Category Archives: M10

Veterantraktorer och tomater

Idag var vi på veterantraktorplöjning vid Hargs säteri. Jag tog några bilder med drönaren och med kameran, men ingenting stack egentligen ut. Jag får nöja mig med att det ändå var intressant att se hur de utan GPS eller andra synbara hjälpmedel lyckades plöja spikraka fåror.

Det är bra att veta att det finns en lokal klubb som säkerligen hjälper mig när jag har problem med min Volvo BM 350 Boxer från 60-talet.

Vi nöjde oss efter en knapp halvtimmes vistelse bland motorintresserade landsbygdsbor och vände hemåt. Väl hemma tog jag svampkorgen och gick ut på en kortare skogspromenad och lyckades fylla korgen med trattkantareller som delvis ska användas till morgondagens svampsås tillsammans med en av alla ankor som vi har i vårt matlager. Resterande svampar ligger nu och torkar i ugnen för senare förtäring. Det känns lite lyxigt att vara ute i skogen på några minuter. Just nu är skogen som bäst tycker jag.

Än så länge levererar växthuset färska tomater. Varje dag mognar nya tomater, och det är bara att plocka efter behov. Jag fyller inte längre den stora rostfria skålen, men det är fullt tillräckligt för att tillgodose husbehovet av tomatsallad och annat vad man kan hitta på i köket. Det kommer att ta emot att köpa tomat i affären när den dagen kommer. Vi har sedan länge ratat äggen som finns att köpa i affären. Idag ska jag göra en lasagne med egen tomatsås varvat med skivade tomater för att få lite extra textur.

Konsten att ta det lugnt

Förra helgen var det slakt och helt plötsligt hade vi ont om plats i våra kylskåp samt fullt med besök och hålligång här på gården. Från att ha haft ett relativt lugnt och trivsamt tempo kändes allt övermäktigt – speciellt med endast en fungerande diskmaskin. Det fanns varken tid eller ro till återhämtning. Efter att på ett riktigt klumpigt sätt förmedlat min frustration med efterföljande frostiga förhandlingar har lugnet och försoningen äntligen börjat återvända.

Jag har åter igen hittat tillbaka till att kunna ägna mig åt sådant som jag finner rofyllt utan att känna att jag borde göra någonting annat som är ”viktigare”. I tisdags började jag sakta hitta tillbaka till mig själv, även om jag inte helt kan säga att allt är toppen. Det finns mycket man kan göra annorlunda och allt är inte så lätt att reda ut.

I tisdags åkte vi och köpte ett begagnat kylskåp för att underlätta framtida tillfällen då vi har behov att hängmöra kött. För mig är det viktigt att logistik och ordning råder oavsett vilken aktivitet som utövas här på gården. Om jag inte får ha ett visst mått av ordning runt omkring mig så försvinner en stor del av glädjen. Nu ska vi bara hitta en frysbox för att kunna frysa in allt vi producerar.

Igår kom jag hem lite tidigare och gick ut i skogen för att plocka lite svamp till kvällens måltid som i övrigt fylldes av ingredienser från egen odling. Egentligen hade jag tänkt hinna med att uppdatera bloggen redan igår, men webbhotellet som jag använder mig av hade haveri under hela eftermiddagen och kvällen. Idag är det relativt lugnt och vi har tillfälligt satt ett besöksförbud på gården som ska hjälpa oss att ta det lugnt för första gången på flera veckor. Jag kanske får tid till att knåpa med min fotobok eller någonting annat som faller mig in.

Chutney och söndagsmiddag

Idag har det varit lugnt. Jag började dagen i läshörnan med en espresso och läsplattan. Sedan gick jag ut i växthuset och kunde konstatera att det fanns en hel del djungelgurka att lägga in i saltlag för att efterlikna kapris. En vända ner till konungarnas dal för att kika runt lite. Bönorna har passerat bäst-före-datum, men man kanske kan ta vara på bönorna för sådd nästa år. Förhoppningsvis funkar min kokong av fiberduk för att samla ihop fröna. Eftersom jag suktat efter att bege mig ut i skogen för att fotografera hela helgen så beväpnade jag mig med kamera och stativ för att försöka fånga något intressant. Ljuset var inte så spännande så jag kom hem med en handfull bilder utan wow-känsla. Sonen och jag beslutade oss för att göra en kalkonmiddag redan igår, så resterande tid har gått åt till att skörda, handla och laga mat. På de gröna tomaterna blev det 6 burkar chutney som smakar underbart. Den grönkål som mag satte plantor av tidigare i somras har vuxit sig ståtliga. Vi provade att göra grönkålschips som vi ska ha till middagen. Det finns mycket kvar i växthuset och övriga trädgården att ge innan säsongen är över.

Fokus på skogen

Idag var det riktigt segt att komma igång efter gårdagens hårda slit i skogen. Det värker rejält i nedre ryggmusklerna efter all kvistning. Foten känns stum efter allt lyftande. Nåja…efter en stunds självömkan och lite frukost kunde jag sätta igång med att bärga det sista av gårdagens avverkning. Efter någon timmes slit tog jag en paus och tog med mig kameran ut på en promenad i trädgården för att senare hamna i skogen. Ingenting kändes som värt att fotografera, men efter en stunds vandrande och filosoferande framträdde motiven på löpande band. Jag skulle ha tagit med ett stativ för att få riktigt knivskarpa bilder. Alternativet är att gå upp i ISO, men jag vill hålla mig på 100-200. Annars inbillar jag mig att bilderna blir brusiga. Med bländaren vidöppen blir skärpedjupet ganska smalt vilket många gånger gör att delar av motivet blir oskarpt, men det kan också utnyttjas till att isolera motiven. Jag lyckades väl inte skapa några spektakulära bilder, men de duger till att lägga upp på bloggen. Efter fotograferingen tog vi in foder till fåglarna och sedan blev det en runda till med motorsågen. Nu återstår cirka 30 träd som ska ner nästa vecka. Då kommer jag troligtvis att få hjälp av grannen Ö.

Lugn och trög lördag

Idag har allt känts lite trögt. På morgonen satte jag mig en stund och klurade på ett korsord som inte riktigt går min väg, sedan tog jag på mig motorsågsbyxorna och begav mig ut i skogshagen för att röja upp de sista träden. 13 träd fick räcka innan det var dags för en gemensam omelettmåltid tillsammans med min fru. Efter brunchen åkte vi iväg för att införskaffa lite material till en ny sängstomme. Ända sedan vi bytte sängar har den gamla stommen varit lite för liten och vi har bara behållit gaveln vid huvudänden, mest för att det inte skulle se så naket ut. Det kommer bli en rejäl stomme med stolpar upp i taket. Vi får se om det blir som vi tänkt oss. Efter brädgårdsbesöket åkte vi till Uppsala för att handla lite mat. Det var inte speciellt mycket som behövdes då vi kom fram till att det mesta som behövdes till grytan redan fanns i kökets eller trädgårdens skafferi. Väl hemkomna modifierade jag 4-hjulingssläpet till en timmerkärra och bärgade hälften av dagens avverkning. Jag ville inte ta ut mig onödigt mycket med tanke på att jag haft flera veckors uppehåll med fysiska aktiviteter. Om jag känner mig stark imorgon så börjar jag dagen likadant som jag gjorde idag.

Helt utan hästaktiviteter här på gården har det inte varit. Grannarnas barn har varit här och använt ridbanan för att träna sina hästar. Efter överenskommelse med banchefen om att återbringa allt hindermaterial in i skjulet efter användning hade de gjort en kortare bana som de ivrigt togs sig över. Om intresset håller i sig i några år så kommer de nog på riktiga hästhelger.

Som en brunstig kalkon

Det är skönt att inte känna pressen att behöva göra något nu när hösten smyger sig på en som en brunstig kalkon, för att ta till delar av ett välkänt citat ur en komisk imitation av mysiga TV-Ernst. – Nej jag tänker inte börja fläta korgar av taggtråd eller gummiband bara för att det börjar bli lite mörkt när man kommer hem. Det räcker så bra med att vila i soffan och bearbeta dagens intryck. Man kanske kan sitta och fundera över vad man skulle vilja ha gjort till nästkommande år, eller bara drömma sig bort. Just nu är det magiskt på månarna när dimman och solen spelar över landskapet. Det är svårt att inte stanna och fotografera allt man ser. Idag var jag förbi en av mina kunder och passade på att ta några bilder på deras olika produkter som de säljer. Trots det tråkiga vädret blev många av bilderna bra och färgsprakande. I helgen ska vi försöka vika lite tvätt, bygga en ny sänggavel, ta in hönsmat och demontera några fönster som kan komma till användning i det kommande orangeriet -…eller något helt annat…-vem vet?

Hästhelg på bortaplan

Jag fick ett ryck och följde med på årets stora fjordhästhändelse i Östergötland. Det var bitvis en överdos av socialt umgänge, men en hel del tid att samla på motiv och öva på de fotografiska färdigheterna. Med ett väder som normalt skulle få mig att stanna inomhus ägnade jag mig åt att vandra runt på anläggningen och i dess omgivning för att hitta motiv. Eter ett tag hittar man allt möjligt att fotografera. En hästintresserad som förstår sig på hur hästar ska se ut fanns det säkert mycket mer att använda en kamera till, men för mig som knappt ser skillnaden på en hingst och ett sto fick jag förlita mig på vad omgivningen och naturen hade att erbjuda. Eftersom jag kom i egen bil av praktiska skäl kunde jag lämna tillställningen redan på söndag morgon.

När jag kom hem begav jag mig ut i skogen för att plocka lite kantareller, och som fotograf ska man alltid ha kameran i beredskap. Helt plötsligt omgavs jag av ett magiskt sken som jag var tvungen att få på bild. Dessvärre lyckades jag inte få tillräcklig skärpa för att skapa den perfekta bilden, men motivet ger ändå en känsla av skogen när den är som bäst.

Hästhelg

Det har varit en intensiv helg, men samtidigt ganska kul. Det har hela tiden funnits någonting att fotografera eller göra. Traditionsenligt brukar det komma ett antal gäster i den ”inre kretsen” redan på fredagen, och då brukar vi stå för maten. Den här gången bjöd jag på hemmalagad pasta med jätteräkor i egen tomatsås. Trots tidigt sänggående är man lite trött på morgonen. Antagligen handlar det om social baksmälla efter allt interagerande. – Var har ni osthyvel? ,- har ni en kastrull? , – hur funkar den här, – hur gör du det där? – åååh….har ni två diskmaskiner? …..- Ja, börja gärna med att fylla på den som det redan är skitig disk i så kan vi hålla jämna steg med köksordningen för att förhindra kaos. Frågorna, svaren och uppmaningarna är många. Vi får samtidigt mycket beröm för att allt är så välordnat och fint. Igår lagade jag ceviche och flammkuchen till tränaren och oss. Den här gången lyckades jag synka så att vi kunde äta tillsammans med alla andra. Annars brukar vi vara sist ut med vår kulinariska måltid medan andra skrämmer sin mat i mikrovågsugnen eller på grillen.

Idag har jag mest gått och skrotat runt och lekt med kameran. En och annan konstnärlig bild har jag väl lyckats få till, men det är inte speciellt inspirerande att springa runt på gården när solen står högt på himlen och kontrasterna blir stora. Det börjar bli ett potentiellt problem att sortera och redigera bilder. Jag måste börja med en mer logisk sortering för att inte skapa kaos i datorn. Det är så lätt att vittja kameran på ett hundratal bilder som när man granskat kvalitén kanske sparar hälften, men det är mycket det med.

Jag gjorde en andra stor skörd av tomater som kommer hamna i frysen för senare konsumtion. Just nu står de och puttrar på spisen för att få bort den skarpaste syran. Nu är ganska många av tomaterna söta både till storlek och smak redan från början, så jag behöver inte koka dem allt för länge innan umamin ersätter den skarpa smaken som tomater lätt kan få om man har för bråttom med matlagningen. Nu väntar lite fågelskötsel och eventuellt en runda till med kameran innan vi kastar in handduken och äter varsin frys-pizza.

Höstlugn

Nu närmar sig hösten och mörkret kortar ner dagarna allt mer. Det är dags att börja ägna sig åt att förbereda gården för vintervila. Möbler ska plockas in, pumpar och tankar ska prepareras för minusgrader och växthuset ska tömmas på det sista som erbjuds i grönsaksväg. På sätt och vis är det skönt att tempot trappas ner, men å andra sidan skulle jag ha velat hinna med mer. Nu får jag vänta till nästa år med att bygga orangeriet. Robotgräsklipparen ska förberedas så att den kan sätta igång och sköta större delen av klippningen när gräset börjar spira. En avgränsning ner mot dammen så att ankor, gäss och kalkoner kan skyddas mot räven hann vi heller inte med att få klart. Nästa helg blir den sista hästhelgen för säsongen. Samtidigt som det är ganska socialt intensivt så är det alltid trevligt med liv och rörelse på gården. Nu kommer det finnas tid till att drömma om vad man ska göra nästa år. Jag kanske hinner skicka in en bygganmälan till kommunen så att jag kan sätta spaden i marken så fort tjälen går ur backen. Av alla rönnbär att döma så kommer det bli en riktig vargavinter, men bondepraktikan kanske inte längre stämmer.

Ordning och reda

Veckan som gått har förflutit obemärkt förbi. Inga projekt har startats eller avslutats, utan jag har bara kunnat ägna mig åt att förvalta, underhålla och skapa ordna. Ångmaskinen har varit framme en liten stund varje dag för att mota bort fläckar och fett i köket. Imorgon ska jag ta och ångmoppa golvet. Vi har hjälpts åt att sakta men säkert plocka undan sådant som inte används och slängt eller förberett saker som aldrig kommer att användas för andrahandsmarknaden. Halva släkten i rakt nedstigande led har hjälpt till med att rensa ut garaget som varit överbelamrat med prylar och skräp. Jag fortsätter att samla på ljusintryck genom min kamera som jag uppskattar mer och mer. Det finns så mycket som isolerat från allt annat runt omkring helt plötsligt får en mening. Det är lite som i vardagen, man missar alla bra saker som försvinner i allt bakgrundsbrus. Man kan höja volymen på musiken, men efter ett tag tar öronen stryk och gör att man blir döv.

Idag blir vi bjudna på gåsmiddag på hemmaplan. S och D står för matlagningen idag, så jag kan sitta och uppdatera bloggen utan att behöva passa tider eller riskera att något bränns vid. Jag kan sitta här och lyssna på lugn musik och fundera på hur jag ska få de sista tomaterna att mogna innan kung Bore hinner före och suger den sista livskraften ur plantorna, medan kockarna står i köket och skivar potatis, lagar sås och kryddar maten efter behag.

I veckan så skaffade jag en ny kameraväska som rymmer drönaren och kameran. Först var jag inne på att skaffa en som öven rymmer dator, läsplatta, laddare och kablar, men det skulle bli för tungt att släpa på. Det är ju inte så ofta som jag behöver dator när jag fotograferar. Jag försöker att alltid ha kameran i beredskap även på jobbet. Man vet aldrig när man ser något som gör sig bra på bild som exempelvis en vit svan i skepnad av Rudbeckia. Mitt ärvda 35-millimetersobjektiv har jag lämnat in på service. Tillbehörsringen har fått sig en törn och fokus måste justeras. Jag är förpassad till 50 eller 90 millimeter under tiden. Alla människor lär se motiv naturligt i olika brännvidder. Jag är lite osäker på om jag är 28, 35 eller 50 millimeter. Jag vet att jag gillade 28 millimeter under min analoga tid, men just nu känns 50 ganska bra. Det kanske har med åldern att göra? Bäst att behålla 90-millimeters objektivet även om jag inte använder det så ofta just nu.