Category Archives: Gropen

Odlingsklart

Nu är alla lådor fyllda med jord. Det var lite stelt att komma igång med arbetet idag. Dels var jag ganska trött i musklerna från igår, och dels var det lite kyligt på förmiddagen. Jag mjukstartade istället med att botanisera bland fröer och försöka hitta inspiration från trädgårdsböcker och internet. De sista tre lådorna fylldes ganska snabbt när jag väl kom igång. Efter allt kroppsarbete ägnade jag mig åt att göra lite rent inne hos hönsen samtidigt som jag fyllde på förrådet med gödningsmedel som borde komma till användning när väl odlingen tar fart. Arbetsdagen utomhus avslutades med att skruva fast nipplarna på dräneringen till vattenmagasinen. Med lin och lera ska det nog bli tätt!

Konungarnas dal

Idag har armar och ben fått arbeta. Förmiddagspasset gick åt till att fylla botten med stenmaterial upp så att 45 cm upp till kanten återstod. Det blev drygt tre lass med sten per ”sarkofag”. Egentligen hade jag tänkt sluta där för dagen, men jag kunde inte låta bli att sätta dit påfyllnadsrören till vattenmagasinen. Jag fick ta fram sticksågen och kantfräsen för att snygga till det hela. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att fylla en låda med jord efter att jag måttat in markduken som separerar jordlagret från vattenreservoaren. Av bara farten fyllde jag en låda till. Pressar man så blir man ju klar fortare och har mindre kvar till nästa dag. Nu ska jag planera lite kring vad som ska odlas. Det mesta blir nog att så på friland i år. Kanske vi satsar på ett växthus nästa år. Vi får se hur detta går och vad vi uppskattar. Jag tror på att börja försiktigt och att ha logistiken från jord till förvaring klar så att man inte överrumplas av en skörd som aldrig når tallriken.

Grundarbete

Nu när dagarna blir längre och man samtidigt passar på att avsluta fredagen lite tidigare hinner man med en hel del. Nu har jag lagt dammplast i botten och klätt innerväggarna i odlingsbänkarna med ”Platon”-matta för att förlänga träets livslängd. För att hålla koll på hur mycket vatten som magasinet innehåller har jag satt en genomföring i botten på varje bänk. Tanken är att jag ska skruva fast en vinkel och en plastslang som jag kapar av i den längd som jag vill att nivån på vattnet ska vara. Man vill ju inte att det ska bli för mycket vatten om det blir en blör sommar, och till vintern vill man kunna tömma ut vattnet så att inte lådorna spricker av eventuell isbildning. Nu återstår det enklaste, men ack så jobbiga – att fylla på med grus och jord. För en gångs skull känner jag mig förberedd att inför säsongen börja så och odla. Jag kommer ha gott om tid att bläddra i frökataloger och läsa på om vad som trivs i vad och var.

Odlingsbänkar

Dagen började precis som igår med  köldgrader och sol. Efter att ha beräknat virkesåtgången för odlingsbänkarna bar det iväg till bygghandeln beväpnad med släp och plånbok. Totalt sett blev det billigare än om jag hade köpt pallkragar med samma volym. De fem bänkarna är vardera två meter långa och 90 centimeter breda. Höjden stannade på drygt 60 centimeter. Jag satte en sarg runt kanterna så att man ska kunna sätta sig ner när man tröttnat på att huka sig sig när ogräset ska avlägsnas. Det märks att kroppen inte vant sig vid min hjärnas lust att driva på nu när ljuset och solen är härskare över dygnet. Jag ska erkänna att det var ganska slitsamt att bygga ihop bänkarna. Förutom att måla bänkarna svarta med slamfärg ska det ordnas med ett bevattningssytem där jag tänkt klä nedre delen med dammplast och fylla med stenmaterial. Ett påfyllnadsrör ska göra det möjligt att förse grödorna med vatten via kapillärkraft och på så sätt minska avdunstningen. Därefter ska det läggas en fiberduk och slutligen jord ovanpå. Så kroppen lär få jobba lite till innan jag kan börja odla örter och grönsaker. Det är så skönt när man återfår förståelsen för livets mening och kan gå tillbaka till jobbet med gott samvete!

Stödmur i gropen

Den senaste tiden har mest gått åt till att trimma nätverket inför stundande fiberanslutning. Vi får väl se hur det blir, nu när gränser stängs och alla är fullt sysselsatta med att bunkra toapapper. Kanske det dröjer ett tag till. Det var ju bara för tre år sedan som ”Jag har beställt fiber”-skyltarna började dyka upp i grannskapet. Nu har man i alla fall grävt ner rör och satt upp fiberboxar i alla hushåll. Kanske jag hinner driva upp den första grönsaken innan vi blir uppkopplade mot världen på ”riktigt”. Förra veckan kunde vi konstatera att vildsvinen kalasar utanför ridvolten. Vi måste nog utöka barriären för att kunna hålla lite snyggt. Idag blev det en vända till soptippen med torrsoporna som till stora delar utgjordes  av Christers tidningsurval. Solpanelerna jobbar ganska bra. Idag samlade vi ihop 103 kWh trots bitvis molnighet. Totalt har vi besparat 34 träd, eller så hade vi kunnat köra 980 mil om vi hade haft en elbil. Men vem bryr sig om klimatet i pandemitider? Trots den blygsamma temperaturen var det skönt att jobba lite utomhus idag. Arbetet i gropen har åter igen tagit fart, och träden som blåste omkull i vintras har bildat en prydlig stödmur. Jag är långt ifrån att kunna kallas för timmerman eller trädgårdsmästare, men Monty Don skulle säkert ge sitt samtycke. Jag är hur som helst nöjd så här långt. Imorgon ska jag slutföra stödmuren och kanske börja med odlingsbänkarna. Det är lite svårt att se snörena på bilderna hur odlingsbänkarna är tänkta att placeras. Vi diskuterar lite om bänkarna utförande. Jag vill nog satsa på att bygga egna framför att använda pallkragar. Det visar sig.

En romantisk bild av gårdslivet

Efter en intensiv arbetsvecka och en händelserik helg så är vecka 37 till ända. Under torsdagen hade ett träd blåst omkull inne i en av skogshagarna så fokus fick bli att röja upp där i första hand. Trädet hade inte vält helt, utan lutade mot andra träd, så jag fick vara lite försiktig och tänka igenom varje moment i fällningsarbetet. Jag hade god hjälp av fyrhjulingen och kunde vara på behörigt avstånd när trädet slutligen intog en mer vågrät position.  Allt sedan vinterns bärgning av vindfällen har fyrhjulingsvagnens hjul lutat, och jag bestämde mig för att undersöka saken. Det visade sig att när jag byggde ihop vagnen så gjorde jag en provisorisk länk med ett rör istället för att svarva en rejäl sprint. Efter mycket möda lyckades jag till slut få ut rören som hade deformerats ordentligt. Nu sitter det ordentliga sprintar i hjullänkarna, så nu kan jag lasta vagnen full med stockar utan att den ger vika. Fyra stockar var tillräckligt tjocka för att jag skulle kunna åka över till grannen för att kunna tillverka material till en stödmur nere i gropen. Jag får försöka fälla några större träd så att jag kan få några plankor till odlingsbäddarna sågade längre fram. Igår tillbringade jag en stund uppe i Nirvana. Det är riktigt mysigt när mörkret smyger sig på och rören i Apollon spriger värme och välljud. Idag var jag iväg en sväng med min vän K för att plocka lite svamp. Det var bitvis riktigt blött, men vägdes upp av gott sällskap och lite svamp. Efteråt blev lite kaffe innan jag vände hemåt för att oplanerat ge mig i kast med att trotsa klimatets påverkan på vattenkannorna utanför hönshuset.

Ramp och stig med stödmur

Igår fortsatte jag så smått med att fylla rampen ner till gropen med jord och sten som jag hämtar från skogen. Vildgrisarnas härjningar ger en bra indikation på var man ska gräva för att hitta det man letar. Någon nytta får de allt bidra med. Jag ägnade en stund åt att reparera den yttersta sittbrädan på bänken jag gjorde i ordning förra året. Jag hade missat att den var skarvad med en sinkning. Naturligtvis håller inte en sådan något vidare vid belastning. Jag borrade hål i en överbliven plåtbit och målade den med samma färg som jag använde till rörförstärkaren. Färgen matchade förvånansvärt bra. Det har i och för sig ingen betydelse eftersom skarven sitter på undersidan av brädan. Idag gjorde jag en liten stödmur på motsatta sidan av rampen så att jag kunde göra en liten gångstig som leder upp mot vedlagret. Vi ska eventuellt redan i år göra i ordning en liten eld- och grillplats. Vi är inte riktigt klara över hur vi ska göra med sittplatser i anslutning till eldplatsen. Jag vill kanske ha lite mer naturnära, alternativt fällstolar som man tar fram när man vill sitta och mysa, medan min bättre hälft vill ha något mer civiliserat och kanske mer permanent. Jag tror i alla fall att man ska kunna flytta runt sin sittmöbel för att kunna reglera värme och närhet till eldhärden om man vill grilla korv eller de lite mer amerikanska sockerbomberna som går under namnet marshmallows. Jag sågade bort två stora rötter som jag inte kunnat ta med röjsågen när jag rensade ut gropen. Jag fick först gräva runt, och sedan gå lös med tigersågen.

Nu är sommarens semester slut och tempot på utomhusprojekt kommer gradvis att trappas ner i takt med att dagarna blir kortare och kylan smyger sig på, men än finns det mycket tid till att gradvis förbättra miljön och underlätta arbetet på gården. I år känns det inte som att jag har fått så hiskeligt mycket gjort, men samtidigt känns det inte som att jag kastat bort semestern i någon större utsträckning. Semestern är till för att finna återhämtning och i viss mån känna frihet över sin tid – och det det har den bidragit med även detta år.

Gjutning och yxarbete

Under förmiddagen ägnade jag mig åt att sitta inne framför datorn och spelade lite äventyrsspel för att inte genast bege mig ut och börja jobba med altanen. Idag liksom igår har det blåst en hel del, vilket brukar kunna få mig på något sämre tålamod och ökad arbetsargsinthet än normalt vid utomhusarbete. Nu är samtliga fästen för stolpar och stöttor för fundamentet till altanen äntligen på plats. Imorgon bär det nog iväg till något byggvaruhus för att införskaffa virke till stommen. Eventuellt kommer jag påbörja bygget, men förmodligen hinner jag inte mycket längre än att riva bort den gamla förstukvisten för att ge plats åt modernare tolkningar av hur en uteplats ska se ut. På eftermiddagen efter att jag slutfört gjuteriarbetet fick jag infallet att fortsätta lite med rampen ner till gropen. Jag beslöt mig för att försöka mig på att främst använda yxa för att skapa en stödvägg av tallar. Jag fick lite hjälp av vår före detta inneboende som kommit på besök under midsommarhelgen för att fälla några ungtallar. Dessvärre gick det inte bättre än att yxan rispade smalbenet på min medhjälpare som fick avbryta lagom till att elden för kvällens korvgrillning skulle tändas. Hjärnan på oss människor gillar när det inte finns så mycket i våra synintryck att bearbeta, därav vår iver att klippa gräsmattor och kratta grusgångar bland många andra aktiviteter som omvandlar kaos till ordning. Jag tycker att ordning kommer till sin fulla rätt när den samtidigt fyller en funktion. I detta fall har jag fått användning för stenar som annars skulle legat utspridda samtidigt som alla stammar från gallringen i gropen kommit till användning. Det kanske kan bli fason på trädgården vad det lider

Ramp och altanförberedelser

Med bara någon dag kvar till årets ljusaste dygn och med dörren på glänt till den årliga semestern behagar himlen att leverera lite välbehövligt regn samtidigt som jag kan passa på att fylla på bloggen med en uppdatering från den gångna veckans fysiska aktiviteter på, och i nära anslutning till gården. Det har uppstått ett behov att ta sig upp och ner i gropen med fyrhjuling eller skottkärra för att kunna leverera material och senare kunna bärga skörden samtidigt som det kan vara skönt att ta sig gående upp och ner utan att snubbla i en trappa eller slänt. Jag har börjat bygga en ramp som kommer stöttas upp med en enklare stödmur.Det ser inte så mycket ut för världen just nu men jag känner inte att jag behöver stressa heller. Jag vet att det kommer att bli bra bara allt får sätta sig. Jag har börjat projektera och förbereda arbetet med altanen utanför entrén. Efter att buskar och träd kapats och forslats bort ser det ganska tråkigt ut, så nu finns det ingen återvändo. Det jobbiga blir nog att sätta upp plintar och införskaffa allt material. Ett tag funderade jag på kompositmaterial till däcket men det blir nog ett traditionellt trädäck av tryckimpregnerat virke istället. Någonting säger mig att plast inte kommer leva upp till mina förväntningar i förhållande till priset. I tisdags skulle grannen bärga hö till sina får och stod inför utmaningen att på två man försöka få upp fyra välpackade kärror med höbalar upp på sitt loft. Vid min hemkomst från ordinarie arbete var de i full färd med att montera på ett tidigare punkterat däck på balpressen. Jag kunde inte låta bli att erbjuda min hjälp, och vi lyckades fylla och tömma den tredje kärran på balar innan det kom en regnskur som satte stopp för fortsatt arbete. Idag när jag kom hem var grannarna i full färd med att bärga resterande hö tillsammans med förstärkning från annat håll. Nu ska jag gå ut och göra några handtag innan det blir dags att förbereda kvällens måltid.

Lättare arbeten

Med min krånglande axel i åtanke har jag tagit det lugnt idag. Det har dock inte hindrat mig från att köra lite med trimmern och röjsågen nere i gropen. Hade jag haft en sjukgymnast hade jag antagligen fått höra att jag gjort helt rätt. Besväret är mer eller mindre knappt märkbart längre, men det kanske kommer surt efteråt när jag inte kan använda högerarmen alls. Hur som helst har ”gropen” förvandlats till en plats som det är värt att arbeta vidare på. Pippi & Co hade hoppat jämfota om de hade fått gå lös och ”sakleta” på våra marker. Plåtburkar och krukskärvor blandat med mjuk- och hårdplast kommer fram när vegetationen avlägsnas och avslöjar den mer marknära miljön. Efter att jag trimmat ner gräset blottades alla dolda stubbar som blivit kvar när jag gick med röjsågen första gången. En andra vända med röjsågen efter trimningen var det som fick allt att se mjukt och harmoniskt ut. Nu får vi se om jag tar en paus och påbörjar någonting annat, eller om jag fortsätter lite smått med gropen. Målet är att få allt startklart inför nästa säsong då jag tänkt anlägga krydd- och lättare grönsaksodlingar.