Category Archives: Generellt

Hästhelg

Det har varit en intensiv helg, men samtidigt ganska kul. Det har hela tiden funnits någonting att fotografera eller göra. Traditionsenligt brukar det komma ett antal gäster i den “inre kretsen” redan på fredagen, och då brukar vi stå för maten. Den här gången bjöd jag på hemmalagad pasta med jätteräkor i egen tomatsås. Trots tidigt sänggående är man lite trött på morgonen. Antagligen handlar det om social baksmälla efter allt interagerande. – Var har ni osthyvel? ,- har ni en kastrull? , – hur funkar den här, – hur gör du det där? – åååh….har ni två diskmaskiner? …..- Ja, börja gärna med att fylla på den som det redan är skitig disk i så kan vi hålla jämna steg med köksordningen för att förhindra kaos. Frågorna, svaren och uppmaningarna är många. Vi får samtidigt mycket beröm för att allt är så välordnat och fint. Igår lagade jag ceviche och flammkuchen till tränaren och oss. Den här gången lyckades jag synka så att vi kunde äta tillsammans med alla andra. Annars brukar vi vara sist ut med vår kulinariska måltid medan andra skrämmer sin mat i mikrovågsugnen eller på grillen.

Idag har jag mest gått och skrotat runt och lekt med kameran. En och annan konstnärlig bild har jag väl lyckats få till, men det är inte speciellt inspirerande att springa runt på gården när solen står högt på himlen och kontrasterna blir stora. Det börjar bli ett potentiellt problem att sortera och redigera bilder. Jag måste börja med en mer logisk sortering för att inte skapa kaos i datorn. Det är så lätt att vittja kameran på ett hundratal bilder som när man granskat kvalitén kanske sparar hälften, men det är mycket det med.

Jag gjorde en andra stor skörd av tomater som kommer hamna i frysen för senare konsumtion. Just nu står de och puttrar på spisen för att få bort den skarpaste syran. Nu är ganska många av tomaterna söta både till storlek och smak redan från början, så jag behöver inte koka dem allt för länge innan umamin ersätter den skarpa smaken som tomater lätt kan få om man har för bråttom med matlagningen. Nu väntar lite fågelskötsel och eventuellt en runda till med kameran innan vi kastar in handduken och äter varsin frys-pizza.

Ordning och reda

Veckan som gått har förflutit obemärkt förbi. Inga projekt har startats eller avslutats, utan jag har bara kunnat ägna mig åt att förvalta, underhålla och skapa ordna. Ångmaskinen har varit framme en liten stund varje dag för att mota bort fläckar och fett i köket. Imorgon ska jag ta och ångmoppa golvet. Vi har hjälpts åt att sakta men säkert plocka undan sådant som inte används och slängt eller förberett saker som aldrig kommer att användas för andrahandsmarknaden. Halva släkten i rakt nedstigande led har hjälpt till med att rensa ut garaget som varit överbelamrat med prylar och skräp. Jag fortsätter att samla på ljusintryck genom min kamera som jag uppskattar mer och mer. Det finns så mycket som isolerat från allt annat runt omkring helt plötsligt får en mening. Det är lite som i vardagen, man missar alla bra saker som försvinner i allt bakgrundsbrus. Man kan höja volymen på musiken, men efter ett tag tar öronen stryk och gör att man blir döv.

Idag blir vi bjudna på gåsmiddag på hemmaplan. S och D står för matlagningen idag, så jag kan sitta och uppdatera bloggen utan att behöva passa tider eller riskera att något bränns vid. Jag kan sitta här och lyssna på lugn musik och fundera på hur jag ska få de sista tomaterna att mogna innan kung Bore hinner före och suger den sista livskraften ur plantorna, medan kockarna står i köket och skivar potatis, lagar sås och kryddar maten efter behag.

I veckan så skaffade jag en ny kameraväska som rymmer drönaren och kameran. Först var jag inne på att skaffa en som öven rymmer dator, läsplatta, laddare och kablar, men det skulle bli för tungt att släpa på. Det är ju inte så ofta som jag behöver dator när jag fotograferar. Jag försöker att alltid ha kameran i beredskap även på jobbet. Man vet aldrig när man ser något som gör sig bra på bild som exempelvis en vit svan i skepnad av Rudbeckia. Mitt ärvda 35-millimetersobjektiv har jag lämnat in på service. Tillbehörsringen har fått sig en törn och fokus måste justeras. Jag är förpassad till 50 eller 90 millimeter under tiden. Alla människor lär se motiv naturligt i olika brännvidder. Jag är lite osäker på om jag är 28, 35 eller 50 millimeter. Jag vet att jag gillade 28 millimeter under min analoga tid, men just nu känns 50 ganska bra. Det kanske har med åldern att göra? Bäst att behålla 90-millimeters objektivet även om jag inte använder det så ofta just nu.

Förvalta och skörda

Idag har vi fått ganska mycket gjort tillsammans. Eftersom jag är den som är piggast på morgonen började jag med att reparera “rullburen” till fåglarna. Det var en några hylsor i mekanismen för att hissa upp och ner hjulen som hade börjat trilskas, vilket gjorde att man inte kunde sänka ner hjulen efter att ha hissat upp dem. Efter att jag svetsat hylsorna på plats var det dax att flytta ut ankorna från stallet tillsammans med min fru. Jag mockade ur boxarna där fåglarna varit i medan min fru tog tag i foder- och sadelkammaren som behövde städas ur lite. Efter en kortare paus tog jag fram högtryckstvätten och avloppsrensare för att få golv och väggar rena från torv och ankskit. Som avslutning på dagens aktiviteter skördade jag lite tomater för att skålla, koka och frysa in till kommande såser. Det blev en hel del och jag fyllde nästan en hel gryta som gör anspråk på större delen av spisen. Nu har tomaternas volym krympt med tre fjärdedelar och får svalna lite innan de åker ner i portionspåsar för senare användning. Idag blev det ingen fotografering som jag hade hoppats på, men jag får ge mig ut imorgon, nu när alla helgens viktiga göromål är slutförda.

Biomassa och bygglovsångest

Idag fick jag hjälp av grannen B att såga ner några träd och föra ut alla hittills framtagna stockar till en av hagarna utanför skogen. Tanken är att det ska bli lättare att föra dem vidare till senare förädling uppe vid vedboden. Jag har fått lite att tänka på när det gäller mina planer på att bygga ett orangeri. Sist när jag skickade in uppgifter för att få ett förhandsbesked om växthuset skrattade man och sa att jag inte behövde söka bygglov, men nu var det annorlunda. Jag har två alternativ som det ser ut. Antingen gör jag en bygganmälan på att bygga ut friggeboden (poolhuset) till ett Attefallshus, eller så söker jag bygglov för ett fristående orangeri. Jag måste oavsett val skicka in ritningar, byggplaner och kontrollplaner. Dessutom måste jag vänta på att få klartecken innan jag tar första spadtaget. Det känns lite som att luften gick ur min entusiasm. Det är svårt att hävda att orangeriet är en ekonomibyggnad om jag inte ska börja sälja tomater gurka och chili. Ankor, höns och kalkoner är det lättare med. Jag har valt fel intresse helt enkelt. I min frustration ringde jag upp K och gick samtidigt runt i växthuset för att minska biomassan till förmån för plats och energidistribution till fruktsättningen. Efter att ha ventilerat min frustration gick jag ner till skogshagen tillsammans med min fru för att inspektera och planera för den fortsatta kampen mot skadedjur och döda träd. Därefter “slaktade” jag fyra fönster på glasskivor som förhoppningsvis kommer till användning.

Fem dagars intensiv vila

En semester i semestern skulle man kunna kalla det. Fem dagars spenderade tillsammans med mina föräldrar på landstället i lathetens och bortskämdhetens tecken förflöt med fiske och bastubadande. Frukost, mellanmål och middag serverad utan att man behövdes. Emellanåt besökte jag släktingar och delade med mig av min fiskelycka. Med fem dagars vila och fiske i ryggen kunde jag med full intensitet återuppta arbetet på gården. Inspirerad av min 82-åriga krutgubbe till far satte jag genast igång med att ta hand om min egen skog som delvis angripits av granbarkborrar och barkhungriga hästar. Först fick jag gå runt med röjsågen för att få bort all undervegetation för att inte snava eller bränna mig på alla nässlor. Det blev närmare 25 träd inna bränslet och motorsågsoljan tog slut. Efter min paus som bestod av bunkring av petroleumprodukter och mat tog jag mig an de tre vattentankarna som behövdes skuras ur på alger. Det vatten som fanns kvar tömde jag ner i vattenmagasinet under växthuset som sakta men säkert har sjunkit när alla tomater och gurkor och övrig vegetation törstat efter vatten. Nu ser det ut som att det ska komma en hel del vatten från ovan som kan återställa vattenbalansen här på gården. Imorgon blir det om prognosen har rätt en hel del arbete under tak.

Lite fokus på bloggen

Eftersom en bild säger mer än tusen ord och tomma tunnor skramlar mest, avslutar jag dagens bloggande med samma mening som jag började.

Hinner inte skriva så mycket

Just nu händer det mycket här på gården. Mycket är faktiskt förvaltningsarbete, men det sker en del nyutveckling också. Jag har fått in ljud i växthuset, så nu kan plantorna få lyssna på P1, så de får lite skitprat när inte jag är där. Musikanläggningen kapslades in i en låda under växthuset. Det är fantastiskt skönt att kunna dölja det man inte vill ha uppe i växthuset. I övrigt har jag bytt skottkärrehjul, mockat ur två stallboxar tillsammans med min fru och satt magnetiska dörrstopp på växthusdörrarna. Idag har större delen av dagen gått åt till park- och trädgårdsförvaltning efter ett längre videosamtal med min trädgårdskonsulent. När rabatterna nere i Konungarnas dal skulle förberedas hittade min dotter och jag ett antal mandelpotatisar som övervintrat. Många var mosiga, men något kilo eller två är helt dugliga för konsumtion. Kryddlandet fick sig en uppfräschning med ogräsbekämpning och tuktning av de perenna kryddorna, som alla hade överlevt. Inne i växthuset blir det allt grönare. Nu är det hög tid att förbereda odlingslådor och bevattning. Idag är det premiär för tillagning av mat utomhus. Det blir marinerad fläskkarré tillsammans med rökt lammkorv och grönsaker i Muurikka. Jag passar på att uppdatera bloggen medan det tänds eld och förbereds nere i gropen som inretts med möblemang och krattats från löv och kvistar.

Hinder i vägen


Det var en riktig besvikelse när väderprognosen slog in med full pott. Klockan 07:44 nyligen incheckad på kontoret ringde det i telefonen. Hello? Ehhh. We can’t come today.. – en röst i andra änden förklarade med kraftig baltisk brytning att vädret inte tillät montering av växthuset – vilket man kunde förstå. Det hade redan blivit vitt ute och mer var att vänta. But you are first in line, I promise! I Will call you. Jag ringde till min fru som skulle vara hemma för att ta emot montörerna. Idag skickade jag ett SMS till samma telefonnummer som jag blivit uppringd av för att kolla framtidsplanerna, och fick det positiva svaret på bruten engelska – Hi, yes we coming Monday morning. 

När jag kom hem idag hade ett antal ankor slaktats och man var fullt sysselsatt på gården med att avlägsna fjädrar. En av ankorna, som är en Pekinanka, ska bli Pekinganka i Mandarinpankakor till helgen då vi får lite besök av barnen. I helgen planerar jag att städa lite i huset. Nya framkläckta kycklingar flyttar ut från boningshuset ner till stallet. Ja – nu när det finns rum för fler. Om foten tillåter blir det även lite lättare trädgårdsarbete, och om ljusförhållandena är rätt kanske det blir lite fotografering med drönaren också. Just nu är det inte så inspirerande direkt.

Sjukgymnastik i hagen

Jag fick ett utökat gymnastikprogram när jag senast besökte sjukgymnasten. Hon tyckte inte att det var så lyckat om jag utsatte min “sköra” kropp med felbelastningar i onödan. Jag tror dock att förra veckans stallmockning har gjort att min kropp kommit igång igen. Jag har förvisso även utfört en hel del övningar under förra veckan som ökat på rörligheten och styrseln i foten. Det är självklart inte bra om jag överbelastar och gör saken värre, men om jag tar det lugnt och lyssnar på kroppen ska det nog gå bra i alla fall. Det verkar som om det går åt rätt håll, även om det går långsamt. En tidshorisont på ett halvår till ett år har jag fått som riktlinje på min återställning – om jag blir helt återställd i benet. Jag skaffade nya innersulor till mina arbetsskor, vilket verkar ha en positiv stimulans på mina fotsulor. Idag har vi röjt lite i hästhagen. Det blev totalt 6 träd som fälldes och avkvistades – imorgon får jag hjälp av grannen med att forsla bort stockarna – han behöver göra något som han uttryckte det. Det är skönt att känna lite värk i armarna efter dagens arbete och samtidigt veta vad det faktiskt beror på. Ankhuset som varit obebott mockades också ur. Trots att det varit rätt fuktigt i luften under hösten verkar det vara hyfsat bra ventilation i huset. Jag hade räknat med att det skulle lukta mögel och vara dyngsurt, men allt hade torkat upp och var lätt att mocka ur. Imorgon planerar jag att göra iordning arbetsrummet, forsla bort stockarna och få ner två IBC-tankar under trädäcket där växthuset ska stå. Vi har för övrigt beställt montering av växthuset då vi var lite osäkra på om jag skulle klara av att montera det i mitt tillstånd. Jag tycker att om inte jag kan vara med så ska ingen av mina vänner behöva utföra arbete för mig.

Stalltjänst

Idag blev det lite stalltjänst på att-göra-listan. Vi hjälptes åt att skrapa och sopa så bra det gick. Vi kunde av naturliga skäl inte ta fram högtryckstvätten eftesom stallet gästas av fåglar, nu när det råder utegångsförbud pga fågelinfluensa som härjar i landet. Jag hann ju inte få klart ankgården så det fick bli den här lösningen istället. Just nu bor det heller ingen häst i stallet, så de får härja fritt. I år blir det i alla fall till att städa stallet när fåglarna flyttat ut. Efter att vi mockat ut stallet fortsatte jag med att förbättra redena för ankor och kalkoner. Det kändes lite högtidligt att fylla verktygsväskan med det som behövdes för att utföra uppdraget. Senare på eftermiddagen bytte jag ut vattenblandaren som inte klarade sig igenom köldknäppen som var tidigare i år. Nu behövs det inte kånkas på vatten varje dag. Karl Kalkon visade upp sig emellanåt med skiftande färg på huvudet från klarrött till djupt skrämmande blått. Jag var tvungen att ta reda på om mitt liv eventuellt var i fara genom att skicka en bild och en fråga till min fru, men det kom ett lugnande besked om att det inte betydde någonting. Jag tror ändå att det betyder någonting och håller mig på behörigt avstånd för säkerhets skull.