalt åtta lass med 0-11 blev det innan ogräsduken tog slut och jag med gott samvete kunde få ett naturligt avslut på min vilodag. Imorgon ska jag inte heller göra någonting – jag lovar!

Myror i brallorna

Jag mjukstartade dagen med att gå runt på upptäcktsfärd i trädgården. Zucchinin, fetknoppen och johannesörten är i full blom. Jag satt en stund i kryddträdgården och lyssnade på bina som lockas till plommonträdet och humlorna som skördar bland kryddorna. Jag lyckades efter några försök fånga en humla på bild i full färd med att surra runt i johannesörten. Sedan var det dags att ta i med hårdhandskarna.

Eftersom grannen verkade vara helt spårlöst försvunnen fortsatte jag med att gräva ut dammen. Svetten lackade, och det hann bli två lass fyllda med tung matta av gräs och rötter innan jag sa till mig själv att jag fick hitta på något annat för att inte överanstränga mig. Kantstenarna som kom från ”slambrunnsrundeln” kom väl till pass. Jag markerade och stegade upp en halvcirkel mellan de båda uppgångarnas stödmurar i ”Konungarnas dal” och konstaterade att det skulle behövas mellan 34 och 37 stenar. Det blev 35 om jag inte räknat fel. Nu kan jag lägga ogräsduk för att sedan fylla på med 0-11 för att skapa lite dynamik och samtidigt lite ordning i vad som för drygt ett år sedan bara var en vildvuxen dunge med sly och mindre träd. Tar man lite i taget och samtidigt har ett hum om vad man vill åstadkomma är man snart i mål. Rom byggdes inte heller på en dag om jag förstått saken rätt. Vid 16-tiden kände jag att jag hade gjort ett dagsverke, men drygt en timme senare bestämde jag mig för att gräva ur resten av dammen. Nu går tankarna att jag ska dela av dammen i en högre och en lägre del för att skapa ett vattenfall någonstans vi bron. Jag har ju massa dammplast som kan komma till användning!

Segt

Under veckan som varit har jag inte hunnit göra så mycket. Det har varit långa arbetsdagar och regn när andan fallit på. Det var nära att jag helt och hållet la mig på sofflocket idag men ärtorna nere i gropen behövde stöd. Min fru hade ställt några armeringsnät mot bågarna och sa – ”Du kommer inte vara nöjd, men nu går det inte att flytta ärtorna en gång till”. Det var verkligen inte so jag tänkt mig. Det fick bli ”vidjejakt” igen. Det var betydligt lättare att skrapa ihop tunnare vidjor än de jag använde till staketet. Lagom till att man är klar tränger solen fram….Typiskt!

Om man letar efter stenar går det lättare

Idag har jag stannat på marken för att hinna ta tag i de sista knölarna och sådden nere i gropen. Jag började dock med att ta ut alla pelargoner. Jag tror att närmare 90 procent har strukit med. Förmodligen har det inte fått tillräckligt med vatten när ljuset och värmen återvände. Jag vattnade i alla fall ordentligt och tänkte avvakta någon vecka innan jag dömer ut mina färdigheter i pelargonövervintring. Ogräset utanför slottsparken schaktade jag bort, och det blev ett helt lass med gräs och ogräs. Nu har jag bara andra sidan av entrégången kvar, men det får bli en annan dag.  Uppe på lök- och potatiskullen blev det två terrasser till där jag sätter Amandine-potatis. Idag var det riktigt stenigt och jag var tvungen att ändra taktik för att inte krokna. Istället för att vända jorden fokuserade jag på att hitta stenar som jag kunde lägga i kanten för att göra en avgränsning. Det är en ganska kompakt och lerig jord så en första potatisodling torde vara perfekt som jordförbättringsåtgärd till kommande år. Efter potatisgrävandet blev det så äntligen dags att börja fröså nere i odlingsbänkarna. I drivbänken hade det redan börjat spira ordentligt så jag fick ta fram handkrattan och börja rensa. Morötter, rädisor, sallat, rödbetor, sommarmorötter, broccoli, squash, fänkål, brytbönor, ärtor och dill blev det – om jag inte mins fel. Eftersom jag inte har löst bevattningsfrågan helt så var det bara att fylla så många vattenkannor som fick plats på fyrhjulingen och börja vattna. Jag inser att jag måste ordna med rinnande vatten på något sätt. Nu när allt är satt i jorden kanske jag kan lägga ner lite mer energi åt frågan. Den lilla muskel- och viljeenergi som fanns kvar ägnade jag åt att tjära och måla stolparna som ska stötta upp humlen nere i gropen. I veckan som kommer blir det nog lite sysslor som inte kräver så mycket tid i anspråk.

Nya perspektiv på tillvaron

Idag firades min 50-plusdag av den närmsta familjen. Vad ger man egentligen till en 50-åring som antingen har eller skaffar det som saknas? Företrädelsevis någonting som man inte visste att man behövde. Då kanske en drönare kan förgylla film- och fotointresset som kommer och går. Naturligtvis var jag tvungen att ladda batterierna och läsa instruktionerna innan jag tog en första nervös provtur. Nu kan man ju ta lite roligare bilder än de flyg- och sattelitbilder som man kan hitta på internets olika kartsidor som finns tillgängliga för allmänheten. Nu ser jag att jag måste göra någonting åt underlaget i gropen och rensa ogräs längs staketet till slottsparken.

Goddag hackskaft

Idag har jag haft besök av Roslagens trädgårdsdrottning ”K” som kom med en hel baklucka fylld med plantor. Under drygt tre timmar gick vi runt och hittade lämpliga lägen för respektive växt. bland annat 18 stycken groddade knölar av sorten mandel borrades ner i myllan nere i konungarnas dal. King Edward hade förvisso passat, men ska man odla potatis finns det intressantare sorter. Trots en välfylld baklucka fick jag blodad tand och var tvungen att göra ett besök på Uppsalas äldsta handelsträdgård. Jag åkte först förbi i jämförelse motsvarigheten till växthandlarnas Biltema, men växter lämpade för kryddträdgården var både slut och saknades i sortimentet. Efter att andra laddningen växter hittat ner i jorden gick jag ut i skogen för att hitta några störar lämpliga att ge stöd åt den nyinförskaffade humlen att klättra på. Nu är de avbarkade och väntar på att torka, tjäras och målas med Falu rödfärg – jag har lite tid på mig innan de börjar spira. Jag fick hjälp av son och svärson med att avbarka störarna, så det gick relativt fort. Dagens alla projekt avslutades med ett ”Far & Son-projekt” som gick ut på att tillverka ett skaft till den hacka som min fru hittat på gården. Som en liten extra krydda brände vi in våra initialer som var och en får tolka hur man vill.