Category Archives: M10

Inte så mycket att göra

Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.

Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.

Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.

Dripp dropp!

Idag smälter snön och våren börjar knacka på. Dessvärre är det nog så att det bara är tillfälligt. För en gångs skull är vädret väl synkat med helgen. Jag gick upp till bikuporna för att ta hand om höstens katastrof då alla bin dog på grund av ett missförstånd. I och med att vi inte skattat någon honung trodde jag att de skulle klara sig på den honung som de samlat in under sommaren, men tydligen var inte detta tillräckligt. Förhoppningsvis kan jag göra bättre ifrån mig i år. Hönsen blev i alla fall glada åt lite frysmat. Just nu håller jag på att ta hand om vaxkakorna som smälts ner, silats och sakta svalna, för att senare kunna användas till något vettigt. Bina ska inte ha offrat sina liv i onödan.

Efter att jag tagit in hö och rensat bikupan tog jag en sväng med drönaren och gick runt med kameran för att försöka få några bra bilder.

Senaste blåsvädret hade fällt en av våra enar uppe där jag rensade bort slånbärsbuskar förra året. Det är synd att inte ta hand om virket som kan bli både det ena och det andra efter lite bearbetning.

Imorgon ska jag eventuellt hjälpa grannen vid dammen med att rensa undan lite slånbärsbuskar. Det är bäst att passa på när det är bra väder.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. “Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?

Statusuppdatering

Idag har jag inte gjort speciellt mycket produktivt. Vi var iväg till Norrtälje för att titta på några mindre lastmaskiner och i väntan på att vi skulle åka iväg gick jag runt med kameran i det vackra vädret. Man börjar bli bortskämd på synintryck som alla är potentiella vykortsmotiv med snötyngda träd mot en blå bakgrund som lyses upp av en blek december-sol i motljus. Barnens kusin var här på besök och fick vackert sitta i baksätet den dryga timme det tog för oss att komma fram.

Jag är lite kluven om vi ska satsa på en ny, eller försöka få tag i en begagnad hjullastare. Jag vill utöver något som är lättmanövrerat ha någonting som fungerar när man inte har tid eller lust att stå och meka. Nuvarande traktor har fyllt sin funktion, men det är lite som att köpa en Porsche från 60-talet. Det är en Porsche, men den kan inte mäta sig med en standardbil från idag med vare sig i prestanda eller komfort. Nåja – komforten var väl okej om man bortser från att man förmodligen fortfarande vill använda hörselskydd. Hållbarhet? Förmodligen inte lika slitstark motor som den Boxer-3:an som sitter i nuvarande traktor. Reservdelar? Kommer det finnas kvar reservdelar om 60 år – eller kommer det ändå vara förbjudet att köra med dieselmotor då?

En onödig årstid

Idag har jag varit igång hela dagen. Jag började med att gå ut i trädgården för att hitta lite motiv att fotografera. Det blåste ganska mycket, så nästan alla bilder hade rörelseoskärpa i sig och även om tålamodet hade funnits där så hade stelfrusna fingrar satt stopp förr eller senare. Igår kom den första omgången snö som är värd att plogas bort så merparten av dagen har gått åt till att förbereda traktorn för uppgiften. Att montera snökedjor och plog var inte det enda som behövde göras. Först var jag tvungen att pumpa i luft i vänster hjul som behöver lagas om jag inte först ska behöva spendera en timme varje gång åt att fylla det med nödkompressorn som egentligen ska användas till vanliga bilen. Kompressorn som drar tolv volt från ett cigarettuttag koppalr jag först till fyrhjulingen, och för att inte fyrhjulingens batteri ska dräneras så laddar jag samtidigt fyrhulingens batteri. Därefter måste traktorns batteri laddas och motorn värmas upp innan jag ens kan föra ett startförsök. Jo just det, bränslet var nästan slut så jag fick åka iväg och fylla på några dunkar först.

Vidare har jag tagit in en massa balar med torv och torvmix in i stallet. De brukar vara ganska fuktiga och är mer eller mindre frusna när man öppnar förpackningarna. Därför brukar vi ta in några i stallet så att de kan tina innan de används. Jag passade på att flytta en pall med torv och en med torvmix när jag ändå hade traktorn i rörelse.

Efter att torven kärrats in i stallet satte jag upp värmelampor i växthuset åt hönsen. Det tog sin lilla tid att sätta upp allt med buntband så att det sitter säkert. Plogningen gick sedan ganska snabbt och smärtfritt även om det hade blivit mörkt när jag började.

Nu återstår bara matlagning.

Nytt blad

Idag har jag spenderat större delen av dagen i verkstan med undantag för en stunds fotografering på förmiddagen och drönarfotografering hos grannen som måste göra en karta över tomten i syfte att ansöka om ny avloppsbrunn. Det blåste inte lika mycket idag som igår, men det var ändå tillräckligt för att ställa till det för makrofotograferingen. Vissa bilder blir bra, medan andra inte blir så bra. Det är lite svårt när det blåser och motivet rör på sig. Då måste man öppna bländaren fullt för att få en hyfsad slutartid, men skärpedjupet blir ganska grunt.

Solrosorna fortsätter att blomma ett tag till och nya är på väg. De kommer förmodligen inte hinna slå ut men det är ingen större katastrof tycker jag..

Nästa steg i orangeribygget blir att tillverka alla kilar som ska låsa fast reglarna i takstolarna och såga ut spår för alla fönster samt passa in reglarna som ska öka stabiliteten och ge stöd åt rutorna i överkant. Helt plötsligt under dagens sågarbete började sågen visa tecken på att vara slö, så jag bytte blad. Vilken skillnad! Nu börjar jag dessutom få kläm på att såga rakt efter att jag knäckt “koden” och låter sågen göra jobbet i början av snittet, placera kroppen rätt och fokusera på varje drag man gör. Å ena sidan behöver jag inte göra så långa och tjocka snitt längre, så det kan ha betydelse, men å andra sidan känns det som att sågen börjar lyda mina uppmaningar.

Svårt att fokusera

Just nu känns det som att jag har för många bollar i luften och ingen av dem är lätta att fokusera på. Det känns hela tiden som att jag borde göra någonting annat än jag gör just för stunden. Idag skulle årets sista hästhelg ägt rum men en av våra hästar insjuknade och veterinär tillkallades. VI vet fortfarande inte vad hästen drabbats av, men man tog det säkra före det osäkra och avbröt evenemanget och isolerade den sjuka hästen.

I brist på arbetslust tog jag kameran och stativet för att ta lite makrobilder. Det blåste ganska kraftigt och varken blommor eller årets sista pollinerare ville riktigt vara med på bild. Jag fick ta en massa bilder på samma motiv för att få några enstaka skapliga bilder och koncentrera mig på mer fasta föremål.

På eftermiddagen kraftsamlade jag och ställde mig i verkstan för att fortsätta på orangeriet. Den sista takstolen blev klar i veckan och nu har jag börjat med att såga till reglar och fogarna mellan takstolarna, reglarna och bärlinorna som ska monteras på grunden. Det känns lockande att börja montera upp varje sektion vartefter de blir klara, men det är nog smartare att stanna i verkstan och göra helt klart så att det bara är att sätta ihop när allt är klart.

Jag kommer att behöva ta bort en del av taket på friggeboden för att få alla rutor att maximera antalet sektioner med rutor. Jag har nämnt det tidigare, men jag tycker att det är jobbigt med själva grunden som allt bygger på. Det är samma sak med takstolarna som jag spenderat okristligt mycket tid åt. Det tar emot att börja såga i dem utan att mäta både en och tre gånger innan man ens ritar ut en linje att såga efter. Nu har jag gjort klart bärlinorna och tre av åtta sektioner. När dessa är klara måste jag såga ut försänkningar för alla glaskassetter och tillverka de två träreglar som ska låsa hela konstruktionen uppe vid nock.

Hösten är här

Den här veckan har mer eller mindre glidit ur mina händer. Jag har inte hunnit göra så mycket när jag kommit hem på kvällarna. Två av dagarna gick jag med trimmern för att bekämpa slånbärsbuskarna som sakta men säkert börjar ge vika. Orangeriet har fått stå tillbaka förutom att jag har varit ute och finjusterat mina mått och beräkningar för åtgång av virke. Jag kommer att behöva höja taket någon centimeter på friggeboden, men det handlar mer om att byta läkt till en annan dimension. Jag behöver ändå lägga ny underlagspapp, och då måste jag ändå ta bort läkten.

Jag var en sväng ut i den egna skogen för att eventuellt hitta några kantareller. Jag tror att jag spenderade tio minuter totalt tillsammans med myggen och lyckades ändå fylla min korg. I helgen ska jag försöka ta mig i kragen och införskaffa lite virke så att jag kan påbörja tillverkningen av takstolarna till orangeriet. Det har utlovats mer regn till helgen, så jag kanske får ändra mina planer.

Stenläggning

Idag har jag i princip bara fokuserat på stenläggningen. Med hjälp av marklaser och en rak brädbit lyckades jag med ganska bra noggrannhet få ett plant golv. Stenarna är ju i sig inte exakt plana, utan man får acceptera att det sticker iväg några millimeter hit och dit. Med ett recept på cement och noll-åtta från D ligger stenarna sedan säkert på plats. Jag hann väl lägga drygt en tredjedel av alla stenar innan jag kastade in handduken och la ifrån mig klubban och mursleven. Det blir spännande om stenarna räcker, eller om jag blir tvungen att försöka hitta fler i markerna eller på den öppna marknaden.

Efter allt knästående arbete gick jag upp för att inspektera bikupan. De har varit flitiga och tredubblat arbetsstyrkan och därmed även fyllt de ramar som jag satte in vid förra inspektionen. Jag satte in 6 nya ramar, och nu är det snart fullt i kupan. Jag vill fortfarande inte plocka någon honung, utan det får bli nästa vår. Nu ska de få växa sig starka och samla tillräckligt med förda inför vintern.

Just nu sköter sig trädgården själv, och det har kommit tillräckligt med vatten från ovan för att fylla magasin och ge alla nyplanterade växter en bra start. Trädgårdsdammen behöver rensas från alger och vitlöken behöver dras upp och torkas för att kunna flätas och förvaras. Morötterna växer och gallras naturligt vartefter att jag behöver piffa upp måltiderna. Den första omgången tomater kokas just nu ner på spisen och paprikorna är inne på sitt andra dygn i torken. En omgång gurka till väntar på att bli inlagda. Jag funderar på att göra lite saltgurka den här gången. Nästa år ska jag nog byta plats på tomater och paprika för att minska risken för utarmning av jorden, även om jag varje år fyller på med hästgödsel, äggskal, aska och hö.

Fotosafari, grundarbete och verkstadspyssel

Idag var jag med K på Bennebols bruk för att fotografera och ha lite trevligt utanför gårdens alla göromål. Det var en intressant miljö med många fina motiv att utforska. Jag hade nog kunnat spendera några timmar till, men varken K eller jag kunde avsätta mer tid än en förmiddag. Det kommer säkerligen bli fler besök framöver. Vi har ju fyra årstider som var och en kan bjuda på sina speciella stämningar i ett och samma motiv.

På eftermiddagen fortsatte arbetet med grunden till orangeriet enligt plan. Balkarna kunde äntligen levereras och vi spenderade mycket tid åt att klura på hur vi skulle kapa de 6 meter långa balkarna som hade en hel del armering i sig. Bygginspektionen hade nog haft ett och annat att säga till om när vi genomförde den galan idén som D kom på, och som gick ut på att vi skulle sätta på en diamantklinga, modell större, på röjsågen. D stod och styrde klingan och jag skötte gaspådraget. Till slut var balkarna kapade och vi kunde väga in och märka ut plattorna som balkarna ska vila på. Förhoppningsvis får vi allt på plats så att jag kan börja lägga stengolvet i helgen.

När jag har fått tid över så har jag spenderat lite tid i verkstan för att förbättra “Slipis” med två olika mothåll och en station för alla tillbehör. Ett stöd kan användas när man vill slipa horisontellt med slipverktyget och ett för när man behöver ett stöd vertikalt. Allt är inte riktigt klart ännu. Det ska slipas och sedan målas med någon nötningshärdig färg. Det har varit rogivande att få använda svarv fräs och svets för att skapa ett funktionsdugligt och stabilt stativ.

Igår skördade jag de första mogna paprikorna som fick bli huvudattraktion till den fajitas som jag lagade till middag.